Annons

Annons

PR-branschen välkomnar karenstid för politiker

Regeringens förslag om karensregler för ministrar och statssekreterare välkomnas av PR-branschen. Tydligheten skapar förtroende, säger Martin Petersson.

I går fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss som innebär att karens införs för ministrar och statssekreterare som efter avslutat uppdrag går vidare till uppdrag utanför staten. Inte sällan går personer från politikens toppskikt till rådgivande roller hos PR-byråerna.

– Ministrar och statssekreterare representerar medborgarnas intresse och ska inte utan vidare kunna bli lobbyister över en natt. Det förtroende, makt och insyn uppdraget innebär ska inte kunna utnyttjas på ett sätt som kan skada det offentliga eller skapa misstankar om korruption, säger civilminister Ardalan Shekarabi.

Förslagen tar sin utgångspunkt i Sten Heckschers utredning Karens för statsråd och statssekreterare (SOU 2017:3) som presenterades i januari 2017. Syftet är att skydda staten, dels från att statsråd eller statssekreterare använder information som i ett nytt uppdrag skulle innebära en risk för ekonomisk skada för staten, dels från otillbörlig fördel för någon enskild. Det handlar också om att allmänhetens förtroende för staten inte ska skadas. Även i PR-branschen ser man att karensregler kan bidra till stärkt förtroende.

– Vi ställde oss positiva till utredningens rekommendation att införa karenstid och välkomnar också att det blir tydligt vad som gäller.Vår bransch är beroende av stort förtroende och vi är stolta över att bedriva vår verksamhet på ett professionellt och etiskt sätt, säger Martin Petersson, som är ordförande för branschorganisationen Precis och koncernchef för H&H Group.

Han menar att branschen redan i dag i praktiken hanterar övergångar på ett sätt som liknar de regler som nu införs.

– Det finns en medvetenhet och en intention i branschen att agera efter det som nu föreslås bli lag, säger Martin Petersson.

Branschorganisationen Precis medlemsföretag agerar efter etiska normer. Senare i vår ska årsstämman fatta beslut om förslag till uppgradering av normerna som styrelsen arbetat fram.

Martin Petersson ser ingen risk för att lagen om karens för toppolitiker kommer att påverka branschens möjlighet att rekrytera framåt.

 

Några av de förslag som nu lämnas över till Lagrådet är:

Två slags övergångsrestriktioner föreslås gälla för statsråd och statssekreterare från och med den 1 juli 2018.

1) En karenstid på tolv månader införs för statsråd och statssekreterare som avslutat sitt uppdrag eller anställning. Om ett statsråd eller statssekreterare vill påbörja ett nytt uppdrag, ny anställning eller näringsverksamhet inom karenstiden ska en särskild nämnd pröva frågan.

2) En ämnesrestriktion införs som innebär att den enskilde inom ramen för ett nytt uppdrag, ny anställning eller näringsverksamhet inte får befatta sig med vissa särskilda angivna frågor under karenstiden. Även i detta fall är det nämnden som beslutar.

Ett särskilt prövningsorgan, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner, föreslås inrättas under riksdagen för att pröva frågor enligt lagen.

Nämnden ska pröva övergångar till all verksamhet där staten inte är huvudman, inklusive helt eller delvist ägda statliga bolag.

Regleringen omfattar inte kommunala förtroendeuppdrag m.fl. och inte heller partipolitiska uppdrag.

Restriktionerna föreslås regleras i en ny lag om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet.

I lagrådsremissen föreslås också en ändring i lagen (1991:359) om arvoden till statsråd m.m. som innebär att avdrag på ett statsråds arvode ska göras med 10 procent per dag då statsrådet är helt eller delvis frånvarande för att ta hand om sitt barn, om statsministern medgett sådan frånvaro.

(Källa: Regeringskansliet)

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons