"Demokratiutvecklingen i världen går neråt"

Olle Wästberg känner vi som politiker, publicist och diplomat.  Efter att ha lett 2014-års demokratiutredningen är han också den person som kan svara på hur den demokratin i Sverige och i världen egentligen mår.

– Demokratin mår betydligt sämre i världen idag än för tio år sedan, kommenterar Olle Wästberg.

Han berättar att för tio år sedan var vi otroligt optimistiska. Det var en tid när auktoritära regimer störtades, murar föll och fler människor fick åtnjuta grundläggande fri- och rättigheter. Men idag är läget ett annat. Olika index visar att demokratiutvecklingen i världen går neråt.

– Vi har färre demokratiska stater idag än för tio år sedan och vi har en rad stater som formellt är demokratier, men som har fått ett auktoritärt styre. Ryssland är det tydligaste exemplet, men vi har också Polen, Ungern och Turkiet. De har alla folkvalda regeringar som ägnar sig åt att inskränka pressfriheteten och domstolarnas frihet, fortsätter Olle Wästberg. 

Inom kort röstar befolkningen i flera europeiska länder i val, vilka kommer att ha avgörande betydelse för vilken riktning Europa kommer att ta. Valet i Holland äger rum i mars, Frankrike röstar i april och Tyskland i september. Enligt Olle Wästberg är risken stor att populistiska krafter kommer att växa sig starkare. 

– Donald Trumps seger har gett populistiska partier självförtroende. Vi kan se att samma retorik som Trump använder går igen i dessa partier, kommenterar Olle Wästberg.

Hur mår då den svenska demokratin?

–  80 procent av svenskarna är nöjda med demokratin och vi har ett valdeltagande som är bland det högsta i världen, svarar Olle Wästberg. Han fortsätter: 86 procent röstade i förra riksdagsvalet. Detta kan jämföras med siffran i USA som är 56 procent. Men samtidigt tillhör Sverige ett av de länder som har längst mellan valen, eftersom de lokala och nationella valen äger rum samtidigt.

Trots en bred uppskattning för vår demokrati är det tydligt att många människor inte anser att de kan påverka politiken och att klyftorna ökar.

– Bara 15 procent av svenskarna anser att de har något inflytande på politiken mellan valen. Det är en mycket låg siffra. 

Olle Wästberg berättar vidare att de politiska partierna har mist en miljon medlemmar sedan 1980-talet. Om man sedan granskar de människor som är politiskt aktiva märker man att det är en väldigt homogen grupp i fråga om bakgrund, utbildning, social tillhörighet och inkomster.

För att minska klyftorna i Sverige måste också människor i ”utanförskapsområden” ha en röst i politiken. Därför behöver de politiska partierna, enligt Olle Wästberg, bli mer närvarande i dessa områden och inte endast ”plocka de lågt hängande frukterna” det vill säga bearbeta människor i den närmaste omgivningen såsom vänner och familj.

– När vi frågade förstagångsväljarna var de fick information inför riksdagsvalet från svarade majoriteten ”Facebook”. För att systemet ska fungera måste politiska partier anstränga sig mer och finnas närvarande i debatterna på nätet. Faran när människor inte känner att de har möjlighet att påverka är att de lätt fångas upp av populistiska partier. Det som förenade Trump-väljarna var att de instämde i påståendet ”ingen lyssnar på sådana som jag”. Häri ligger en stor utmaning för etablerade partier.

Det viktigaste för att främja en demokratisk utveckling är enligt Olle Wästberg att politiska partier blir bättre på att föra en dialog med medborgarna. Här gäller det att lyssna, att bemöta och att engagera.

– För att människor ska känna att de blir lyssnade på måste politiker bli bättre på medborgardialog. Istället för att använda sociala medier enbart för att göra reklam om aktiviteter där man själv ska delta måste man ge sig in i debatten. Få politiker drar sig för att resa i tre timmar för att hålla ett föredrag, men det är få som ägnar en timme om dagen för att besvara kommentarer i sociala medier. Det är oansvarigt, eftersom det lämnar fältet öppet för andra. De som bemöter kommentarer i sociala medier idag är ofta personer med kopplingar till högerextrema ideologier. 

För att främja demokratin behöver partierna också bli öppnare, mer inkluderande och mindre toppstyrda.

Olle Wästberg är ledamot i den nytillsatta Public-service-kommittén och betonar att vi måste hitta former för styrning och finansiering av Public-service som hindrar att tillfälliga opinioner kan styra mediet. Vi ska lära av Polen, där man – utan att bryta mot eller förändra lagar – fick regeringskontroll över Public service.

Olle Wästberg ansluter sig till hovsrättspresident Fredrik Wersälls uppfattning om att domstolarna ska göras mer politiskt oberoende med anledning av att regeringarna i Ungern och Polen påverkat domarmakten samt den debatt som pågår i USA sedan en domstol stoppat den amerikanska presidenten Donald Trumps inreseförbud för människor från sju specifika länder.

– För att grundläggande lagar och bestämmelser inte ska ändras om man får en regering med icke-demokratiska avsikter måste man vara noga med hur lagarna och bestämmelserna utformas. Med det sagt bör Domstolsverket göras mer fristående liksom utnämningen av domare. En förebild kan vara Riksbankens självständiga ställning.

Olle Wästberg avslutar:

– Det som hänt i Polen, Ungern och USA bör vara varningsklockor. Vi måste lära oss att lyssna bättre på alla väljargrupper, men också göra systemet mindre öppet för manipulation från populistiska krafter.