Tidigare idag skrev Realtid.se om det så kallade Castrén&Snellman-fallet där tre insideråtalade friades av hovrätten.

Efter hovrättens dom är Finland inte längre i framkant vad gäller bevistolkning i insidermål, menar professor Mårten Knuts.

– Domen bör överklagas till Högsta Domstolen som bör bevilja besvärstillstånd. Domstolen bör ta ställning till hur vi ska tolka vårt krav på bevis i ett straffmål som på svenska kallas utom rimligt tvivel i en finansmarknadskontext, säger han till Realtid.se.

– Vi måste få en domstol som lägger vikt vid den omgivning i vilken den här typ av aktivitet försiggår och öppet redovisar för denna analys och där kan ställa sig frågan: Vad är rimligt tvivel, inte utom allt tvivel, utan utom rimligt tvivel. Sen måste vi fundera över vad det finns i det här fallet som gör att åtminstone jag tycker att inget rimligt tvivel kvarstår.

I Helsingfors hovrätts dom står det att Sirén kan ha fått information från något annat håll?

– Ja, det är förstås möjligt i teorin, men i praktiken är det faktum att hon funnits med på en insiderlista, att hon bodde i samma hushåll som kompanjonen, att de hade gemensam ekonomi, att Sirén tagit kamikazepositioner i derivat på 1 miljon kronor kort före en takeover, som direkt genererat 5 miljoner i vinst, att Kompanjonen påstår ha önskat undvika interna short swing profit rules där han jobbade, och därför vidtalat bulvan (Sirén), som Kompanjonen dessutom gett hälften av vinsten åt (bara för att undvika arbetsplatsens regler), att Kompanjonen och Sirén använder prepaid sim för all kommunikation, att man gjort affärerna under radarn via bankkonton i Schweiz: allt sådant som helhetsmässigt tydliggör att det finns en för stor hund begraven här.

Är du förvånad över domen?

– Nej, inte helt förvånad. Jag har sett hur andra domstolar resonerar i bevisvärderingen. Inte minst i Sverige. Men jag är bekymrad om det i praktiken krävs ett erkännande eller en bandupptagning för att bli dömd.

Ja, vad tror du, är det vad som behövs?

– Jag hoppas att man måste kunna justera bevisvärderingen enligt omständigheter och kontext och vara beredd att analysera rimligheten i tvivlet – en analytisk motivering på den punkten saknar jag. Och sen tycker jag att man måste lära sig att förstå omvärlden så att man börjar få styr på det här. Allt detta kan ske i börskontext, precis som det tidigare skett inom andra rättsområden, utan att man för den skull våldför sig på legalitetsprincipen. Den är nämligen alltid heligare än börsen.

Finns det något land som är mer framåt i insidermål?

– Jag tycker att Finland var ett sådant land. Vi hade faktiskt ett insiderfall där man såg att ett telefonsamtal hade ägt rum mellan misstänkta parter precis innan en transaktion. Medan åklagaren hävdade att det är här som insider informationen röjdes så hävdade försvaret att parterna talade om en resa till Manchester, tennis och sånt. Det ogillade rätten och de dömdes faktiskt för insiderhandel, bland annat på grund av den efterföljande transaktionens natur och bandupptagningen med mäklaren. Där gjorde man en annan bedömning, trots att man bara visste att telefonsamtalen ägt rum, utan att veta vad som hade sagts. Det är därför jag vill få målet prövat av Högsta Domstolen.