Christer Danielsson, ordförande i Advokatsamfundet, och Eva-Maj Muhlenbock, vice ordförande, anses av många stå för en förändringsagenda. Fokus ligger nu på att se vad samfundet kan göra från centralt håll för att underlätta för den enskilde advokaten i dennes vardag. Det säger Christer Danielsson till Realtid.
"Jag var lite av en outsider"
Mest läst i kategorin
Efter en utdragen strid om ledarskapet i Advokatsamfundet stod det i somras klart att den som hade fått flest antal röster var vice ordförande Christer Danielsson. Han och vice ordförandekandidaten Eva-Maj Muhlenbock fick 37 röster jämfört med de av valberedningen föreslagna kandidaterna Lena Frånstedt Lofalk och Tobias Fälth som fick 24 röster.
Christer Danielsson, ordförande för Advokatsamfundet kommenterar:
Hur var känslan på årsmötet?
– Det var spänt! Jag trodde visserligen att Eva-Maj och jag hade ett hyfsat starkt stöd, men säker kan man inte vara eftersom det är ett fullmäktigesystem och man vet inte vad alla tycker och tänker. Jag är förstås stolt över utgången! Jag tycker nog att det är en rätt stor sak att bli vald till ordförande för Advokatsamfundet som har nästan 6.000 medlemmar. Kvällen avslutades med en fullmäktigemiddag under vilken jag förväntades hålla ett tal. Något tal hade jag inte förberett utan fick sno ihop det i all hast. Det var mycket känslor i luften under middagen, hela situationen var ju ovanlig eller snarare unik, men jag tycker ändå att stämningen var god.
Vem var den första som du ringde?
– Jag sms:ade gruppen som hade föreslagit oss allra först, men den första som jag ringde var min pappa. Han förstod nog inte fullt ut vad det innebär att vara ordförande för Advokatsamfundet, eftersom han inte är jurist själv, men han förstod att jag tyckte att det var roligt så det tyckte han också.
Vilka reaktioner möttes du av?
– Jag möttes av glada tillrop både på telefon, sms och mejl under hela eftermiddagen, liksom förstås under fullmäktigemiddagen.
Varför tror du att du fick ett så stort stöd?
– För det första kände många av samfundets medlemmar till mig, dels förstås för att jag hade varit vice ordförande i ett par år, dels – och kanske ännu mera – för att jag under många år synts i kursverksamhet, i krönikor i tidskrifter och sådant. Sedan tror jag att många betraktade det som naturligt att den som varit vice ordförande också blir ordförande, eftersom det är ett sätt att säkra kontinuiteten. Många av de som jag fick stöd från uppskattade nog också att jag hade en förändringsagenda för samfundet. Dessutom tror jag att det inte skadade att jag var lite av en outsider i samfundssammanhang. Att komma utifrån har ju sina nackdelar men det innebär å andra sidan att man kanske har lite nya tankar och idéer.
Hur upplevde du ordförandestriden?
– Det var rätt pressande även för en hårdhudad tvisteadvokat. Men samtidgt var det en intressant upplevelse. Och för samfundet tror jag det var mycket bra att det fanns flera kandidater att välja mellan i en stor demokratisk organisation som vår. Ordförandestriden skapade också ökat intresse för samfundet genom att det blev en snackis på stan, så även om det var en del strul förde det något gott med sig.
Är ni en demokratisk organisation?
– Ja, det är vi. Vi har den ordningen att det är medlemmarna i samfundets regionala avdelningar som väljer fullmäktigeledamöter som i sin tur utser styrelsen, så i grunden har alla en röst. En brist den här gången var dock att valberedningen helt hade missbedömt läget. Det var därför det blev som det blev. Nu har vi – som en direkt följd av detta – tillsatt en arbetsgrupp som ska se över valberedningens arbete, med målet att för framtiden säkerställa en gedigen och transparent process.
Upplever du att du fick möjlighet att presentera ditt förslag innan årsmötet?
– Totalt ägde sju regionala årsmöten rum, jag deltog och yttrade mig bara på Stockholmsavdelningens årsmöte. Det är ju den avdelning jag själv tillhör. Det var alltså inte en valkampanj i den bemärkelsen att jag reste land och rike runt och pläderade. På övriga möten var det istället den grupp som hade föreslagit Eva-Maj och mig som motiverade sitt förslag.
Önskar du att du hade fått möjlighet att presentera ditt budskap närmare?
– Det fanns inget som egentligen hindrade mig från det. Jag tyckte emellertid att det var fullt tillräckligt – och mera lämplgt – att de som föreslagit oss framträdde på mötena.
Vad har första tiden av ditt ordförandeskap präglats av?
– I somras var det rätt lugnt. Men från mitten av augusti har vi haft flera aktiviteter bland annat ett första styrelsemöte och ett nordiskt-baltiskt presidiemöte i Åbo, då presidierna från de nordiska och baltiska länderna träffas för erfarenhetsutbyte.
Vad har du för mål som ordförande?
– Det är förstås flera saker. En viktig sådan – och som Eva-Maj och jag vill fokusera extra på just nu – är vad samfundet kan göra från centralt håll för att underlätta för den enskilde advokaten i dennes vardag. Det första som vi ska göra är därför att åka ut i landet för att lyssna in och ta emot synpunkter på hur vi kan bistå våra medlemmar. Vissa som var kritiska mot oss hävdade att vi inte hade någon plan eftersom vi inte i detalj berättade vad vi tänkte göra. Jag tycker att de hade helt fel. Det är viktigt att lyssna på synpunkter och att förstå medlemmarnas verklighet.
En sakfråga som den nya ledningen vill fokusera på är vad digitaliseringen medför för advokatkåren och hur samfundet kan bistå byråerna i den stora omställning de står inför. De stora byråerna har resurser att på egen hand möta digitaliseringens krav, men det saknar mindre byråer. Ytterligare ett område som Christer Danielsson nämner är den ökande konkurrensen från andra än advokater inom framförallt familjerätten, men också på andra områden.
– Den ökade konkurrensen är en växande utmaning som snart kommer att beröra alla rättsområden. Vi måste se över hur vi kan stärka advokaternas konkurrenskraft.
Christer Danielsson och Eva-Maj Muhlenbock vill också förnya och vitalisera styrelsens arbete. En tanke är att varje styrelsemöte ska innehålla en punkt där man diskuterar framtidsfrågor och andra aktuella frågor. På nästa möte är det just digitaliseringen som tas upp till en inledande diskussion.
– Styrelsen består av 20 väldigt kompetenta och erfarna personer. Vår ambition är därför att styrelsens kompetens inte bara ska användas till att fatta beslut i förvaltningsfrågor utan även till att identifiera och driva viktiga frågor för samfundet. Styrelsen ska vara proaktiv och inte endast reaktiv och för det behöver styrelsen ha en aktivare roll än tidigare.
Din företrädare, Bengt Ivarsson, var mycket aktiv i media. Vilken relation har du själv till media?
– Som gammal journalist läser jag mycket – jag är lite av en tidningsmissbrukare. Jag har tidigare skrivit mycket i Legally Yours och i Dagens Juridik och har nu tagit initiativ till att i varje nummer av tidskriften Advokaten skriva en egen spalt. Det är ett bra sätt för styrelsen att nå ut till sina medlemmar och att synliggöra styrelsens arbete. Jag twittrar också en del, men har inte gått så långt att jag skaffat Instagram – det är jag för gammal för.
Anser du att jurister borde spela en aktivare roll i samhällsdebatten?
– Ja, det tycker jag. Ibland upplever jag att jurister är lite väl försiktiga. Jag är inte förvånad över att det är så, men jag tycker att det är synd. Jurister besitter stor kunskap som är relevant i samhällsdebatten. Ett utmärkt exempel på hur man kan använda sin expertis är när skriva debattartiklar baserade på remissvar som man varit med och tagit fram för samfundet. När jag blivit lite varmare i kläderna ska jag själv försöka delta i samhällsdebatten med debattartiklar och annat, ungefär som min företrädare Bengt Ivarsson gjort.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.