– Det finansiella området generellt har stora, tunga och många regelverk. Det gör att det finns risk att små aktörer slås ut. Man har redan höga inträdesbarriärer. Utöver nya krav på compliance så måste man anpassa sina it-system. Det är ingen billig affär för de mindre, säger Andrea Femrell, vd på Näringslivets Regelnämnd (NNR).

Dessutom har schemat för implementeringen vållat frågetecken. I februari sköts implementeringstiden för Mifid 2 fram ett år efter en tids debatt kring om den ursprungliga tiden över huvud taget var möjlig att klara av. Det har vållat en besvärlig situation för företagen som ska göra sig redo på de nya kraven.

Regelpaketet innebär också omfattande informationsinsamling från olika handelsgolv och liknande, något som bidragit till att reglernas införande blev försinkat.

– Rapporteringskrav innebär ett hårt tryck. Rapportering ska ske både nationellt till Finansinspektionen och till Riksbanken och på EU-nivå. Men frågan är hur mycket information man behöver. Man måste göra skillnad på att samla in information som myndigheterna faktiskt använder och sådan som bara är bra att ha.

Andrea Femrell beklagar också att politikerna inte är tillräckligt insatta i konsekvenserna av sina förslag då finansbranschen regleras. Underlagen brister ofta.

– Vi går ofta längre i Sverige och ställer högre krav i regleringen av finansmarknaden, exempelvis kapitaltäckningskraven. Ibland kan det vara befogat. Men samtidigt görs inga konsekvensutredningar av vad det innebär för svenska företag när det gäller konkurrenskraften, marknadens funktionssätt, likviditeten, transaktionskostnader och sådant. Man har ingen koll.

NNR har granskat konsekvensanalyserna i lagstiftningsarbeten och utredningar från departement, utredningar och myndigheter. Slutsatsen var att inte ens hälften av analyserna godtagbara. Av regeringens egna utredningar, som till exempel lagts till grund för regeringens proposition om amorteringskrav, fick fyra av fem underkänt.

– Signaler från politiken åt ett eller annat håll gör att företagen reagerar när de bestämmer vilka investeringar de ska göra åt ett eller annat håll. Man kan jämföra med förändringarna av rut-avdraget. Bara genom att ändringar aviserades försvann blev det nästan tusen tjänsteföretag färre än tidigare.