Hedgefonder misstänks ha lurat småsparare med värdelösa warranter

Förundersökningen mot Johan Carlström och Lars Söderfjell i Fingerprint sker parallellt med Ekobrottsmyndighetens (EBM) förundersökning där fem amerikanska hedgefonder pekas ut.


I anmälan till EBM pekas fem amerikanska hedgefonder ut. Med hjälp av omfattande internhandel och falska volymorder, som makuleras innan avslut sker, ska fonderna ha påverkat kursen och handeln i Fingerprint Cards B-aktie.



Den förundersökningen, som leds av vice chefsåklagare Jan Tibbling, omfattar brottsmisstanke om grov otillbörlig marknadspåverkan. De bägge förundersökningarna har inget konkret samband förutom att de bägge rör Fingerprint Cards.


Hedgefonderna misstänks även ha ställt ut warranter och stora positioner i icke börsnoterade optioner (så kallade OTC derivat). Morgan Stanley (MS), Deutsche Bank (DB) och Credit Suisse (CS) har fungerat som clearing-banker och de har introducerat och står som garanter för warranter med olika typ av hävstång i FPC B aktie som är noterad på Nasdaq Stockholmsbörsen. 


Instrumenten riktar sig framförallt mot småsparare där hävstången är främsta attraktionen. Gemensamt för dessa warranter är att de har ett så kallat "knock-out" pris. Det innebär att när ett specifikt pris nås i den underliggande aktien så upphör warranten att existera, det vill säga den förfaller och blir värdelös.


Ett flertal noterade warranter på Nasdaq Stockholmsbörsen har blivit knockade på grund av kraftigt prisfall i den underliggande FPC B aktien. Vid dessa tillfallen har ägarna av warranterna, främst småsparare, förlorat hela sitt satsade kapital.


Teoretiskt ska den garanterande banken fungera som en ”market maker” genom att aktivt erbjuda köp- och säljkurser. Vid tillfällen av extrem volatilitet blir det oftast omöjligt för småspararna att sälja och komma ur sina positioner. Vid dessa tillfällen har en omfattande internhandel inom gruppen med de fem amerikanska hedgefonderna skett i syfte att manipulera FPC B aktie nedåt så de kritiska prisnivåerna nås och warranterna förfaller och blir värdelösa.


Bankerna som garanterar dessa warranter (MS, DB och CS) kan nu tvingas av EBM att redovisa vem som har utfärdat dessa derivatinstrument och som därmed är vinnarna av "knockade" warranter. Enligt anmälaren är det sannolikt samma slutkunder som internhandlar FPC B-aktien.


Hedgefonderna har, enligt anmälaren, också använt sig av verktyget standardiserade optioner. Nasdaq Stockholmsbörsens standardiserade optioner förfaller tredje fredagen i varje månad. Påföljande börsdag, efteranmäls aktieaffärerna, då en så kallad lappning sker, som de förfallna optionerna har skapat.

Lappningspriset (rapporteringspriset) avviker alltid från sista betalda aktiekurs i och med att det är ett genomsnittspris bestående av flera lösenpriser samt optionspremien.


Det anmärkningsvärda i FPC B-aktiens lappningar är enligt anmälaren att de ibland överstiger antalet aktier i den härledda affären, den redovisade så kallade "öppna balansen" på börsen. Med andra ord de utställda optionerna med dess underliggande antal aktier som optionerna innefattar matchar inte lappningen.


Detta innebär att lappningarna inte enbart innefattar standardiserade optioner utan även så kallade OTC derivat det vill säga icke listade optioner. En alternativ förklaring är att optionslösen ger ett tillfälle att transferera (skyffla) aktier dolt inom gruppen med de fem hedgefonderna. ”Bägge förklaringarna är oacceptabla i och med att det saknas insyn i affären”, står det i anmälan till EBM.


Anmälaren påpekar även att det är förvånansvärt att Nasdaq Stockholmsbörsen inte reagerat på dessa affärer, och att man accepterar en total avsaknad av transparens så länge handelsvolymerna ökar. Anmälaren menar att detta är ett exempel på att det föreligger en intressekonflikt då ökade volymer i handeln ger ökad vinst till USA-ägda Nasdaq Stockholmsbörsen. 


I anmälan till EBM förs även ett resonemang kring derivat och den begränsade transparens som råder. Både Goldman Sachs och Morgan Stanley har rapporterat till FI att de innehar motsvarande fem procent av FPC genom derivatpositioner. Därefter har de flaggat ner under fem procent. Men i förrgår, tisdag den 24 januari, flaggade Morgan Stanley återigen upp att man innehar över fem procent.


”Det innebär att gruppen med Hedgefonder sannolikt blankat motsvarande tio procent av bolaget genom OTC-derivat. Att Sverige inte har transparenskrav på OMX30 aktier där FPC B aktien ingår är både obegripligt och oacceptabelt. Att över tio procent av ägandet av ett OMX30 bolag ligger utomlands och inte är offentligt, genom ett eller flera OTC-derivat, borde föranleda att derivaten redovisas till marknaden”, skriver anmälaren.


Blankningsregler och dess rapportering är en del av börsens regelverk som inte har följt med handelsutvecklingen, menar anmälaren och påpekar att regelverket är förlegat och att de misstänkta hedgefonderna utnyttjar en lucka i blanknings-rapporteringen som innebär att derivatpositioner som är exponerade till ett prisfall genom att det underliggande värdepappret stiger i pris ska rapporteras som en blankad position till FI. 

Hedgefonderna misstänks ha utfärdat de ovanstående beskrivna warranterna och därmed rapporterat dessa utgivna warranter som blankade aktier till FI (troligtvis även OTC-derivat).


”Den bristande transparensen skapar en falsk verklighet i syfte att vilseleda myndigheter och börsen men framförallt marknaden (andra investerare).", skriver anmälaren.

I anmälan bibringas flera bilagor med både skärmdumpar som indikerar internhandel samt inspelad film av handelsrörelser. 

Ekobrottsmyndigheten vill inte kommentera artikeln med hänsyn till rådande förundersökningssekretess.