–Vi för informationen vidare till Finansinspektionen som kan varna för oseriösa företag på sin webbplats. Det hjälper tyvärr inte den som redan är drabbad, men kanske kan det minska risken för att fler konsumenter blir lurade av samma bedragare, säger Anna Hult som är jurist på Konsumentverket i en presskommentar.

Konsumentverket beskriver bedragarnas marknadsföring som ofta påträngande och stundtals aggressiv och den som har börjat satsa pengar blir ofta kontaktad upprepade gånger med krav på att satsa mer pengar. Marknadsföringen sker ofta i sociala medier och det är vanligt att en känd persons namn och bild utnyttjas, där denne berättar om hur mycket pengar man kan tjäna genom att investera. Ibland ser det ut som om personen är intervjuad av en väletablerad svensk tidning eller i något tv-program. Inget av detta är sant.

–Det förekommer till och med att bedragarna hotar personer som inte vill satsa mer pengar. De pengar som konsumenterna tror att de investerar ser de aldrig igen, säger Anna Hult.

Alla företag som erbjuder handel med kryptotillgångar är inte bedragare, betonar Konsumentverket. Men eftersom varken Finansinspektionen eller Konsumentverket har tillsyn över verksamheten hos de företag som erbjuder handel med kryptotillgångar är insynen i bolagen begränsad. Svenska bolag med verksamhet i Sverige ska dock registrera sin verksamhet hos Finansinspektionen.

De svenska bolagen är inte särskilt många, då de flesta bolag som erbjuder handel med kryptotillgångar har sin bas utomlands och i länder utanför EU. Det finns ett tiotal svenska företag eller företag med filialer i Sverige, varav sex är aktiva. Konsumentverket har genomfört en granskning av dem utifrån myndighetens ansvarsområden marknadsföring och avtalsvillkor. Granskningen omfattar alltså inte verksamheten i övrigt.

Myndigheten kan konstatera att marknadsföringen kan förbättras på flera punkter: Företagen lyfter fram snabbhet, säkerhet och trygghet utan att kunna styrka påståendena. Vissa påstår att de har miljontals nöjda kunder utan att kunna visa att det stämmer. Dessutom används bolagens registreringar hos Finansinspektionen i marknadsföringen, som ett kvitto på att deras verksamhet är godkänd och trygg, trots att en registrering inte innebär någon kontroll eller garanti från myndighetens sida. Konsumentverket har bland annat också reagerat på att företagen inte tillräckligt tydligt visar vad deras tjänster kostar.

Konsumentverket har informerat de berörda företagen och förutsätter att de rättar till de generella brister som noterats. Myndigheten kommer att följa upp företagen nästa år.