Många delägare kan sinka startups

Skottska bryggeriet Brewdog försökte i fjol slå rekord i crowdfunding. Och det blev en framgång. Över 14.000 privatpersoner hade efter tre månader investerat motsvarande totalt 98 miljoner kronor i ölbryggeriet.

Så extrema exempel har vi inte sett i Sverige än. Men crowdfunding-plattformen Fundedbyme har i dag exempelvis över 1.000 aktieägare efter en egen crowdfunding-runda i april. I en intervju med Realtid.se sade bolagets vd Daniel Daboczy att han bara ser fördelar med det.

– De är en "armé" som ställer sig bakom oss och är ambassadörer som kan hjälpa till med extra kapital, feedback och idéer, konstaterade han.

Krävs snabba beslut

Men alla är inte lika positiva. Jane Walerud är en av dem. Hon brukar beskrivas som en av Sveriges tyngsta affärsänglar och har bland annat gjort investeringar i techbolag som Klarna, Lensway och Tobii.

Jane Walerud.

Walerud menar att det är ineffektivt för små startups att ha väldigt många delägare.

– Jag är skeptisk till det eftersom det kan leda till att ett nystartat bolag får ett stort antal aktieägare. Styrelsen måste kalla alla aktieägare om det ska beslutas. Det skapar en tröghet. Man måste ha administration likt ett stort gammalt bolag och det passar inte en startup där det är viktigt att kunna fatta snabba beslut. Ofta inom 24 timmar, säger hon.

Hon får delvis medhåll Claire Ingram, doktorand och techforskare på Handelshögskolan i Stockholm.

– Man kan få koordineringsproblem med många ägare, särskilt när det kommer till beslutsfattande som kräver omröstning. Det är framför allt ett problem för nystartade bolag som kanske snabbt och billigt måste förändra sin inriktning. Om de då är i ett läge där de måste notera och få beslut godkända av många aktieägare kan det bli väldigt dyrt, säger Claire Ingram.

Samlar delägare i holdingbolag

Ingram har mött flera professionella investerare som är kritiska till små crowdfundade bolag med väldigt många aktieägare. Hon har dels fått höra att icke-professionella investerare kan vara mindre benägna att agera långsiktigt. Risken är också att de har bristande kunskaper i hur bolag drivs.

– Jag är inte säker på om de har rätt, men kanske finns det en del substans i deras tankar. Beroende på bolaget så kan det bli svårare att få in kapital från professionella investerare efter att ha tagit in tagit in pengar genom equity crowdfunding, säger Claire Ingram.

Hon tillägger att problemen främst kan hanteras på två sätt. En väg är att bolaget kräver att minoritetsägare går samman med större aktieägare. En annat sätt är att skapa fler aktieslag, till exempel B-aktier som inte medger någon rösträtt.

– Det kan dock också bli komplexa och dyra lösningar, säger Ingram.

Svenska ägarbaserade crowdfunding-plattformen Pepins, som lanserades i början av året, har valt en tredje väg och samlar delägare i ett holdingbolag.

Till exempel investerade 900 privatpersoner i april i startupen Alvestaglass genom plattformen. Tillsammans äger de holdingbolaget Alvestaglass Partners Sweden AB som i sin tur innehar 28 procent av moderbolaget Alvestaglass AB.

Alla inte engagerade

Men Ingrams forskarkollega Robin Teigland, professor på Handelshögskolan, menar att många aktieägare inte nödvändigtvis är ett stort bekymmer.

– Alla som köpt aktier behöver inte vara delaktiga. För att ta ett annat exempel: Om du har en blogg så kanske det är en som skriver nio kommenterar, medan övriga inte bidrar alls.

Liknande fenomen förekommer även inom bolagsvärlden, enligt forskning.

– Vissa är väldigt engagerade, till exempel storägarna, och andra inte. Bara för att man har 100 aktieägare behöver det inte betyda att de kräver lika mycket uppmärksamhet. Och kan stora börsnoterade företag med många aktieägare hantera det så borde startups också kunna det, säger hon.

I linje med det kom det exempelvis bara ett tiotal aktieägare på Fundedbyme:s senaste stämma, enligt vd:n Daniel Daboczy.