I Norden går fler än en av tio tech-investeringar till fintech-startups – och mest kapital hamnar i Sverige. Samtidigt har uppstickarna svårt att attrahera talanger från utlandet. De bör samarbeta över landsgränserna för att förbli konkurrenskraftiga, menar Deloitte.
Pengaregn över svensk fintech
Mest läst i kategorin
Fintech är glödhett i Norden. Elva procent av investeringarna som görs i regionen går till sektorn.
– För bara några år sedan var det nära noll, berättar Frida Jonsdottir, fintech-chef på Deloitte i Storbritannien och som medverkade på seminariet "Fintech in the Nordics" på Deloittes huvudkontor i centrala Stockholm på torsdagen.
Hittills har dock de tyska och brittiska fintech-bolagen tagit in mest kapital i Europa, men nu är Norden är hack i häl.
– Det fanns länge inget större behov av nya fintech-lösningar här eftersom Norden legat i framkant när det kommer till användarupplevelse. I Storbritannien har däremot den utvecklingen gått långsammare och landet har dragits med ett stort "tech legacy". Därför startade fintech-revolutionen där för att sedan sprida sig till Tyskland. Så Norden har färre fintech-startups men avståndet minskar i snabb takt, berättar Frida Jonsdottir.
50 investeringar i Sverige
Mellan 2014-2016 gjordes 89 fintech-investeringar i Norden. Sektorn i regionen fick därmed in tredje mest riskkapital efter Storbritannien och Tyskland.
Sverige tog hem 50 investeringar till ett värde av 400 miljoner euro och är därmed i Norden-toppen, följt av Finland (40 miljoner euro). 41 av investeringarna som hamnade i Sverige gjordes dock i Klarna och Izettle och de övriga nio var ganska små. En annan tydlig trend är att nordiska riskkapitalbolag satsar allt mer av sitt kapital på inhemska fintech-startups. Andelen har ökat från 32 till 80 procent de senaste två åren.
Kostsamma regleringar
Samtidigt står nordiska fintech-startups inför många utmaningar. Nästa år implementeras en rad nya EU-regler som medför tuffare krav på små finansaktörer. De kommer bland annat bli tvugna att söka kostam lincensiering för att få samarbeta med banker över öppna API:er, vilket Realtid.se tidigare berättat.
– Det krävs också mer transanationella samarbeten då Norden är en så liten marknad. Den brittiska så kallade"sandlåde-modellen" kan vara en gångbar väg även här. Den går ut på att att man skapar testmiljöer där fintech-startups kan prova sina produkter, säger Frida Jonsdottir.
Ett exempel på en sådan testmiljö är konsultbolaget Accentures nystartade Liquid Studio som inom kort öppnar i Riga, vilket Realtid.se rapporterat om. Ett annat problem är att fintech-startups ofta har svårt att hitta rätt kompetens.
– Även om vi är högutbildade här i Norden är vi få till antalet jämfört med resten av världen. Vi behöver talang utifrån, såsom ingenjörer och programmera. Det är en förutsättning om man vill konkurrera med en exempelvis Silicon Valley, säger Jonsdottir.
Realtid.se: Varför är det svårt attrahera utländsk arbetskraft till Norden?
– Det beror på regleringar. Det är svårt att få utlänningar att stanna kvar här. Utländsk arbetskraft har till och med sparkats ut från Sverige senaste tiden (bland annat från Spotify, reds.anm.). Och vill man ta in talanger, men inte har råd att betala löner till dem så finns det väldigt små möjligheter till det. Sverige brukar hamna i topp på listor över bästa länderna att bo i och landet har en stark attraktionskraft globalt, men det måste bara bli lite lättare för dem som vill komma hit att stanna, säger Frida Jonsdottir.
Fredrik Oscarsson – vd för Deloittes separata digitala enhet Mobiento och som också medverkade på seminariet – vill nyansera den bilden och menar att många duktiga utvecklare och ingenjörer lockas till och bosätter sig i exempelvis Stockholm för att få vara en del av stadens heta techscen.
– Men visst uppstår det problem när man behöver "dagis" och personnummer. Har du inget personummer så kan du inte heller öppna ett bankkonto och då kan du inte få in din lön och så vidare. Så ja, det finns många hinder, säger han.
Måste hänga med i skiftet
Men de traditionella finansjättarna kan inte luta sig tillbaka för det. Det digitala skiftet är ett faktum och banker med flera måste ta det på allvar och förändra sina strukturer innifrån för att möta hotet, enligt Deloitte.
– Vi anpassar oss inte till digitala produkter utan vi förflyttar oss faktiskt i tiden. Det sker snabbare förändringar än någonsin tidigare på grund av ny teknologi. Och ser du inte till att hinna ifatt nu så kommer du absolut inte hinna ifatt morgon, säger Fredrik Oscarsson.
I kölvattnet av den snabba digitala utvecklingen är kundfokus en stark trend, enligt Oscarsson.
– Det är först nyligen som den här insikten nådde exempelvis banker och försäkringsbolagen. Det beror delvis på att de verkar på hårt reglerade marknader. Men också på man arbetat utifrån ett innifrånperspektiv av typen "det här är vad vi gör och så här köper du en försäkring". Men så kommer det inte att gå till i framtiden, menar Oscarsson.
Jämför med techbolag
Bank- och försäkringskunderna sneglar på, och jämför med, kunderbjudanden från tech-bolag som Spotify, Netflix och Tesla. Därför är det viktigare än någonsin att fokusera på och förbättra kundupplevelsen.
Tydligaste utmanarna är dock betaltjänstbolag som växer som svampar ur jorden, inte minst i Sverige. Framöver kommer vi också få se allt fler startups inom blockhain och artifiell intelligens, enligt Frida Jonsdottier.
– Vi ser att betaltjänster är enormt just nu för att det har varit ganska lätt att skapa den typen av tjänster då sektorn inte varit hårdreglerad. Nu kommer vi också få se många nya lösningar inom trading, banking och blockchain, säger hon.
Även försäkringsbranschen kommer implementera nya digitala framtidsteknoloiger, såsom automatiserade och beteendebaserade försäkringstariffer och person-till-person-lösningar.