Nell Watson: "Digitaliseringen sliter isär samhället"

Nell Watson är civilingenjör, innovatör och futurist, knuten till Singularity University i Silicon Valley i Kaliforinen. Hon har särskilt intresserat sig för teknikfilosofi och sociala trender och föreläser världen över inom främst maskininlärning och artficiell intelligens (AI).

På Stockholm Waterfront höll hon nyligen en föreläsning för över tusen århörare. Realtid.se fick en efteråt en exklusiv intervju och förra veckan publicerades första delen som kretsade kring artificiell intelligens, robotik och automatisering.

Men Nell Watson är också engagerad i internet- och digitaliseringsfrågor. Hon pekar på  "internet of things" eller "sakernas internet" som ett stort forskningsområde och en viktig framtidsteknologi.

"Hello barbie" filosofiskt intressant

"Sakernas internet" innebär att allt från möbler till vitvaror, smycken och kläder kopplas upp mot webbmoln och blir interaktiva. Det kan även röra sig om inopererade chip för identifiering eller för invärtes övervakning av olika kroppfunktioner, till exempel hjärtfrekvens och kroppstemperatur.

Fenomenet har dessutom nått leksaksbranschen och den populärare dockan "Hello barbie" kan konversera och svara på frågor.

– Det introducerar intressanta frågeställningar. För vad händer när barn börjar ställa filosfiska frågor till "Hello barbie" istället för sina föräldrar, funderar Nell Watson som tror att framtidens människoliknande och smarta robotar kommer att utmana och ändra våra värderingar.

Hotellets digitala lås hackades

Vår allt mer uppkopplade värld medför också stora säkerhetsrisker.

– Hackerattacker är ett enormt hot. För att ta ett färskt exempel så hackades nyligen samtliga digitala lås på ett hotell i Österrike. Hotellgästerna kom varken in eller ut från sina rum. Det är alltid en konflikt mellan de som vill skydda infrastrukturen och de som vill attackera den. Så det är uppenbart att vi behöver någon form av digitalt immunsystem, säger Nell Watson.

Anonymitet och bristande spårbarhet är dock ett lika stort problem.

– Du kan skicka pengar i form av digital valuta till en anonym och krypterad adress i molnet och det finns ingen större möjlighet att spåra vart pengarna tagit vägen och vem eller vilka de hamnat oss.

Kryptering löser många problem

Samtidigt kan just kryptering kanske lösa många IT-utmaningar. Vi delar i dag med oss av mer information om oss själva än någonsin tidigare, vilket ökar risken för bedrägerier och identitetsstölder – medan bolag, ofta utan vår vetskap, tjänar mycket pengar på vår personliga data genom att bygga tjänster på den eller sälja den vidare.

– Att inte tillämpa någon form av kryptering i dag är som att köra en bil från 1940-talet utan säkerhetsbälten. Men det finns framväxande teknologier som eventuellt kan hjälpa oss att dela data säkert och se till att den inte används emot oss, säger Watson.

Homomorfisk kryptering

Hon berättar att det just nu pågår mycket forskning på så kallad homomorfisk kryptering som gör det möjligt att dela med sig av "skuggan av sin personinformation". Data kan krypteras till en kod som du kan ändra och göra sökningar i utan att dekryptera den först.

– Jag tror att det kan bli lika avgörande för världsekonomin som blockchain, säger Watson.

Revolutionerande matematik

Blockchain är teknologin bakom den virtuella valutan bitcoin och öppnar också för nya krypteringstjänster. Den kan bland annat användas för säkra och sekundsnabba transaktioner och för att skapa så kallade smarta kontrakt som är krypterade i alla led.

– De största superdatorerna ägs inte av Ryssland, Kina eller någon annan. De ägs av oss alla tillsammans. Bitcoin har genom sitt globala distribuerade nätverk mer datorkraft än de 500 främsta superdatorerna i världen, säger Nell Watson.

Både banker och storföretag försöker nu skapa gemensamma standarder för tekniken.

– De generella matematiska principerna bakom blockchain är helt revolutionerade. Alla transaktioner kommer i framtiden att medieras genom en metod sprungen ur teknologin.

Profilmatchning prolematiskt

Behovet av kryptering växer också i takt med den accelererande datainsamlingen globalt – data som ofta används för att skapa kraftfulla algoritmer som exempelvis integreras i artificiell intelligens (AI).

Algoritmer nyttjas även inom profilmatchning. Skattemyndigheter världen över försöker hitta sinnrika metoder för att exempelvis identifiera grupper som är mer benägna att skattefiffla. Något Realtid.se tidigare rapporterat om.

Försäkringsbolag arbetar på ett liknande sätt för att fastställa tariffnivåer. Och domare i USA fattar beslut om huruvida en person ska beviljas borgen med hjälp av algoritmer som beräknar risken för återfall i brott.

– Det har gjorts mångas studier som visar att det funnits mycket bias i den data som domarna lutar sig mot, säger Nell Watson.

Diskriminerar individer

Hon konstaterar att algoritmer kan generera utfall som fungerar ganska bra på en makroskala, men som lätt blir diskriminerande på individnivå.

– Det är ett enormt problem. Algoritmer kommer att fatta allt fler viktiga beslut å våra vägnar och som rör våra liv. Det blir därmed viktigt att vi förstår hur de fattar beslut. Men för tillfället är det svårt att få några få bra svar, eftersom många AI-processer är icke-transparenta. Det gör området till ett av de mest beforskade just nu, säger Nell Watson.

Delningsekonomin – stark trend

En annan tydlig trend i vår digitala uppkopplade tidsålder är den så kallade delningsekonomin. Nell Watson menar att amerikanska e-handelsjätten Amazon tillhör pionjärerna i den utvecklingen.

– Amazon gjorde det möjligt för människor att delta på deras marknadsplats. Men det tog ändå tio till tolv år innan bolaget vände till vinst. Det krävdes mycket tålamod av investerarna. Jag tror att de nya aktörerna inom delningsekonmin som Uber och Airbnb kommer att möta liknande svårigheter.

Hur kommer det sig?

– Det beror främst på att de är överbelånade och på deras snabba återinvestering av vinst i expansion. Den strategin betalade sig för Amazon, men kanske inte för dagens stora delningsekonomiska företag.

Crowdfunding och crowdsourcing ingår i denna relativt nya ekonomi. Watson menar att fenomenen är uttryck för en ny global samarbetskultur som hon kallar för "coo-petion". Det innebär att organisationer som normalt är verksamma inom olika nischer samarbetar på vissa områden som ger dem ömsesidiga fördelar.

Crowdfunding och crowdsourcing

Samtidigt spår hon fortsatt ett stort motstånd mot detta arbetssätt, då bolag sällan tjänar på att dela med sig av sina företagshemligheter. Det kan dock bli en framgångsrik väg inom crowdsourcing som går ut på att många individer bidrar till att optimera en eller flera produkter.

Realtid.se berättade till exempel nyligen om tyska startupen Testbirds som låter 200.000 testare runt om i världen att provköra nya appar, webbsidor och annan uppkopplad teknologi innan lansering.

Två andra omskrivna crowdsourcing-bolag är amerikanska hedgefondförvaltarna Numerai and Quantiacs som trimmar sina hedgefonder med hjälp av informationsbidrag från forskare, dataingenjörer, fysiker och matematiker. Något Financial Times rapporterat om.

Sociala medier som ekokammare

Nell Watson tror också att vår interkation och våra delningar i sociala medier får än större inflytande på världsmarknaden.

– De kommer att fungerar som kommersiella ekokammare och göra det möjligt för oss att göra affärer med och handla med likasinnade. Algortimer och AI-system kommer att styra de här processerna och får därmed generellt större inflytande på våra värderingar.

Det är tydligt att Watson är optimistisk om vår digitaliserade och robotiserade framtid. Men hon ser också för stora risker och varnar för att den digitala klyftan ökar i framtiden.

– Många människor har blivit övergivna. Framför allt i landsbygsområden där de har mindre tillgång till teknologi och kultur. Det är förståeligt att de är arga och upprörda och vill att saker ska förändras. Om du däremot redan har ett bekvämt liv vill du istället inte se några förändringar, utan istället minimera risken för det. Och här uppstår den svår motsättning.

Tilltagande alienering

Gapet mellan stad och land vidgas i takt med att teknologi blir allt mer avancerad, tror Watson.

– AI riskerar att slita isär dessa grupper ännu mer och göra dem än mer alienerade från varandra. Det är sådant som som gör mig mest oroad och inte att maskinintelligens tar över världen och gör hemska saker.