Forskare: så klarar banken en finanskris

I en kris upphör interbankmarknaden att fungera som en marknad, och övergår att bete sig som ett nätverk. Då blir också helt annan information än den officiella avgörande för att en storbank ska kunna fatta rätt beslut om kreditgivning till en annan bank. Det menar forskarduon Roy Liff och Gunnar Wahlström, docenter i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.

Gunar Wahlström.

Studien som nyligen publicerades i Scandinavian journal of management bygger på intervjuer med samtliga chefer i två av Sveriges största banker. Internationellt sett är det ovanligt att forskare får komma så nära marknadsaktörerna, vilket gör materialet unikt.

– Kollegor i andra länder är imponerade av att vi har fått tillgång till bankerna. Den dominerande forskningen om banker utgår från kvantitativa metoder och makroekonomi, vi har fått lov att ställa frågor om hur de egentligen agerar, säger Gunnar Wahlström.

Slutsatserna är att informell information och personliga nätverk spelar en betydligt viktigare roll än klassisk ekonomi gör gällande. 

– Det finns en övertro på rationalitet och på marknaden, som förtränger betydelsen av informell information, säger Gunnar Wahlström. 

Roy Liff instämmer:

– Den informella informationen skapar innebörd åt den formella informationen. Det gäller inte minst när man arbetar förebyggande, vilket per definition innebär att man tar till sig information i ett tidigt skede. Det kan låta trivialt, men det är ett perspektiv som ännu inte har slagit igenom i vare sig undervisningen eller managementlitteraturen, säger Roy Liff.

Roy Liff.

Göteborgsforskarnas bidrag till utvecklingen är alltså att uppvärdera den informella informationen, som ofta nedvärderas som “skvaller”. I kristider, när alla normala system ställs på ända, är den informella informationen avgörande. 

Nätverket tar över

En kris kännetecknas av att normala strukturer sätts ur spel. Externredovisningen, som redan i normala fall är “gammal”, blir i princip obrukbar. Interbankmarknaden som vanligtvis är en välfungerande marknad upphör att fungera, eller blir starkt begränsad. Forskarna menar att den upphör att vara marknad och övergår till att vara ett nätverk.

– Under en kris krymper antalet motparter som man gör affärer med, det vill säga tvärtom hur man agerar i vanliga tider. En marknad karaktäriseras av vilja till riskspridning, medan ett nätverk karakteriseras av utbyte och bedömning av komplex information, säger Roy Liff. 

För att lyckas inom nätverket gäller det att inte bara ha tillgång till stora mängder informell information, men också att kunna tolka den och helst även ha relationer som präglas av särskilt högt förtroende.

– Detta är ingenting som man bara kan ägna sig åt i kristider, utan det måste finnas där hela tiden om man ska kunna vara snabbfotad i en kris, säger Roy Liff.

Konkret handlar det om enkla saker som branschskvaller eller tidningsartiklar som man kanske följer upp med ett telefonsamtal till någon bekant vid den berörda institutionen. Insamlad information bearbetas och analyseras genom att initierade personer jämför vad de har och drar slutsatser.

– Banker ägnar sig alltid åt informell information, men det är bara i kristider som den gör sig gällande i beslutsprocessen, säger Gunnar Wahlström och tillägger:

– Det utmanar den gängse föreställningen om att man inte ska bry sig om rykten och skvaller. 

Tvärtom, menar Göteborgsforskarna att det är precis den här förmågan som är avgörande för att klara en kris. 

Deras forskning kan också ses som ett bidrag till samtalet om den externa redovisningens minskande betydelse, i takt med att digitalisering och automatisering ökar inslaget av realtidsrapportering. Externredovisningen kommer väldigt sent, och i kristider är den i princip oanvändbar.

– Det gäller att komma ihåg att årsredovisningen inte syftar till att fatta investeringsbeslut, utan till att bedöma ett företags ledning, säger Gunnar Wahlström.

För banker som ska fatta beslut om att låna ut pengar till en hotad bank är förutom den informella informationen även graden av tillit betydelsefull. 

– I kristider sviktar tilltron till systemet, då blir det personliga relationerna viktigare för bedömningen av en institution, säger Roy Liff.

Finns det någon slutsats att dra för reglerarna?
– Reglerarna vill undvika en bankrun, men vår studie visar att hoten mot en bank uppstår redan på interbankmarknaden, säger Gunnar Wahlström.

– Positivt kan man säga att bankmarknaden stabiliseras av ett bra fotarbete på interbankmarknaden, säger Roy Liff.