Realtid.se har tidigare skrivit om att Riksrevisionen i sin rapport ”Avskaffandet av revisionsplikten för mindre bolag” lyfter  fram hur den avskaffade revisionsplikten för de minsta aktiebolagen inte har fått önskad effekt.

Nu välkomnar Ekobrottsmyndigheten Riksrevisionens granskning.

– Resultaten stämmer väl överens med vår kunskap om hur företag kan användas som brottsverktyg samt hur risken för oegentligheter i företagsformen har ökat. När kontrollen inte är tillräckligt omfattande kan företagare lämna felaktiga eller vilseledande uppgifter under lång tid, ibland flera år, innan de stoppas av ett näringsförbud eller en konkurs, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Ekobrottsmyndigheten ser att förekomsten av bolagshärvor där målvakter används som ett filter mot den verkliga huvudmannen är vanligt förekommande i de ärenden som utreds. Inte sällan förekommer olika brottstyper, till exempel bokföringsbrott, skattebrott och penningtvätt, sida vid sida i samma utredning.

Ekobrottsmyndigheten ser ett tydligt mönster i att anmälningarna från revisorerna minskade efter att revisionsplikten avskaffades. Även antalet orena revisionsberättelser som sänts in till Skatteverket har minskat.

– Den ekonomiska brottsligheten bekämpas både med morot och piska. Gör det enkelt att göra rätt, men låt det kosta om det blir fel. Det är summan av de kontrollerande åtgärderna som spelar roll. Revisorns roll, om man betraktar den ur ett kriminologiskt perspektiv, är att vara en av flera ”kapabla väktare”. Om just den väktaren tas bort, måste väktaren ersättas av annat som avskräcker från brott, säger Stefan Lundberg, samordnare för det brottsförebyggande arbetet på Ekobrottsmyndigheten i pressmeddelandet.