Regeringens förslag om en kraftig höjning av bankernas avgift till den så kallade resolutionsreserven kan ge allvarliga effekter på konkurrensmarknaden, enligt Bankföreningens vd Hans Lindberg.

 – Vi ser också mycket allvarligt på att konkurrensen riskerar att kraftigt snedvridas om förslaget realiseras, både på den svenska marknaden och på de marknader utomlands där svenska banker är verksamma via filialer. Om någon av de största bankerna skulle välja att flytta sitt huvudkontor skulle konkurrenssituationen på den svenska marknaden bli djupt problematisk. En av fyra systemviktiga banker skulle då stå utanför svensk tillsyn och bedriva sin verksamhet med väsentligt lägre kapitalkrav, lägre MREL-krav samt betala påtagligt lägre och på sikt obefintliga avgifter till resolutionsreserven och insättningsgarantin, säger Hans Lindberg i ett pressmeddelande.

Regeringens förslag om en kraftig höjning av bankernas avgift till den så kallade resolutionsreserven strider även sannolikt mot EU-rätten, däribland statsstödsreglerna, skriver Bankföreningen och hänvisar till ett rättsutlåtande från Ulf Bernitz. Utlåtandet presenterades den 5 april på ett seminarium arrangerat av Svenska Bankföreningen.

– Rättsutlåtandet stärker uppfattningen om att en kraftigt höjd och permanent resolutionsavgift bör ses som en förtäckt skatt. Sakliga skäl för en höjning, kopplade till finansiell stabilitet, saknas helt i regeringens argumentation, säger Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen.

Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet, har på Bankföreningens uppdrag granskat det svenska resolutionssystemet och regeringens förslag om att höja resolutionsavgiften och har kommit fram till att avgiften kan strida mot EU:s statsstödsregler. Om regeringen skulle gå vidare med förslaget måste det anmälas (s.k. notifiering) till EU-kommissionen. Att genomföra ett statsstöd som inte har anmälts är förbjudet.  

I sitt rättsutlåtande konstaterar Bernitz att en kraftig höjning av avgiften leder till att vi i Sverige får en resolutionsreserv som är oproportionerlig för ändamålet. Höjningen strider därmed mot EU-rättens proportionalitetsprincip, skriver Bankföreningen. Redan idag har Sverige byggt upp en resolutionsreserv som är betydligt större än vad EU kräver. Dessutom, menar Bernitz, följer den svenska tillämpningen inte EU-rättens krav på att resolutionsmedlen ska vara omedelbart tillgängliga vid behov i ett krisläge. Resolutionsavgifterna går in i statens tillgångar som en intäkt och kan användas till att finansiera statens utgifter i stället för att vara fonderade och tillgängliga vid behov.

– Precis som Bernitz anser vi att resolutionsavgiften måste fonderas. Det är också den lösning man valt inom Bankunionen. Här i Sverige sätts istället avgiften in på ett konto i Riksgäldskontoret och kan därmed användas av staten för att finansiera ökade utgifter. Det är tydligt att slutresultatet riskerar bli en oproportionellt hög avgift som inte kan motiveras utifrån bankkrishantering, säger Hans Lindberg.