Det finns en utbredd oro för artificiell intelligens. Men KTH-forskaren Danica Kragic manar till lugn. "Dagens robotar förstår inte ens hur man knäcker ägg", säger hon.
KTH-forskare: "Robotar kan inte ens knäcka ägg"
Mest läst i kategorin
Robotar för tankarna till sci-fi-filmer som Terminator, Matrix och Bladerunner. Där är de onda, överintelligenta och hotar mänsklighetens överlevnad.
Men i verkligheten är de än så länge ganska klumpiga och osofistikerade. De kan förstå mänskligt tal, men bara interagera på en basal nivå.
– Det är svårt att bygga riktig artificiell intelligens . Dagens AI-robotar är helt ofarliga. Vi måste sluta vara rädda och istället se positivt på ny teknologi, säger Danica Kragic, robotikforskare på KTH i Stockholm, och en av talarna på konferensen Women in tech 2018.
Det är till och med knepigt att konstruera människolika robothänder. Istället är det gripklor som gäller.
– Vi är bara i början av en revolution. AI transformerar varenda bransch. Tillverkningsindustrin använder redan robotar i stor skala och det accelererar. Vi kommer även kunna skicka dem till platser som är farliga för människor, till exempel havsdjup och djupa gruvor, säger Danica Kragic som även betraktar självkörande bilar som robotar som troligen får stort genomslag närmaste åren.
Men AI som sköter hemsysslor ligger längre fram. Ponera att vi skapar en robot som bakar pizza så klarar den med dagens teknik att läsa recept och beställa hem råvaror till dörren. Men sedan blir det problem.
– Den skulle exempelvis ha svårt att förstå hur man knäcker ett ägg. Vi människor agerar på en känsla i kroppen som reflekterar en instruktion. Men att tolka intuitiva handlingar matematiskt och översätta dem till programkod är en stor utmaning, säger Danica Kragic.
Lika komplicerat är det att lära robotar att diska. De har svårt att skilja på olika material som porslin och metall, hur mycket diskmedel som går åt och hur hårt de ska gnugga på varje tallrik.
I närtid hjälper de istället till med olika uppgifter i nära samverkan med oss. De kommer också småprata.
– Forskning har visat att vi människor generellt kan koncentrera oss bättre om det är någon som konverserar lite med oss när vi utför en syssla.
Det kräver dock att robotarna bättre förstår vårt rörelsemönster och våra intentioner. Men robotar är fortfarande dåliga på ansiktsigenkänning.
MIT-forskaren Joy Buolamwini, som också höll en föreläsning på Women in tech 2018, har i sin forskning kunnat visa att maskininlärande algoritmer främst är anpassade för ljusa hudtyper – och i synnerhet mansansikten. Vanliga lösningar för ansiktsigenkänning har ofta väldigt svårt att identifiera mörkhyade och svarta kvinnor.
Det är djupt problematiskt, tycker Danica Kragic.
– Vi behöver fler kvinnor och människor med olika bakgrunder inom robotikutveckling för att få in alla typer av perspektiv på tekniken så den fungerar och passar för alla, säger hon.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.