Robotik och artificiell intelligens (AI) är hett och väntas revolutionera i stort sett alla branscher.

Tre svenska bolag som har automatisering som affärsidé är den expansiva Göteborgs-startupen Sigmastocks som erbjuder algoritmgenererade aktieportföljer, Avtal 24, som tillhandahåller robotiserade juridiktjänster och Visma Software som säljer automatiserade bokföringslösningar.

Magnus Stein vd på Avtal 24 tror att robotik troligen förändrar samhället och vår ekonomiska system i grunden.

– Det väcker om tankar medborgarlön för rekreation eller som alternativ till lön. Frågan blir väl vad alla människor ska göra med sin tid, säger Magnus Stein till Realtid.se.

Människor mer empatiska

Sigmastocks grundare beskriver robotar som en "resurs som hjälper oss att få tid över till annat och som förbättrar vår totala levnadsstandard".

– Vi älskar robotisering och automatisering. Varför ska vi undvika effektivisering genom ny teknik om det är möjligt? Men naturligtvis finns det många funktioner och uppgifter som är svåra, eller kanske till och med omöjliga, att ersätta med datorer. Vi människor är till exempel väldigt bra på att känna empati. Gällande beräkningar över stora datamängder och statistisk analys har vi däremot ingen chans att vinna mot en dator, säger Nanna Stranne, medgrundare av Sigmastocks, till Realtid.se.

Sparar pengar

Carola Lissel, vd för Visma Software, håller med.

– Vinsten för våra kunder blir kostnadsbesparingar när exempelvis nordiska bolag som är beroende av dyr arbetskraft kan ersätta manuella moment med digitaliseringssystem. Vi kan också leverera mer anpassade tjänster med hjälp av maskininlärande system som kan föreslå nästa steg och till exempel fråga "vill du attestera dina fakturor nu?", säger Carola Lissel och fortsätter:

– Våra affärssystem med sina automatiserade processer bygger också på att man i större grad istället hanterar avvikelser och att man inte lägger tid på att stansa data med mera.

Stänga av kärnkraftverk med mobilen

Men robotiseringen innebär även utmaningar och ställer nya krav på compliance.

– Självklart kommer säkerhet och compliance utvecklas till en helt ny nivå om man teoretiskt kan stänga av ett kärnkraftverk från sin smartphone. Men det kanske är till just compliance vi ska ha AI till, säger Magnus Stein på Avtal 24.

Bolagen är överens om att regelverken generellt ligger efter utvecklingen.

– Lagarna är oftast skrivna utifrån att det alltid är en fysisk person som tillhandahåller tjänsterna med allt det nu innebär, säger Magnus Stein på Avtal 24.

FI i framkant

Carola Lissel på Visma Software tycker att regleringsarbetet går för långsamt.

– Det är bättre att i tidigt skede arbeta sida vid sida med lagar och förordningar så att produkterna och tjänster som utvecklas från början följer regelverken. Ett exempel på omvänd ordning är den nya PUL [personuppgiftslagen] som EU tagit fram och som snart träder i kraft. Här hann digitaliseringen komma ganska långt på många områden innan EU reagerade, vilket nu innebär mycket arbete med att anpassa redan framtagna tjänster och system, säger hon.

Sigmastocks grundare upplever att Finansinspektionen (FI) ändå  kommit ganska lång på vissa områden.

– FI har redan godkänt ett antal automatiserade tjänster. Framför allt har de haft en positiv syn på förändringarna och sett de stora fördelarna med utvecklingen. Att sätta sig emot och försöka motverka denna evolution är naivt. Utvecklingen sker vare sig vi vill eller inte och att genom att inte hänga med från start gör man sig själv en björntjänst, säger Mai Thai, medgrundare av Sigmastocks.

"Vi ordnade snabbare hästar"

Ett annat bekymmer är att robotarna väntas ta vartannat jobb från oss. Hälften av de arbetsuppgifter som i dag utförs av människor automatiseras inom 20 år i Sverige, enligt en rapport från nationalekonomen Stefan Fölster.

Carola Lissel på Visma Software tror att faktabaserade tjänster som styrs av lagar och regler och som i dag utförs av till exempel viss bankpersonal, revisorer och en IT-supportavdelningar ersätts av så kallade "chatbots" eller smarta internetrobotar som bland annat kan interagera med kunder. Men hon ser ändå en framtid för rådgivare av kött och blod.

– Om man tänker på tiden innan vi hade den första bilen och folk ville färdas snabbare, så var nog ett vanligt förslag att ordna snabbare hästar. Om någon hade beskrivit en bil hade nog de flesta blivit förskräckta. Det som människor gör bättre kommer förmodligen inte ersättas av system. Det tror jag vi skall hålla fast vid, säger Carola Lissel.

"Alla vill inte träffa ett hologram"

Hon får medhåll av Magnus Stein på Avtal 24.

– Det kommer alltid finnas de som vill träffa en fysisk person och inte ett hologram som sitter vid ditt köksbord och som du valt utseende och dialekt på, säger han.

En annan omdebatterad fråga är robotskatt. Förespråkarna menar att det blir nödvändigt att beskatta robotar i framtiden när de gör människor arbetslösa. Men Magnus Stein på Avtal 24 sågar den idén.

– Så länge samhället fungerar som det gör idag förstår jag inte varför. Säljer man en tjänst är det samma skatt om den levereras digitalt som fysiskt. Sedan måste någon än så länge utveckla roboten och då betala skatter. Men skatteunderlaget blir såklart mindre om en robot kan utföra samma tjänster som kräver tusentals jurister i dag, säger Magnus Stein.

En övergångslösning

Sigmastocks menar att robotskatt "möjligen kan vara en tillfällig övergångslösning".

– Men i det stora hela ser vi ingen anledning till att robotiserad utveckling ska beskattas mer än övriga tjänster. Argumenten för robotskatt, att robotar skulle skapa arbetslöshet och därmed minska skatteintäkter, har visserligen legitimitet. Men lösningen på detta tror vi inte är att beskatta de företag som satsar på ny utveckling, säger Mai Thai på Sigmastocks.

Hon pekar på att det inte är första gången som yrken förändrats eller försvinner på grund av ny teknik och tror att till exempel finansbranschen – som Sigmastocks verkar i – skulle må bra av att minska sin arbetsstyrka.

– Det är på detta sätt som samhällen historiskt har utvecklats. Höjd arbetslöshet är förvisso tråkigt, men detta är temporärt och i vårt specifika fall, finansbranschen, handlar det om en profession som länge haft långt för hög ersättning i förhållande till det värde som genereras, säger Mai Thai och fortsätter:

– Vi frigör snarare resurser som redan idag borde syssla med något annat. Däremot kan utvecklingen komma att ställa större krav på samhället att hjälpa människor att ställa om till nya arbeten, och möjligen även hitta sätt att finansiera varianter av medborgarlön.

AI i sin linda

EU-parlamentet uttrycker oro för att AI-robotars "tankekapacitet" kan komma att bli "vida överlägsen mänsklig intelligens". Okontrollerat AI kan därför utgöra ett hot mot mänskligheten. Men Magnus Stein tycker att parlamentet går händelserna i för väg. Vi har inte sett "riktig AI", menar han.

– Vi kommer att komma mycket långt med bra algoritmer och bättre hårdvara. AI i sin sanna form har vi nog inte riktigt förstått vad det kan innebära då vår egen kapacitet är relativt begränsad. Det finns många uttalanden om hur man ska begränsa ett AI och lika många som säger att det inte kommer vara möjligt då, säger Magnus Stein och fortsätter:

– "Riktig" AI kommer att utvecklas på ett helt annat plan än mänskligheten. I dag används det väl generellt i PR-kampanjer för ny mjukvara. Men mig veterligen finns inget AI ännu om inte Skynet har börjat utvecklas någonstans i Nevadaöknen, säger han.

Kan orsaka vår undergång

Carola Lissel på Visma delar den bilden.

– Man ska veta att forskarna sliter med att ens klara av att bygga en maskinell hand, eftersom denna är så flexibel och har så väl utvecklad känslighet, säger Carola Lissel.

Sigmastocks grundare tror dock att AI på kort till medellång sikt kan utgöra ett hot. Men inte i sig självt  – utan genom att skapa spänningar i samhället.

– Den riskerar att ta bort i princip allt marknadsvärde för en stor del av dagens arbetskraft. Detta är ett uppenbart hot om regimskiftet som vi precis har påbörjat börjar gå för snabbt. Att ”kompetenta” AI-system  – som inte behöver vara illvilliga i klassisk mening – kan orsaka vår undergång är inte heller det otroligt, men ligger antagligen längre fram i tiden, säger Nanna Stranne.

"Kill switch" – en fara i sig

EU-parlamentet laborerar med åtgärder för att kontrollera robotar och vill att AI-system förses med så kallade "kill switches" – så att de kan "avlivas" med ett knapptryck.

Men Carola Lissel är skeptisk till förslaget.

– Jag tror att den mänskliga faktorn som har denna makt i dag faktiskt skulle kunna vara “farligare” för verksamheter när de antingen via oaktsamhet eller med vilja kan skada företag relativt enkelt, säger hon.

Istället kan vi använda AI som varningssystem.

– En stor fördel med exempelvis e-fakturatjänster är att de kan larma vid “fraud”, som falska fakturor med mera, säger hon.

Löser situationen själv

Magnus Stein ser dock poänger med en "kill switch"-funktion på enklare robotar, men tycker att det ter sig ganska meningslöst på mer avancerad AI.

– Då lär de ju kunna ”lösa situationen” själva och slippa bli avstängda, säger han.

Att AI-robotar blir allt smartare och mer människolika reser även frågor kring huruvida de ska betraktas som elektroniska personer med skyldigheter och rättigheter – något EU-parlamentet också föreslår.

– Om en robot med AI blir medveten om sin egen existens känns väl det som en logisk utveckling av samhället. Intressant om vi då ska fortsätta använda ord som humanitär hjälp, kanske blir lika omodernt som tjänsteman, säger Magnus Stein på Avtal 24.

Kopplat till diskussionen om elektronisk personlighet frågar sig många vem som bär ansvaret för om exempelvis en självkörande bil orsaker en olycka.

Märkligt skuldbelägga robotar

Sigmastocks grundare tror att elektronisk personlighet med rättigheter och skyldigheter kan bli önskvärt i framtiden. Men än så länge gör datorer bara det de blir tillsagda, menar de.

– Det blir därför lite konstigt att börja lägga skuld på dagens robotar snarare än på människorna eller företaget som har skapat dem, säger Mai Thai.

Carola Lissel konstaterar att denna diskussion inte är någon jättestor fråga för Visma Software.

– I vår bransch talar vi mest om bokföringsrobotar och då blir kanske inte frågan om “rättigheter och skyldigheter” aktuell på samma sätt som för självkörande bilar, säger hon.

Det här är inte heller något nytt, enligt Lissel.

– Vi som företag ansvarar för de produkter och tjänster som vi tillhandahåller. Det regleras naturligtvis redan idag i våra avtal. Sedan behöver varje händelse bedömas utifrån faktorer som inblandning av den mänskliga faktorn och handhavandet hos användaren, den verkliga skadan utifrån det inträffade, och så vidare, säger Carola Lissel.