Riksrevisionen har presenterat granskningen ”Tingsrätters effektivitet och produktivitet”. Resultatet visar på skillnader mellan olika domstolar.
Staten har under en längre tid arbetat med att reformera tingsrätterna. Reformerna har bland annat inneburit att antalet tingsrätter minskats från 96 stycken till dagens 48. Samtidigt har arbetssättet inom tingsrätterna förändrats. Men trots statens mångåriga arbete för att förbättra tingsrätternas effektivitet finns indikation på brister. Till exempel missade en tredjedel av tingsrätterna, 17 stycken, regeringens verksamhetsmål för tvistemål under år 2015.

Den sammantagna bilden av produktivitetsutvecklingen i domstolarna är att den har sjunkit över tid, står att läsa i rapporten. Det är färre tingsrätter som visar en positiv produktivitet och ett större antal som uppvisar en negativ sådan. I genomsnitt ligger produktiviteten under medeltalet hos andra statliga myndigheter där Riksrevisionen har mätt produktiviteten.

Resultaten lyfter även ett antal frågor vars svar ligger utanför granskningen, men som kan ge vägledning i tingsrätternas effektiviseringsarbete. En sådan fråga är till exempel vad som ligger bakom de stora skillnaderna för olika år hos vissa tingsrätter. Att försöka hitta förklaringsfaktorer till dessa stora variationer kan ge vägledning om åtgärder eller händelser som har haft en stor påverkan på produktiviteten.

Det produktivitetsmått som använts i granskningen gör det möjligt att beräkna produktiviteten även i de fall där det sker teknologiska förändringar. Partiella mått, som till exempel arbetsproduktivitet, kan exempelvis vara missvisande när teknologiska förändringar sker.

– Det jag tycker är särskilt intressant är att det finns så stor spridning i effektiviteten hos tingsrätterna, vilket man måste tänka på i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det svårt att hitta en förklaring till att det ser ut som det gör, säger riksrevisor Stefan Lundgren till Realtid.

Riksrevisionen rekommenderar Domstolsverket att i ett effektiveringsarbete ta hänsyn till att vissa tingsrätter bedöms vara mer effektiva än andra samt att tillsammans med domstolarna identifiera vilka faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet.

– Vi kommer nu att tillsammans med tingsrätterna diskutera hur vi ska gå vidare med att identifiera vilka faktorer som påverkar skillnader i effektivitet, för att sedan komma fram till vad som är möjligt för tingsrätterna att påverka, säger Martin Holmgren, generaldirektör, i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Riksrevisionens rekommendationer ligger helt i linje med det sätt på vilket Domstolsverket arbetar tillsammans med domstolarna, bland annat genom verksamhetsutveckling och erfarenhetsutbyten.