"Har du ingen digital process är du borta"

Emric grundades 1999 i Stockholm och har sedan dess arbetat med att digitalisera kreditansöknings-processen.

Förra året köpte svenska Tieto upp bolaget för 300 miljoner kronor. Emric lämnade därmed sitt kontor vid Centralstation i Stockholm och flyttade till Tietos stora kontorskomplex i Frihamnen. 

– Vi "dockar in" i finanstjänstområdet inom Tieto och kopplar ihop våra erbjudanden med de övriga produkterna såsom kärnsbankssystem, kortsystem och kapitalmarknad. Vi håller på och integrerar existerande tjänster för att kunna ge ett helhetserbjudande till storbankerna, berättar Emrics vd Pedram Tadayon när Realtid.se träffar honom på Tietos kontor.

Han tillägger att Emric dock behållit sitt varumärke och backoffice-verksamhet i Kalix. Samt sitt utvecklingscenter i Serbien. Totalt har bolaget 200 anställda, varav hälften sitter i Stockholm. Utvecklingscentret i Serbien köpte Emric under 2016. Det hade då fyra anställda, nu är de 50. 

– Vi fick tag på riktigt duktigt folk där nere. Förvärvet har stärkt Tietos position som partner för affärsförnyelse inom bank-och finanssektorn och har bland annat bidragit till att utöka den mjukvarudrivna verksamheten inom kreditberedning, utlåning och leasing, säger Pedram Tadayon som varit bolagets vd sedan 2013. 

Back office-plattform

Emric erbjuder en digital back office-plattform för optimering av kreditbeslut med hjälp av algoritmer och artificiell intelligens. Huvudsakliga kunder är blancolånsbolag, fintechbolag och banker. Nordnet, Marginalen bank, Qliro, SBAB och LF använder i dag bolagets system för kreditgivning. Enligt Pedram Tadayon tar det inte mer än mellan 3-6 månader att starta upp ett kreditmarknadsbolag med stöd av tjänsten. 

– Låneprocesser och låneflöden är repetitiva arbetsuppgifter som maskiner gör bättre. Så den här utvecklingen går inte att stoppa och kommer inom vårt område att leda till allt snabbare och säkrare lånebeslut, säger han och fortsätter:

– Den nya generationen vill ha saker här och nu så varför ska man då inte kunna få ett lån på fem sekunder. För tio år sedan involverade den här processen massa blanketter som någon kreditrådgivare skulle titta på.

Han tillägger att hela 90 procent av blancolånsmarknaden i dag hanteras av kreditjämförelsesajter såsom Compricer, Lendo och Consector. 

– De är som mäklare som skär mellan låntagarna och bankerna. Jag går ju själv inte och söker bank för bank, utan vill ju så bra pris eller ränta på pengarna som möjligt och den som erbjuder det bästa villkoret tar jag. Allt färre har banklojaliteter längre. Så det är klart att det blir ett hot mot storbankerna, säger Pedram Tadayon.

Det är därför viktigare än någonsin att svara med rätt erbjudande vid rätt tidpunkt till en rimlig risknivå, vilket Emrics plattform gör, enligt Pedram Tadayon. Den fungerar som ett helt digitaliserat och automatiserat back office-kontor, berättar han.

– Bankerna har tappat på blancolånsområdet till mindre banker och finansbolag. Har du inte en digital process på plats så är du borta, då förlorar du den affären. Men nu börjar faktiskt bankerna komma med egna initiativ för digitalisera sina låneflöden och vara med på det här racet.

Mer sofistikerade modeller

Antingen köper Emrics kunder hela systemet eller abonnerar de på det som en outsourcad tjänst. Plattformen hämtar in uppgifter såsom inkomst, betalningsanmärkningar och fastighetsinnehav – samt gör en penningtvättsgranskning via sanktionslistor.

– För bara tio år sedan var det omöjligt. Då kollads i stort sett bara på vad du tjänade och betalningsanmärkningar när du ansökte om kredit och det var i regel ofta "ja eller nej" på frågan om du kunde få ett lån, säger Pedram Tadayon 

Digitala, automatiserade och självinlärande AI-system skapar mer heltäckande riskprofiler, enligt Pedram Tadayon.

– Man kan erbjuda en mer dynamisk prissättning. Säg att du vill låna 100.000, men inte uppfyller inkomstkriteriet till fullo, ja, då kanske du istället kan få en lite högre ränta, låna lägre belopp och avkrävas en aggressivare amortering. Dagens mer sofistikerade kreditmodeller gör det lättare att förutse återbetalningsförmågan och att skräddarsy erbjudanden.

Emric bevakar även utvecklingen inom så kallad "social poängsättning" ("social scoring") som utvärderar kreditrisker kopplade till låntagares beteendemönster.

– Det kan till exempel handla om hur länge man haft sin email-adress, Linkedin-konto eller hur länge man varit anställd och lyckats behålla jobb. Kunden måste dock alltid ge sitt godkännande till det. Men det är inget vi håller på med i dagsläget. Men om det blir legalt och norm så kan man tänka sig att vi levererar någon typ av tjänst kring det.

Men är inte det djupt integritetskränkande och oetiskt?

– Alltså vi sitter i dag inte och skrapar folks Facebook-konton.

Men är det något som ni kan tänka er i framtiden?

– Det kan jag inte svara på, utan vi får se hur det utvecklar sig. Men i Norden så har vi redan så goda förutsättningar att ta reda på huruvida personer är kreditvärdiga tack vare till exempel UC. Men i länder där det inte finns centrala register och personnummer registrerade, kanske det blir aktuellt med "social scoring"-metoder. Men på den nordiska marknaden finns inga sådana problem.

En annan vanlig oro kopplad till den snabba digitala utvecklingen på blancolånsmarknaden är överskuldsättning, vilket Finansinspektionen (FI) oroas för. FI dömer till exempel ut finansiella högriskprodukter med betting-upplägg – som säljs in med aggressiv och provisionsbaserad telefonförsäljning. 

Kan ni ta ett större ansvar här?

– Vi kan absolut förbättra kreditscoringen med hjälp av säker maskinell kreditbedömning baserat på sunda kreditregler för att eliminera oseriös kreditgivning.

Pedran Tadayon beskriver bolaget som en finansiell "BPO service" utan konkurrenter på den svenska marknaden. Bolaget är helt dominerande på paketering av standardiserade kreditlösningar.

– Vi har i dag via Tieto också koppling till alla svenska storbanker. Som ett Tietobolag får vi större muskler att investera i vår plattform och större "reach" då alla storbanker är kunder till Tieto. 

Ny flyttar Emric även fram sina positioner på den finländska marknaden. Nyligen landade bolaget ett avtal om att leverera sin back office-lösning till Finlands femte största bank Aktia som därmed digitaliserar hela sin lånehantering.

Aktia digitaliserar sitt erbjudande

Tack vare den digitala omgörningen har banken, enligt egen uppgift, sparat in 260 back office-tjänster. Samtidigt nyanställer den 160 personer som får mer kreativa arbetsuppgifter.

– Aktia är den första finländska banken som digitaliserar hela sitt bankerbjudande och allt har rullat på bra hittills, utan större störningar.

Samtidigt använder mer än nio av tio banker fortfarande gamla IT-system; främst Cobolt.

– Bankledningar måste känna att "ja det här gör så pass ont att vi måste göra någonting". Aktia är ett sådant "case" och vi vann det trots internationell konkurrens.

Med hjälp av Tietos kanaler vill Emric nå fler europeiska marknader, även om Sverige och Finland, där efterfrågan är stor, förblir huvudmarknader. Bolaget har har dock sedan tidigare så kallade leasing-erbjudanden i 17 länder i Europa. Bland annat använder sig Xerox, som hyr ut kopiatorer, av bolagets system. 

– I likhet med Tieto har vi främst Europafokus. Vi bevakar exempelvis Holland med stort intresse som ligger långt fram inom fintech och som efterfrågar våra produkter. Men vi tittar även på Österrike, Kroatien och Serbien.

Har brexit påverkat er inställning till den brittiska marknaden?

– Nej inte alls. Det finns många intressanta bolag där och stort intresse för automatiserade låneprocesser. England är ju fortfarande hubben för fintech. Så hittills har vi inte sett någon förändring.

Generellt ser han stora affärsmöjligheter i bankbranschen och menar att bankerna måste byta ut sina gamla it-system för att förbli relevanta.

– Man håller nu på och utbildar Cobolt-utvecklare, men frågan är hur länge man kan hålla på med det. De här systemen kräver mycket underhåll och handpåläggning samtidigt som resurserna minskar när Cobolt-utvecklare går i pension. Men om man byter och går över till ett modernare system så kan leverantörer hjälpa banker mycket snabbare.

Det är oerhört kostsamt för en storbank att byta ut sitt kärnbanks-system, varför många hellre uppdaterar befintliga system?

– Ja, men det är stor hög risk att inte göra det. Många tänker dock "big bang", men man kan ta en bit i taget istället. Och nu ser jag att många banker är i färd med det. Under de närmaste tio till femton åren så tror jag att de flesta har bytt ut sina gamla system.

En vanlig uppfattning är att storbanker behöver göra ett tydligt vägval. Antingen blir de renodlade leverantörer av finansiell infrastruktur – och överlåter kundrelationen till fintech- och it-bolag. Kanske betalar vi i framtiden räkningar på Google eller Facebook? Men bankerna kan också välja att storsatsa på sin kundrelation med hjälp av exemplevis sociala medier, förbättrad kundtjänst och användarvänliga gränssnitt. Pedram  Tadayon delar den bilden. 

– Om de väljer det senare måste de koppla in andra partners och vässa hela sitt erbjudande mot slutkund. Klarna gör exempelvis "factoring" som ju bankerna hållit på med hur länge som helst. Men grejen med Klarna är att de erbjuder sina användare factoring direkt vid köptillfället. Bankerna behöver, på liknande sätt, bättre anpassa sina produkter och tjänster så att de blir mer lättillgängliga för slutkund.

Det kräver dock att de bryter sin silostruktur. Bankernas åtskilda enheter måste samarbeta mera. 

– I dag bör man fråga sig "vad är kunden intresserad av"? Ja, ofta vill de köpa en pryl köpa, kanske låna lite pengar och få ett kreditkort efter att ha blivit kreditbedömda; de söker alltså ett helhetserbjudande. Lyckas man inte leverera det gör fintech-bolagen det istället.

Data som konkurrensfördel

Samtidigt tjänar bankerna fortfarande storkovan på bolån.

– Har du 900 miljarder ute i bolån och tar 1,5 procent på det, blir det så klart väldigt mycket pengar. Så det gäller att behålla den affären länge. 

Bankerna kan dock konkurrera med data.

– Min husbank vet mest om mig och bör därför kunna ge mig den bästa räntan. Rimligen borde den alltid kunna ge mig bättre erbjudanden inte än uppstickarna. 

EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 som införs i maj nästa år ökar dock konkurrensen om data. Banker får inte längre hemlighålla sina kunders transaktions- och kontoinformation. Svenska sparappen Tink sammanställer, via samarbetsavtal, redan bankdata från ett antal storbanker. I och med PSD2 behövs inte ens några avtal.

– Det öppnar upp för en rad möjligheter för ett bolag som Emirc. Rent teoretiskt kan man genom regleringen ställa ut lån som är kopplade till bankkonton. Men det är ännu för tidigt att säga hur det utvecklar sig. Det vi kan göra i det här skedet är att se till att ha väldefinierade API:ier  som hämtar information från andra parter, säger Pedram 

Dock finns en del osäkerhet kring regleringen. Ett stort frågetecken är till exempel hur man ska veta vilka betaltjänstleverantörer som har licens. Det finns i dag inget register över godkända aktörer. 

– Vi bygger stöd för PSD2 och GDPR som bland annat säger att det ska vara spårbarhet i alla led och man ska kunna se vem som varit på din profil. Det ska också vara möjligt att rensa all kunddata på kundens begäran.

Pedram Tadayon anser också att de bestraffningar som följer om man inte efterlever PSD2 eventuell är för tuffa. Det rör sig om 4 procent av årsomsättningen i böter, vilket kan innebära extrema summor för stora bolag.

Automatisera bolåneprocessen

Nästa steg för Emric är att även digitalisera och automatisera hela bolåneprocessen. 

– Vi kan redan i dag med vår plattform i praktiken göra det.  Systemet kan hämta värden från Lantmäteriet samt värdering och köra det med personuppgifter såsom inkomst. Och utifrån det får du lån och ett besked ganska snabbt. Vi har systemstöd för det. Vi skulle kunna digitalisera hela processen fram till lånelöfte och köpet, men själva tillträdet är fortsatt manuellt. 

Byte av pantbrevsägare hanteras till exempel av Lantmäteriet. När pantbrev ska byta ägare från den ena banken till den andra eller när pantbrev ska tas ut så krävs fortfarande manuell handpåläggning.  Blockchain, tekniken bakom virtuella valutan Bitcoin, kan lösa detta. 

–Det pågår nu ett blockchain initiativ som vi bevakar aktivt och som kretsar kring lagring och registrering av pantbrev och värdehandlingar i blockkedjor. När man ansöker om byte av pantbrev på fastighet skulle man kunna använda blockchain för att göra det på ett säkert sätt. Det är något bland annat Lantmäteriet kollar på. Jag tror att det bara är två till tre år bort innan vi har en digital hantering av pantbrev.

Inga centrala register

Dessvärre finns det inget centralt register över bostadsrättföreningar och lägenheter för att möjliggöra det i dagsläget.

– Lantmäteriet borde driva den frågan för att få till stånd en central databas där alla fastigheter och pantsättningar hanteras så även det kan digitaliseras. I dag måste man istället ringa bostadsrättsföreningen för att få en bekräftelse på lägenhetsnummer och pantsättning.

Ett annat problem är att det inte finns stöd för digital signering av bolån. Få banker är sugna på att låta privatpersoner signera till exempel 1,5 miljoner med enbart en tumtryckning på mobilen. 

– Men som jag ser det är det bara en tidsfråga innan det ändå blir verklighet. Det finns lösningar baserat på blockchain, verifiering i två steg, dubbla signeringar med mera som kommer att kunna användas i framtiden.