"Kan bli dyrt och krångligt"

I går tog regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund emot ett betänkande från tidigare justitierådet Severin Blomstrand som undersökt, kartlagt och analyserat den svenska crowdfunding-marknaden. Detta efter att en tidigare kartlägning från FI fann att branschen inte träffas av någon särskild reglering.

FI efterlyste därför en fördjupad utredning om regleringsbehov. Finansdepartementet gav utredningsuppdraget till Severin Blomstrand som skrivit ett betänkande på över 500 sidor.

Den viktigaste slutsatsen han drar är att det krävs en särskild crowdfunding-lag som han föreslår ska träda i kraft 1 maj 2019. Genom regleringen ska crowdfunding-plattformar omfattas av lagen om åtgärder för penningtvätt och terrorism. De måste också söka licensieringstillstånd från FI för att få bedriva crowdfunding-verksamhet.

”Var på tiden”

Realtid.se frågade Julia Reuszner vd för Pepins i Nacka – och Michaela Berglund, nytillträdd marknadschef (CMO) på Fundedbyme. Bolagen tillhandahåller varsin internetbaserad plattform som låter privatpersoner investera i företag, främst startups.

De välkomnar förslaget om en ny crowdfunding-lag.

– Det är på tiden och jättebra. Det blir tydligt för hela branschen vad som krävs för att få verka i Sverige. Ett tillståndskrav ger också en mer rättvis konkurrenssituation när det är tydligt för alla vad som gäller. Det är också en kvalitetsstämpel för sektorn när alla behöver rapportera till Finansinspektionen, säger Julia Reuszner till Realtid.se och fortsätter:

– Vi har dock redan tillstånd och är överkvalificerade. Det utredaren sagt är att vi har fler och mer långtgående tillstånd så vi inte behöver söka om.

Mognare bolag

Michaela Berglund på Fundedbyme spår ett trendbrott.

– Tidigare har det inte funnits ett skydd för marknaden eller för oss aktörer. Vi har haft nära dialog med FI för att säkerställa att vi håller en hög nivå. Men nu äntligen säger regeringena uttryckligen att crowdfunding är något bra. Vi ser att mognare bolag rör sig mot crowdfunding. Om riskkapitalisterna inte kan tillmötesgå de här bolagen så kanske det är så att crowdfunding har blivit mer accepterat.

Ingen av dem är särskilt överraskade över Severin Blomstrands slutsatser.

– Utredaren har varit i nära kontakt med branschen och vi har blivit intervjuade flera gånger. Det var väl ganska naturligt med ett tillståndskrav, säger Julia Reuszner.

Hennes enda farhåga är att licenseringsprocessen blir för betungande.

– Det riskerar såklart att bli krångligt, dyrt och resurskrävande att rapportera in till FI. Men det viktigaste är att konsumentskyddet värnas. Det brukar också ta tid att söka FI-tillstånd och det kan ha negativ inverkan på konkurrensen. Samtidigt har man till maj 2019 på sig. Så det finns gått om tid, säger hon.

Kan krocka med EU-utredning

Michaela Berglund blev dock lite förvånad över att också EU-kommissionen nu utreder den europeiska crowdfundingmarknaden och eventuella regleringsbehov.

– Vi är osäkra kring vilken lag som kan komma att gälla. Det kan röra till det lite i förhållande till den här utredningen. Bolund säger att han räknar med en remisstid på tre till fem månader och hoppas att under den tiden få bättre insyn i vad EU önskar med sin lag för att se om de kompletterar varandra eller går in i varandra.

Har ni fått några indikationer åt vilket håll EU vilka gå?

– Vi är den enda internationella plattformen i Sverige, så det är såklart angeläget för oss. Hittills har vi fått en indikation på att EU vill underlätta för crowdfunding-kampanjer i Europa och det tycker vi såklart är positivt. EU bekräftar i likhet med den svenska regeringen att det finns en efterfrågan och att det här är ett bra komplement till andra finansiella marknader.

Talas det även om en licensiering på EU-nivå för crowdfunding-plattformar?

– Vi har inte fått någon sådan information. När det presenteras så tar vi ställning till det för att leva upp till de krav som ställs.

Till skillnad från Pepins har Fundedbyme i dag inget tillstånd från Finansinspektionen.

– Vi har följt alla rekommendationer som FI gett oss och inväntat de kraven som nu kommunicerats, säger Michaela Berglund och tillägger:

– Licensiering är något vi kan ta på oss . penningtvätt och terrorfinansering är något som vi såklart vill att vår bransch ska vara fri från.

Utredaren skriver att en licensiering ”medför betungande kostnader för crowdfunding-plattformar”. Har ni resurser för det?

– Ja, det har vi absolut . Men det finns inte beskrivet .

Michaela Berglund är dock övertygad om att ett tillståndskrav skulle förbättra konkurrenssituationen för befintliga crowdfunding-aktörer. Men hon är samtidigt oroad för att det blir svårare för nya bolag att etablera sig på crowdfunding-marknaden.

– Vi skulle snarare må bra av hög konkurrens, för vi tror att det finns plats för fler plattformar. Det skulle också ge positiva effekter i form av att det blir mer allmängiligt och en större marknad, där fler får upp ögonen för det här, säger hon.

I strid mot spridningsförbudet?

I Finansinspektionens kartläggning – som ligger till grund  för Severin Blomstrands utredning – konstateras det att de flesta crowdfunding-plattformars annonsering till att locka privatpersoner att investera i privata aktiebolag strider mot det så kallade ”spridningsförbudet” i aktiebolagslagen.

– Spridningsförbudet gör gällande att man inte får annonsera för en emission för mer än 200 personer i privata bolag. Men hos oss investerar man alltid i ett holdingbolag så det blir en ägare. Och holdingbolaget är alltid ett publikt aktiebolag med minst tre styrelseledamöter. Så nej vi bryter inte mot den lagen, säger Julia Reuzsner.

Fundedbyme har valt en annan modell som låter investerare att direkt ta en post i ett kapitalsökande företag som därmed i vissa fall kan få uppåt 1.000 delägare. Enligt FI:s tolkning bryter Fundedbyme därför mot spridningsförbudet.

Utredaren Severin Blomstrand är dock inte lika kategorisk.

”Någon rättslig prövning av huruvida finansiering som anskaffats och förmedlats på detta sätt innebär en överträdelse av förbudet i aktiebolagslagen har (…) inte ägt rum (…) Det är således vanskligt att generellt uttala sig om vad som gäller i detta avseende. Detta är en fråga för rättstillämpningen att avgöra, vilket naturligtvis gäller också för uttolkning av övriga  rekvisit i bestämmelsen”, skriver han i sitt betänkande.

Finns undantag

Han menar också att det finns undantag från regeln.

”Om ett erbjudande om att teckna eller förvärva bolagets utgivna värdepapper endast riktar sig till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden, och antalet utbjudna poster inte överstiger 200, kan dock spridning ske till fler än 200 personer”, skriver han.

Fundedbyme säger sig utnyttja den möjlighet genom att låta de som vill investera i företag via plattformen att registrera medlemskap på bolagets sajt. För att kunna investera i bolag via sajten måste medlemmen logga in på sitt konto. Men också begära ut finansiell information för varje enskilt bolag som de vill ta en post i.

” en plattform där eventuell individuell kommunikation sker mellan två enskilda parter. All eventuell finansiell information sker efter att indivien är medlem, registrerad i systemet samt bett om att erhålla den informationen”, skriver Michael Berglund i ett mejl till Realtid.se efter att bett oss förse henne med mer bakgrundsinformation om spridningsförbudet.

Severin Blomstrand nämner dock i sin utredning att sådana upplägg kritiserats för att användas som ett sätt att kringgå förbudet.

” kan dock invändas att affärsmodellen, med någon form av medlemskap som förutsättning för att kunna nyttja gräsrotsfinansieringstjänster, är den gängse ordningen även i jurisdiktioner där den associationsrättsliga regleringen inte innehåller något spridningsförbud”, tillägger han.

En annan stridsfråga är huruvida aktiebaserade crowdfunding-plattformar ska räknas som kapitalförmedare.

Ingen kapitalförmedlare

Michaela Berglund menar att Fundedbyme inte tillhandahåller en sajt för kapitalanskaffning. Deras plattform hjälper istället bara företag och investerare att hitta varandra, likt en dejingsajt.

” en digital mötesplats där en potentiell investerare kan visa intresse att eventuellt investera direkt i ett privat aktiebolag till skillnad från andra crowdfundingaktörer. Vi har alltid verkat under svensk lag med dess begränsningar och undantag och påverkas av svensk aktiebolagslag, konsumentskyddslagar samt lagar om distansavtal”, skriver Michaela Berglund i sitt mejl.

Utredare Severin Blomstrand anser dock att även ett sådant upplägg kommer att kräva tillstånd från Finansinspektionen – om den crowdfunding-lag han föreslår införs blir verklighet nästa år.

”För att driva verksamhet som har till ändamål att sammanföra fysiska eller juridiska personer som avser att anskaffa eller tillhandahålla  finansiering genom andelsbaserad eller lånebaserad  gräsrotsfinansiering  (kapitalförmedlare) krävs tillstånd av Finansinspektionen”, skriver han.