Realtid

Ledande skatterådgivare sågar informationsplikten

Magnus Larsson, skatterådgivare Deloitte och Tomas Algotsson, rättschef Skatteverket. Foto: Emelie Asplund respektive Jeanette Andersson
admin
admin
Uppdaterad: 14 mars 2018Publicerad: 14 mars 2018

Informationsplikten är en administrativ börda som inte vägs upp av nyttan, menar Magnus Larsson, skatterådgivare på Deloitte. Men Skatteverkets Tomas Algotsson ser positivt på gårdagens beslut.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Gårdagens beslut i Bryssel, om ytterligare steg för lagstiftaren i kampen mot aggressiv skatteplanering, var väntat. “Tyvärr”, säger Magnus Larsson, skatterådgivare på Deloitte och även ordförande i FAR, branschorganisation för revisorer och rådgivare.

– Frågan är hur många verktyg Skatteverket ska ha i sin palett. De har redan i dag en mängd verktyg och jag tror inte att det här tillför så mycket, säger Magnus Larsson och fortsätter:

– Den lilla extra nytta man uppnår med det här förslaget tycker jag inte uppväger kostnaden.

Han varnar för att Skatteverket kommer att bli nedöst med information. Ytterst kommer det att drabba medborgare och kunder som får betala när såväl myndigheten som konsulterna får nya administrativa pålagor, menar han. På Skatteverket är man dock av en annan åsikt.

– Det här är information som kan användas för att tydliggöra och förbättra lagstiftningen, effektivisera lagstiftningsprocessen och göra den mer rättssäker. Det ger Skatteverket möjligheter att analysera stora mängder data och det kan leda till publicering av tydliggörande information eller ställningstaganden, till stor nytta för både företag och privatpersoner, säger Tomas Algotsson, enhetschef för rättsavdelningen på Skatteverket.

Förslaget som berör gränsöverskridande skatteplanering lades av EU-kommissionen i juni förra året och bygger på OECD:s så kallade Beps-projekt, Action 12. Nu ska det implementeras i svensk lag. Magnus Larsson sitter även som expert i den utredning som hanterar bland annat informationsplikten. Han menar att utredningen brottas med många definitions- och gränsdragningsproblem: Vem är det som ska rapportera? Vad ska rapporteras? Vad är ett upplägg?

Eftersom förslaget syftar till att upptäcka upplägg som inte redan är kända går det per definition inte att beskriva dem. Samtidigt är underlåtenhet att rapportera förknippat med sanktioner. Magnus Larsson befarar att situationen kommer leda till en enorm överrapportering.

– De mest banala upplägg som är allmänt kända kommer att rapporteras in på grund av risken för sanktioner, säger han.

ANNONS

EU har trots allt gett ut en list med exempel på upplägg. Ett tänkbart kan vara omvandling av löneinkomst till kapitalinkomst, vilket är vanligt inom de företag där skatterådgivarna själva verkar.

Kommer skatterådgivaren att tvingas rapportera sig själv?

– Haha, det hade ju varit lustigt. Nej det finns en kommersiell dimension. Upplägget i fråga måste ha torgförts för att det ska bli förknippat med rapporteringsskyldighet. Men bolagen kan ju drabbas, säger Magnus Larsson.

Tanken med informationsplikten är att skattemyndigheterna i EU-länderna på ett tidigt stadium ska få kännedom om olika upplägg för att snabbare kunna täppa till luckor i lagen. Magnus Larsson och Tomas Algotsson har olika syn på om man de facto kommer att åstadkomma någon tidsvinst.

Magnus Larsson å sin sida menar att uppläggen oftast görs i samband med årsbokslutet, typiskt sett vid årsskiftet. Därefter är det inte lång tid till deklarationen.

– Om jag som skatterådgivare rapporterar ett upplägg i början av januari och sedan deklarerar åt bolaget i fråga i början av maj och alltså lämnar samma upplysning i deklarationen så är tidsvinsten för Skatteverket bara 3–4 månader, det är väldigt lite, säger Magnus Larsson.

Tomas Algotsson håller inte med, utan framhåller att rapportering ska ske inom inom 30 dagar efter genomförandet.

– Det är, i många fall, långt innan deklarationen ska lämnas. Dessutom ska fullständig information lämnas direkt, utan att det kräver utredning från Skatteverkets sida, säger han.

ANNONS

En viktig funktion av informationsplikten är enligt Tomas Algotsson att myndigheten får en bild av omfattningen av olika upplägg, vilket ger ett bra underlag för rätt åtgärder hos lagstiftaren och Skatteverket.

– Skatterådgivaren ska lämna information i anslutning till att man gör upplägget och inte i deklarationen. Framför allt är upplysningarna i deklarationen och den informationsplikt som vi nu talar om helt olika saker. Informationsplikten är mer omfattande och syftar till att beskriva upplägget. Den utförliga informationen finns mycket sällan med i deklarationen i dag, säger Tomas Algotsson.

Informationsplikten för skatterådgivare är obligatorisk, medan upplysningar i deklarationen bygger på frivillighet. Magnus Larsson menar dock att sådana lämnas i nio fall av tio. Det handlar om att säkra upp för att slippa skattetillägg om Skatteverket senare skulle slå ned på upplägget.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
ANNONS