Personlig integritet får ge vika för kreditupplysning

När den kinesiska regeringen förra hösten offentliggjorde sina planer på att starta ett system för kreditvärdering baserat på medborgarnas internetvanor höjdes en hel del kritiska röster i väst.

Allt ifrån statusuppdateringar på Facebook till politiska åsikter skulle tas med i beräkningen för att bedöma den indivuduella kreditvärdigheten.

Vad många hade missat var att den här typen av metod, ofta benämnd "social scoring", används på sina håll även i västvärlden.

Det tyska startupbolaget Kreditech är ett av de nya bolag som erbjuder kreditupplysning till banker och försäkringsbolag enbart baserat på analys av beteenden på internet.

Istället för att titta på traditionella faktorer vill Kreditech avtäcka kredittagarens "underliggande personlighet" med hjälp av dennes internetvanor.

Nu har det svenska fintechbolaget Emric, som första aktör på den svenska marknaden, valt att lansera metoden.

– Det finns många som är väldigt kreditvärdiga, men som inte har något bra kreditbetyg. Banker tappar potentiella kunder när man missar viktig information, och det är här social scoring kommer in som en alternativ datakälla, säger Per Dahlqvist, chef för marknadsföring och affärsutveckling på Emric.

Social scoring skulle exempelvis kunna hjälpa människor som flyttar runt och jobbar i olika delar av världen, och därför inte har betalat skatt i Sverige på flera år, att få en "rättvisare kreditbedömning", enligt Per Dahlqvist.

Social scoring som en första koll

Metoden innebär dock inte alltid att kreditbetyget blir högre. Det finns ett flertal faktorer som påverkar kreditvärdigheten negativt, faktorer som aldrig hade kommit upp till ytan utan social scoring.

På så sätt kan kreditgivare redan på ett tidigt stadium sålla bort kunder med ett lågt kreditbetyg, utan att behöva köpa en fullständig kreditupplysning från de etablerade aktörerna.

Även om Emric inte har lanserat social scoring ännu har man hunnit diskutera metoden med sina kunder, som framförallt utgörs av mindre nischbanker – och responsen har varit övervägande positiv.

– De flesta är positiva och ganska många ser gärna att man använder det som en alternativ metod, som ett komplement. Att köpa en kreditupplysning kostar ganska mycket pengar. Då kan man börja med att göra en social scoring på kunden, säger Per Dahlqvist.

Allt ifrån en relationsstatus på Facebook till hur många gånger ord som "full" eller "packad" förekommer i ens sociala medier kan påverka huruvida man får ett lån eller inte. Även mängden information som man delar med sig av påverkar ens kreditvärdighet.

Sociala medier utgör dock långt ifrån hela informationskällan när bedömningar görs med hjälp av social scoring.

– Sociala medier är intressanta. Det har varit ganska stort, men det har blivit lite av en backlash i och med att man har börjat diskutera integritet mer. Det blir mer och mer tilltäppt och mängden information som man kan få från Facebook och Linkedin minskar, säger Per Dahlqvist.

Tycker du att social scoring inskränker på människors integritet?
– Vissa saker tycker jag absolut gör det. Jag tycker att man får rannsaka sig själv och ha full transparens vad gäller de sakerna, och hålla sig på rätt sida av gränsen, säger Per Dahlqvist.

När människor blir mer och mer måna om sin integritet på sociala medier behöver de bolag som använder sig av social scoring hitta andra vägar för bedöma kreditvärdigheten hos enskilda individer.

Då handlar det snarare om att analysera beteenden på internet överlag. Exemplevis är faktorer såsom hur snabbt man skriver, huruvida man kopierar in sin e-postadress istället för skriva den och hur mycket tid man lägger på att läsa avtalstexten viktiga att titta på.

Avvägningen mellan att kunna erbjuda så rättvisande kreditinformation som möjligt och att inte träda över några moraliska gränser, oavsett om man analyserar sociala medier eller internetbeteende överlag, är ständigt närvarande. Social scoring är därför ett mynt med två sidor, menar Per Dahlqvist.

– Å ena sidan är det bra att kunna hjälpa personer som har lägre kreditvärdighet än vad de ska ha, till exempel de som flyttar runt i olika delar av världen, att få ett rättvist kreditbetyg. Å andra sidan får man inte falla över i diskrimineringsfacket, säger han.

UC avvaktar

Sveriges största kreditupplysningsföretag, UC, har valt att avvakta och inte införa social scoring som metod för kreditvärdering ännu. Däremot följer man utvecklingen med intresse och utesluter inte att det kan ske i framtiden.

Mikael Forsblom
Foto: UC

– Jag tycker att social scoring är intressant och spännande. Det används ganska mycket utomlands. Och den grundläggande drivkraften är ju att man vill skapa ett så bra beslutsunderlag som möjligt, säger Mikael Forsblom, chef för affärsoptimering på UC.

Förutom de affärsmässiga och moraliska överväganden som social scoring kräver menar Mikael Forsblom att det även finns juridiska aspekter att ta hänsyn till.

– Det skulle även kunna överskrida juridiska gränser. EU:s dataskyddsförordning implementeras inom en snar framtid och tolkningarna av hur det ska implementeras diskuteras just nu. Som kreditgivare måste man kunna motivera varför man säger ja eller nej till dem som vill göra en affär med en, säger han.

Mikael Forsblom menar vidare att de traditionella modellerna för kreditupplysning trots allt fortfarande ger tillräckligt precis information, och att behovet av det extra komplement som Per Dahlqvist anser att social scoring utgör, därför är överdrivet.

– I Sverige har vi bra grunddata som man kan använda för att skapa statistiska modeller och därigenom beskriva kreditvärdighet. De modellerna fungerar fortsatt fantastiskt bra. De är hållbara och robusta över tid och de levererar oerhört hög precision, säger Mikael Forsblom.

Utöver det faktum att UC:s befintliga modeller och metoder fortsätter att leverera på ett tillfredställande sätt finns det även stora möjligheter att komplettera med annan information, utan att använda sig av social scoring, menar Mikael Forsblom.

Detta gör att bolaget inte i dagsläget ser något behov av att följa i Emrics fotspår och introducera metoden, även om det kan tyckas frestande emellanåt.

– Man vill ju alltid att beslutsunderlaget ska vara så bra som möjligt, men det är en balansgång mellan att ha så bra modeller som möjligt, vad som är etiskt och moraliskt riktigt samt hur den juridiska spelplanen ser ut, säger Mikael Forsblom.