Lendifys vd: "Vi vill bli en börs för lån"

1 juni stod det klart att Lendifys medgrundare och operativa chef Nicholas Sundén-Cullberg blir ny vd för bolaget. Han efterträder John-Christian Eriksson som startade Lendify år 2014 och som samma år tog in medgrundarna Nicholas Sundén-Cullberg och José Cartro.

John-Christian Eriksson blir kvar i företaget men ska fokusera på affärs- och IT-utveckling framöver. 

Nicholas Sundén-Cullberg har varit operativ chef på Lendify sedan starten. Dessförinnan arbetade han med investment banking på Morgan Stanley och affärsutveckling på industrikoncernen Sandvik. Realtid.se fick en intervju med honom på Lendifys kontor på Östermalms torg i centrala Stockholm.

Involverad i tre förvärv

Nicholas Sundén-Cullberg berättar att han 2011 tog sin masterexamen i redovisning från Handelshögskolan i Stockholm. Men redan 2007, efter avlagd kandidatexamen, fick han jobb på Sandviks M&A-avdelning för att arbeta med fusioner och förvärv.

– Jag ville arbeta inom svensk industri och på ett industribolag som var globalt. Jag valde mellan Sandvik och Atlas Copco och hamnade på Sandviks Toolings business & development-avdelning som rapporterade direkt till CFO, berättar Nicholas Sundén-Cullberg.

Industrisektorn lockade för att den även låter juniora medarbetare att jobba med många olika produkter och för att den ger en bred kompetens. På Sandvik han hann arbeta med tre förvärv. Bland annat med ett bolag verksamt inom gruvindustrin i Österrike och som omsatte motsvarande 2 miljarder kronor.

– Jag var den mest juniora i teamet och gjorde bland annat grundanalyser, höll ordning på siffror och skötte viss administration.

Ville in i hetluften

Nicholas trivdes i industribranschen, men ville in i hetluften och höja tempot. Han återvände först till Handels för att ta en masterexamen i redovisning. Men redan 2010, under pågående studier, började han arbeta på Morgan Stanleys Stockholmskontor på Blasieholmen.

– Det är en global bank med lokal närvaro. Det skapar kontinuitet mot kunder såsom EQT, Altor och Investor. Morgan Stanley har sedan länge tajta band med just Investor-sfären och är den enda av de globala investmentbankerna som har ett ordentligt kontor här i Stockholm med en organisation med både juniors och seniora medarbetare. Goldman och de andra har mer av satellitkontor i Stockholm, förklarar Nicholas Sundén-Cullberg.

Varför valde du att stanna i Stockholm istället för att göra karriär i till exempel London?

– Jag ville slippa pendlingstiden i London. Det är inte ovanligt att man har en timme till jobbet enkel väg där. Här i Stockholm har jag istället haft 10-15 minuter hem.

Han beskriver tiden som väldigt arbetsintensiv. På frågan hur många timmar han i genomsnitt arbetade i veckan svarar han, med ett snett leende, "ingen kommentar".

– Man jobbar väldigt hårt och lär sig ett väldig effektivt arbetssätt.

På investmentbanken var tempot högt och uppköpen, försäljningarna eller kapitalmarknadstransaktionerna gällde inte sällan bolag som omsatte uppåt motsvarande 20 miljarder kronor.

– Jag var en del av de team som arbetade både med live-transaktioner och pitchar inom M&A och IPO:s. Vi träffade både potentiella säljare och köpare av bolag och det rörde sig både om industrispelare och riskkapitalfonder, berättar han.

Ogillade delvis kulturen

Han säger att han gillade "känslan för detaljer, drivet hos människor och kvalitén i leveransen" på Morgan Stanley. Däremot var han inte lika förtjust i den hårda amerikanska investment banking-kulturen.

– Det var svårt att styra över sin vardag. Man jobbar inom tydliga ramar och det är knepigt att få utlopp för egna idéer på junior nivå. Det finns säker utrymme för det om man stannar kvar. Men jag hade inte tålamodet för det, säger han.

Istället ville Nicholas Sundén-Cullberg "plocka russinen ur kakan" och vara med och bygga upp något från grunden.

– Det jag framför allt tagit med mig från Morgan Stanley in i Lendify är att tänka långsiktigt och att alltid hålla hög kvalitet i mitt arbete, samt att inte göra några fel. Det du gör ut till kund ska vara det du faktiskt tänkt dig från början; man måste vara konsekvent. Det gäller allt från mötet med obligations- och equity-investerare till att ändra en liten text på sajten.

Frihet under ansvar

Han har dock inte tagit med sig den strikt hierarkiska kulturen till Lendify.

– Jag gillar flexibla arbetstider. Man ska kunna ta sovmorgon, jobba hemifrån på kvällen och från sitt lantställe. Om jag litar på dig som anställd och vet att du brukar leverera så bryr jag mig inte om var du sitter och jobbar. Det är så kallad leveranskultur. Jag värdesätter själv att kunna styra över min vardag. Det är risk att man blir uttråkad om man jobbar efter stämpelklocka.

Nicholas blev kvar på Morgan Stanely i fyra år, men slutade 2014 med målet att hitta ett nytt Spotify. Han såg framför sig någon entreprenör med "en cool idé som hade fått lite startkapital från släkt och vänner men som behövde en affärsstrateg" – och någon som kunde presentera en affärsidé för professionella investerare.

På våningen under Morgan Stanleys kontor på Blasieholmen satt ett gäng startups samlade i ett kluster. Nicholas Sundén-Cullberg sonderade terrängen i jakt på något spännande projekt att ta sig an. Och snart träffade han John-Christian Eriksson som två veckor tidigare hade registrerat ett nytt bolag – vid namn Lendify.

Sneglade på USA och UK

John-Christian Eriksson var inspirerad av brittiska och USA-baserade peer-to-peer-bolag såsom Funding Circle, Ratesetter, Zopa och Avant. Merparten av dem hade grundats runt år 2005. Deras affärsmodell gick då som nu ut på att ge lägre ränta till låntagare och högre avkastning till investerarna.

– Jag blev helt såld på konceptet och blev snabbt säker på att man skulle kunna bygga ett sådant företag i Sverige med hjälp av ny teknik för att förbättra vardagsekonomin för många svenskar och ge dem bättre ränta än vad bankerna ger, säger Nicholas Sundén-Cullberg.

Han drog slutsatsen att en spännande startup kan locka kompetens från storbolag med trögrörliga strukturer – och anslöt sig omgående till Lendify. Snart fick Nicholas och John-Christian även sällskap av Jose Cartro.

30 anställda

Tre år senare är samtliga tre kvar i bolaget. Lendify har i dag 30 anställda och hyr kontor på ett kontorshotell på Östermalmstorg. Sedan 2014 har bolaget vuxit kraftigt. Förra året ökade antalet långivare/investerare med 500 procent, jämfört med året innan. Och plattformen har i dagsläget cirka 3.000 aktiva investerare.

Under det gångna räkenskapsåret – som är brutet och sträcker sig från 1 maj 2016 till 30 april i år – förmedlade Lendify lån för motsvarande 135 miljoner kronor, varav merparten, 83 miljoner, förmedlades mellan januari och april i år.

Bolagets investeringar görs främst i nyanställningar, teknik-utveckling, datahantering och kreditbedömning.

På torsdagen den 22 juni offentliggjorde Lendify även att man avslutat en nyemission på strax över 21 miljoner kronor. Emissionen förhandlades i början av året och beslutet fattades vid en extra bolagsstämma den 12 maj.

"Denna nyemission gjordes för att få in en ägare som kan bidra med kompetens och kapital. Men den nya ägaren önskar vara anonym", skriver Erika Eliasson, chef för investerarrelationer på Lendify, i ett mejl till Realtid.se.

Vill öka allokeringstakten

I maj genomförde Lendify dessutom en obligationsemission där institutionella investerare placerade 200 miljoner kronor. Vilka investerare det rör sig om vill Lendify inte gå ut med.

Obligationerna har en löptid på tre år med en årlig ränta på tre månader Stibor +5 procent. Obligationskapitalet ska lånas ut via bolagets plattform för att "möta den höga efterfrågan på lån", enligt Nicholas.

Obligationsemissionen ska alltså delvis användas som ett verktyg för att öka allokeringstakten som bromsats av att långivare vill låna ut med kort bindningstid, medan låntagarna ofta vill ha längre bindningstid för att minska sin årliga amorteringsgrad.

– Att vi gör obligationen nu förbättrar för våra  "retail-investerare" alltså privatpersoner som totalt är 3.000 till antalet. Obligationen gör också att vi kan växla upp vår marknadsföring på låntagarsidan. Det medför att vi snabbar på allokeringen och ger investerarna bättre diversifiering.

Ingen kursändring

Realtid.se har tidigare berättat att det finns viss frustration hos investerare över att det ibland tar lång tid innan deras kapital lånas ut.

– Den kritiken har vi tagit till oss. Vi fick ett stort inflöde med kapital första halvåret och hann inte dra upp marknadsföringsaktiviteten. Merparten av långivarkapitalet från privatpersoner ligger på fem år, medan snittiden på lån ligger på åtta år, säger Nicholas Cullberg-Sundén och fortsätter:

– Det är därför bra med de institutionella pengarna som kommer genom obligationen. Det gör att vi kan växla upp marknadsföringen och få massa fler "åttaåringar" . Men också fler "femåringar", vilket gör att investerarna får sitt kapital allokerat snabbare, för vi vill ju inte att kapitalet ligger som likvida medel hos oss, utan att det lånas ut.

Men när ni lånar ut eget kapital, via obligationsemissionen, börjar ni ju likna en bank och inte ett P2P-bolag? Hur ser ni på det?

– Vi är fortfarande bara en mellanhand och gör  marknadsföring, kreditbedömning, betalningar, avtal och kundservice.

De flesta förknippar ändå P2P med lån mellan privatpersoner?

– Men "peer" står ju inte för privatperson utan för part och vi vill vara en marknadsplats för lån mellan investerare och låntagare och det har vi alltid sagt. Så vi ser det inte som en kursändring för  privatpersoners utlåning har alltid varit kärnan  i vår verksamhet.

Riskerar inte obligationsemissionen ändå skapa viss osäkerhet kring vad ni står för?

– Jag tror snarare att det skapar viss trygghet. Man måste ha respekt för att det tar längre tid för privatpersoner att förstå att det här ger bra avkastning i förhållande till risken. Institutioner vana att investera i den här typen av lån.

– Vi har bara funnits i tre år och det kommer att ta lång tid innan vi har tillräckligt med  privatpersoner för att finansiera de här lånen. Om 5-10 år har vi som mål att den breda massan tycker att vi har en lättförståelig och lättillgänglig sparprodukt.

Lendify anlitade Vinge som juridisk rådgivare i obligationsemissionen. Byrån har jobbat med Lendify från start och hjälp bolaget med hela dess villkors- och avtalsstruktur. Carnegie valde i sin tur Rochier som juridisk rådgivare. Att Lendifys val föll på just Carnegie som finansiell rådgivare beror på att de är "erkänt duktiga på obligationsemissioner".

– De tog sig tid att förstå vår affärsmodell och satte sig verkligen in i vårt kreditregelverk.

Hur väljer ni konsulter?

– Vi använder konsulter inom juridik, revision, riskkontroll och regelefterlevnad. Det är viktigt att ha högsta möjliga kvalité i arbetet eftersom vi har ett långsiktigt arbete med att bygga förtroende för en ny bransch och medvetenhet om att det går att investera i tillgångsslaget lån. Vi har också några riktigt duktiga studenter från KTH och Handels som konsultar på timbasis åt oss inom kredit och kundservice.

I närtid planerar Lendify också att anställa fler IT-utvecklare för att på egen hand fortsätta att utveckla egna teknikplattformar och IT-tjänster internt och ut mot kund.

Det övergripande målet är att nå breakeven 2018. Och på fem års sikt vill Lendify ha fem procent av den nordiska blancolånsmarknaden.

– Marknadens totala utlåningsstock uppgår i dag till 400 miljarder kronor i Norden och vi vill ha 20 miljarder av den. I dag har storbarnkerna 65 procent av den stocken och nischbankerna 35 procent.

Öppnar för banksamarbeten

Lendify utesluter inte heller banksamarbeten.

– Det ger stor kundbas och låg kapitalkostnad, medan vi kan erbjuda en effektiv verksamhetsmodell och koppla ihop den med banken för att kunna ge kunderna bättre villkor. Om de vill finansiera lånen billigt så ser vi gärna partnerskap.

För ni några samtal?

– Nej, inget konkret just nu. Men tittar man på låneplattformar i USA och Storbritannien så står de på tre finansieringsben. Första benet utgörs av privatpersoner som lånar ut pengar, det andra är en kapitalmarknadsdel och det tredje rör banksamarbeten. Vi står på två av dessa ben i dag.

Inom fem år planerar bolaget också för en expansion till Norge och Finland. De har dock valt bort Danmark i detta skede, då landet har en annan betalningskultur, mindre lånestock, högre kreditförluster och mindre transparens.

– Norge och Finland har ett starkt kreditsystem med låga stabila, kreditförluster, högkvalitativ kreditgivningsdata, en tydligt reglerad marknad och överlönsamhet hos banker och nischbanker. Finland är dock något mer intressant, eftersom det är lite mindre tydligt med hur regleringarna fungerar i Norge.

Hur ser konkurrensen ut på den nordiska P2P-marknaden?

– Det finns några få bra spelare inom P2P, men vi ser framför allt bankerna och vissa kreditmarknadsbolag som våra huvudkonkurrenter. Och personer som redan har lån hos någon av bankerna är vår primära kundmålgrupp, för vi ser att många flyttar sina lån till Lendify för att då får bättre villkor.

Vad är Lendifys konkurrensfördel?

– Snabbrörlighet byggd på skalbar grundläggande struktur. Vi kan gå från idé till implementering i teknikplattformen och sajten på bara ett par veckor om det behövs. Vi har haft fördelen att börja från ett blankt papper och bygga organisationen effektiv från start genom att bara rekrytera in den bästa kompetensen från marknaden.

Ser ni några direkta hot mot er affärsmodell?

– Den största risken vi har är att våra investerare får för stora kreditförluster. De ska vara låga och framförallt förutsägbara så att man kan förstå förhållandet mellan risk och avkastning på sina investeringar. Därför har vi en mycket konservativ kreditmodell och tydlig information om lånen.

Bolaget har även en större vision om att inom tio år bli en hubb för många typer av lån och en samlingsplats för olika finansieringskällor.

– Vi kommer att vända oss till alla typer av låntagare, oavsett vilket behov de har. Det kan handla om allt från blanco-, till bil- och bolån. Och kapitalförvaltare ska u sin tur kunna få exponering mot lånen. Om jag till exempel vi ha exponering mot billån i Finland ska jag kunna gå till Lendify och få den exponeringen precis som på en börs för lån, med skillnaden att vi gör prissättning, det vill säga kreditbedömningen, förklarar Nicholas Sundén-Cullberg.

Vill ni själva gå till börsen?

– Nej, vi har inga planer på det. Våra ägare tänker långsiktigt och vet att det tar lång tid att bygga ett bolag som ska utmana det traditionella banksystemet. Så vi ska försöka behålla dem så länge vi kan.