Annons

Annons

Förslag till e-krona haglar in till Riksbanken

Sverige väntas bli helt kontantfritt inom 15 år. Samtidigt undersöker Riksbanken förutsättningarna för en digital krona. En rad förslag på hur en sådan valuta ska utformas har inkommit till Riksbanken. Avsändarna är allt från IBM till Visa, Klarna och MIT-universitetet i USA. Det avslöjar sajten Ny Teknik.

Förslagen kommer även från tyska och italienska finansbolag, men även från svenska SEB. Jättar som IBM, Visa och Ericsson samt fintechbolag som svenska Trustly och Klarna har också bidragit med förslag. Även amerikanska toppuniversitetet MIT har skickat ett bidrag. Och samtliga vill de hjälpa Riksbanken att ta fram en ny e-krona, avslöjar Ny Teknik som tagit del av dokumenten.

I september förra året presenterade Riksbanken sin första rapport i sitt aviserade e-kronaprojekt. Myndigheten förslår bland annat en blandning av registerbaserad och värdebaserad lösning. Förstnämnda skulle bestå av ett konto i en databas och sistnämna innebära att e-kronor som konsumtionsmedel skulle finnas på något särskilt betalkort eller konto.

Klarna och Trustlys grundare tänker sig en registerbaserad lösning med Riksbanken som central nod och med öppen källkod, skriver Ny Teknik. SEB har en mer konservativ hållning och föreslår en lösning baserad på befintlig infrastruktur, men med transaktionshastighet i realtid, i likhet med vad Swish kan leverera redan i dag.

MIT-universtitetet förespråkar att Riksbanken använder universitetets egenutvecklade blockchain-nätverk. Och IBM säger att de är i färd med att bygga en betalningslösning vid namn IBM Blockchain som de råder Riksbanken att använda i första hand.

Det framgår inte huruvida Riksbanken kan tänka sig använda sig av blockchain-tekniken för den planerade e-valutan. Blockchain är ursprungligen tekniken bakom kryptovalutan Bitcoin och möjliggör transaktioner med och lagring av Bitcoin. Kryptovalutan beskrivs ibland som en "app" eller "operativsystemet" eller "databasen" blockchain.

Enligt KTH-forskaren Niklas Arvidsson kan sedlar och mynt vara ett minne blott redan om 15 år.

– Kontantanvändningen i Sverige är låg ur ett internationellt perspektiv och den minskar. I dagsläget är värdet på utstående sedlar i förhållande till BNP i Sverige strax under 80 miljarder kronor, vilket utgör cirka 2 procent av BNP, medan motsvarande siffra i EU ligger på runt 7,5 procent, sa Niklas Arvidsson i en intervju med Realtid.se 2016.

Annons

Annons

Konkurrensen hårdnar mellan banker och techjättar

Utbredd finansoro för techdominans

Annons

Annons

Annons