Fortsatt pengaregn över svensk fintech: "Investeringarna ökar"

I ”Stockholm Fintech Report 2018” undersöker och jämför Handelsforskaren Michal Gromek 129 fintech-bolag belägna i regionen ”Stockholm business alliance”. I regionen ingår Storstockholm, Uppsala, Mälardalen delar av Östergötland, östra Dalarna och södra Gästrikland. Undersökningen, som är den tredje i ordningen, är finansierad av Invest Stockholm, ett kommunalt PR-bolag som ska främja investeringar i Stockholmsområdet.

Michal Gromek inleder rapporten med att spåra den första fintechvågen till mitten av 1800-talet. Då introducerades telegrafen och transatalantkabeln som färdigställdes 1866. Och den första bankomaten – som brittiska storbanken Barclays lanserade 1967 i Enfield i norra Storlondon  – var ett stort fintech-framsteg för sin tid. Detta var början på modern interaktion mellan finans och teknologi,  enligt Gromek.

Dagens fintech-våg beror till stor del på senaste finanskrisens efterspel. Men den är också en del av den tilltagande digitaliseringen och globalisering, enligt Gromek. Sedan 2008 har förtroendet för traditionella finansinstitutioner sjunkit till rekordlåga nivåer.

– Sedan krisen har riskkapitalisterna vänt sig till en mer mogen marknad och mognare bolag istället för ”early stage”-företag. Det har eldat på crowdfunding. 5.000 euro är nu den genomsnittliga investeringen på Fundedbyme. Det här är inte längre ”the small funny things”. Den tilltagande globalisering med internet som draglok och den enorma användingen av mobiltelefoner bäddar också för fintech, säger Michal Gromek till Relatid.se.

Stor misstro bland unga

Särskilt stor är misstron bland 80- och 90-talister, så kallade ”millennials”. Bara 8 procent av de mellan 21-32 år litar på traditionella finansinstitutioner, enligt en Forbes-undersökning från 2016 med 70 miljoner deltagare. Mer än hälften vet inte heller var de ska vända sig för finansråd. Ny finansteknik har därför blivit ett attraktivt alternativ.

– Länge trodde människor i allmänhet att deras pengar var i säkert förvar hos traditionella finansinstitutioner. Precis som man litar på att det kommer vatten ur kranen litade man på finanssystemet. Men finanskrisen skapade en törst efter något annat, säger Michal Gromek.

Men vad är då ”fintech”? Gromek definiera det som ”startupföretag som kopplar ihop finans och teknologi för att erbjuda konsumenter mer automatiserade och transparenta, användarvänligare och effektivare lösningar”.

Mellan 2012 till och med juni 2017 hade 700 miljoner euro investerats i sådana bolag globalt. Under rekordåret 2014 pumpades 193 miljoner euro in i sektorn. Men de två efterföljande åren sjönk investeringarna till 135 miljoner. Första halvan av 2017 var dock investeringarna på högre nivåer än under hela 2016.

Femteplats för Stockholm

Sverige och i synnerhet Stockholm har nått en stark fintech-position i världen. Stockholms fintechbolag tog mellan 2010-2014 in näst mest kapital, 179 miljoner euro, i Europa efter London.

– Fintech rör sig allt mer mot mittfåran. Och det är förvånande att vi har så många fintechföretag i regionen. De tar hand om allt fler delar av finanstjänstmarknaden, vilket gör dem svårkategoriserade. Klarna erbjuder exempelvis en rad olika lösningar; allt från factoring till transaktioner, olika betalmetoder och mikrokrediter, säger Mihcal Gromek.

Stockholm har också ovanligt många betalbolag.

– Det beror nog främst på att man inte behöver ansöka om några särskilda tillstånd för att starta sådana företag. Ska du däremot grunda ett insurtechbolag krävs en rad tillstånd, vilket skapar högre barriärer, säger Michal Gromek.

London har hela tiden haft ledartröjan. Under 2016 investerades 493 miljoner euro i huvudstadens fintech. Därefter följer Berlin (255 miljoner euro), Paris (138), Hamburg (103). Stockholm hittar vi – trots stadens litenhet – på en imponerande femteplats (92).

– Jag tror att fintech-investeringarna fortsätter att öka även under 2018. Främst för att företagen blir allt mer mogna och då tenderar de få in mer kapital och större summor, säger Michal Gromek.

Ser du någon bubbelrisk?

– Nej, för bolagen blir större och komplexare. Samtidigt finns det många undermarknader som regtech och insurtech. De är även ganska fristående från varandra. Man investerar inte i en sektor utan kan sprida riskerna. Det är en helt annan mångfald än under dotcom-åren . Vissa levererar bara mjukvara till banker, andra sysslar enbart med betallösningar. Den svenska regeringen har även börjat reglera crowdfunding. Så var inte fallet när exempelvis  Trustbuddy gick i konkurs .

2016 gick mest fintech-kapital, per capita, till Sverige (16,2 miljoner euro per), följt av Storbritannien (10,8) och Tyskland (6,4). Hela 94 procent av investeringarna hamnade därmed i Stockholmsbaserade fintechbolag, per capita.

– Sverige ligger i topp i anpassning till ny teknologi. Vi har också hög mobilpenetrationen är hög och Svenskar föredrar elektroniska pengar framför kontanter. Finansinspektionen har dessutom varit liberal kring fintech. Det finns exempel från vissa länder där motsvarande myndigheter skickar beväpnad personal för att beslagta datorer . Tilltron till FI och staten är stor, vilket ökar riskviljan, säger han.

75 procent

Även persontillväxten i Stockholms fintech-bolag är rekordsnabb. Under 2016 anställdes i snitt 38,6 personer. I dagsläget arbetar 6.206 i branschen; nästan en fördubbling jämfört med 2015 då de var 3.630 stycken.

I fjol fanns det totalt 188 fintechbolag i regionen. Men störst var tillväxten 2014. Då fanns 130 sådana företag, en 75-procenting ökning från året innan. Anledningen: Det gjordes stora investeringar i Klarna, Trustly och Izettle, vilket troligen inspirerade entreprenörer och finansiärer, skriver Gromek i rapporten.

Fintech-entreprenörer har tidigare främst jobbat på storbanker. Men också på Sveriges största bolag Ericsson – som historiskt sett haft ganska hög personalomsättning på grund av omstruktureringar.

– När de lämnar konstaterar de att de har vissa färdigheter och partnar upp med andra kompetenser, och magi uppstår. Det finns också bra ”co-working spaces” i Stockholm och många informella nätverk, säger Michal Gromek som är något överraskad över fintech-entreprenörernas i sammanhanget höga snittålder på 40 år. De har också jobbat länge i finansbranschen.

De Stockholmsbaserade fintechbolagens totala omsättning ökade och uppgick till 1.31 miljoner euro 2016 – jämfört med 1.2 miljoner euro året innan. Omsättningen har ökat stadigt sedan 2008, då den bara uppgick till 260.000 euro.

Victory Park Capitals stod för den största investeringen under första halvåret 2017. De gick in med 46 miljoner euro i Izettle. Näst största finaniseringssumma gick till P2P-långivarens Lendify som tog in 20.5 miljoner euro i april i fjol – från icke offentliggjorda investerare. Därefter följer Creades och SEB Ventures Capital. 

Izettle har fått in mest kapital totalt: 119,5 miljoner euro sedan starten. Därefter följer Tink (90,7), Klarna (49,9) och Betalo (20.4). Izettle, ekonomiappen Tink, P2P-långivaren Birma Mobile, Betalo och Qapital har fått in nästan 80 procent av kapitalet totalt.

Små risker med P2P

I rapporten kommenterar även Ronit Ghose – globalchef på City Banks forskningsavdelning – utvecklingen. Han räknar med fortsatt stora investeringar även 2018, framför allt i så kallad ”peer-to-peer-utlåning” (P2P). Det innebär oftast att privatpersoner lånar ut pengar till andra privatpersoner via digital plattform. 

I utvecklade ekonomier och rika länder, som Sverige, börjar P2P-långivare nu på allvar konkurrera med tradtionella kreditgivare, enligt Ghose. I utvecklingsländer har crowdfunding-plattformar gett de som varit exkluderade från kreditmarknaden nya lånemöjligheter.

Ghose uppmanar samtidigt till vaksamhet.

– Vi får inte glömma att det var den stora tillgången på krediter som utlöste förra finanskrisen, konstaterar han.

Men Michal Gromek är inte lika oroad. Han pekar på ett stort banklobby-motstånd mot P2P-lösningar som hotar bankers kärnverksamhet.

– Vi har inte sett någon kreditkollaps i exempelvis USA där P2P-jättarna Funding Circle och Zopa återfinns. De har än så länge bara 5 procent av kreditmarknade, så kreditriskerna är små. Svenska regeringen har dessutom börjat reglera crowdfunding.

Samtidigt varnar regeringen ständigt för växande skuldberget. Gromek är ändå optimistisk. Med nya analysverktyg bli utlåning mer träffsäker och skräddarsydd. Maskininlärande algoritmer skapar proaktiv, predikativ och transparent kreditbedömning, tror han.

Insuretech – det nya svarta

Intresset för P2P-utlåning har dock svalnat något. 2015 tog branschen in hälften av fintech-investeringarna i USA, jämfört med bara en femtedel året efter.  Ronit Ghose pekar istället ut ”insurtech” eller ”försäkringsteknik” som attraktivt delsegmet. 40 procent av fintech-investeringarna hamnade hos insurtech-bolag 2016 i USA.

– Insuretech är intressant. De har hittat en nisch där de kopplar ihop försäkringstjänster med internet-of-things. Försäkringar är också, på grund av dess produkt- och  regleringskomplexitet, den sista delen av finansbranschen som riskkapitalbolag och techsamhället i stort har att ge sig in på, säger Ghose.

Rapportförfattaren Michal Gromek ser ännu större potential i lösningar för internationella betalningar. Ett hot mot svenska betalbolag och storbankernas Swish är kinesiska Alipay. I Finland utvecklas en Swish-motsvarighet som bygger på Alipays teknik för transnationella överföringar. Det kan undergräva nationella aktörer, varnar Gromek som bedömer att marknaden för betalbolag utan internationella lösningar är mättad i Sverige.

Swift skrotas

Även inhemska försäkringsbolag hotas om globala techaktörer som till exempel Uber och Airbnb väljer att samarbeta med utländska eller globala försäkringsbolag. Även bankerna är fortsatt pressade.

– För att citera Bill Gates: ”banking är fundamentalt, men inte banker”. Storbankerna tenderar att förbli oföränderliga och inta ta risker. De har historiskt sett varit en bas för dina pengar. Men jag är inte säker på att det förblir så, säger Michal Gromek.

Banker behöver satsa mer på till exempel robotrådgivning och invoice trading. Sistnämnda innebär att man tillhandahåller korta krediter till företag med fakturor som säkerhet.

– Jag räknar också med att dagens långsamma och dyra Swift-system snart blir utbytt och ersatt med exempelvis blockchain-teknik, säger Gromek.