"Försäkringsbranschen måste bli mer proaktiv"

På onsdagen hölls Insuretech 2017 i Stockholm, arrangerat av Finansliv, Breakit och Moderna Försäkringar. Först upp på scen var Handelsforskaren Michal Gromek. 

Han berättade att det nu tas stora digitaliseringskliv på försäkringsområdet. Samtidigt har de högteknologiska försäkringsbolagen eller "insuretechs" ännu inte erövrat några betydande marknadsandelar, medan fintech-sektorn jämförelsevis tar in enorma investeringar varje år.

Ett problem är att det inte finns någon entydig definition av insuretech. För att nå dit tror Gromek att det krävs bättre mötesplatser för branschen och efterfrågar insuretech-hubbar.

– Den typen av kluster attraherar inte bara potentiella investerare utan även lagstiftare. Nationella agendor kan också vara en god idé. Regeringarna i Malaysia och Singapore träffar exempelvis regelbundet inhemska tech-bolag för att bland anant diskutera nya regleringar och hur depåverkar tech-branschen, sa han under sitt anförande.

Digitaliseringen av den svenska försäkringsbranschen hittills gått ganska långsamt – och bolagen behöver agera snabbt, konstaterade han.

Men Henrik Allert var mer optmistisk. Han är produktchef på insuretech-företaget Itello som utvecklar affärssystem för administration av pension, livförsäkring och sparande.

– Liv- och pensionsbolag får ofta höra att de ligger långt efter vad gäller digitalisering och marknadstrender. Men det är en lite orättvisande bild. Branschen har kommit ganska långt med att automatisera informationsutbyte, sa han under sin föreläsning.

Däremot har sektorn mycket att lära av andra industrier när det kommer till kundmötet. Det görs redan stora investeringar i exempelvis självbetjäningsportaler och förbättrad kundtjänst. Men det finns mycket kvar att göra, enligt Allert.

En färsk Accenture-rapport slår fast att försäkringsbolagen står inför ett tydligt vägval. Antingen blir de "fabriker" som kostnadseffektivt producerar bra och billiga försäkringar – eller så satsar de på att bli riktigt kundrelevanta och på storskalig datainsamling för att skapa riktigt skräddarsydda erbjudanden.

Men Henrik Allert delar inte den uppfattningen.

– Det är ett för svartvitt synsätt och jag tror att branschaktörerna kan verka i båda dimensionerna, sa han.

Vad gäller kundbiten behöver försäkringsbolagen blir bättre på att kartlägga kunders beteendemönster. Det finns bilförsäkringar som erbjuder appar som mäter hur säkert försäkringskunden kör. Och insuretech-bolaget Moderna försäkringar erbjuder en stegräknar-app. En viss mängd steg ger rabatt på sjuk-och olycksfallsförsäkringen.

– Man måste jobba mer proaktivt och samla på sig mycket data för att bättre hantera risker och skadehantering på sakförsäkringssidan.

Det låter som att kunderna tvingas göra avkall på mycket av sin personliga integritet för att ta del av den här typen av tjänster?

– Min bild är att om man kan få relevanta produkter så är man villig att lämna ifrån sig ganska mycket information. 

EU:s nya dataskyddsförordning GDPR som införs i maj nästa år och ersätter svenska PUL kräver också ett stort förändringsarbete. 

– Med GDPR äger kunden sin data och man har rätt att få reda på vem i värdekedjan som jobbar med ens ärende. Nyligen försvann även den så kallade flyttavgiften vilket ökat kundrörligheten och skapat en tuffare konkurrenssituation. 

Disruptiv teknik – såsom AI, "internet of things" och blockchain – är också en stor förändringsfaktor. Nyligen undersökkte Itello och KTH huruvida blockchain-plattformar kan implementeras i liv- och pensionsförsäkringbolag.

– It- och techjättar som IBM, Google och Apple satsar extremt mycket pengar på det här och vad gäller värdeöverföring brukar blockchain sägas vara lika revolutionerande som internet var när det lanserades på bred front på 90-talet.

Blockchain öppnar bland annat för smart och säker lagring av bolags- och kundkontrakt.

– Vi kunde dock inte bevisa några skalfördelar med blockchain. Ett annat stort bekymmer är att det i stort sett är omöjligt att plocka bort information från en blockkedja, vilket står i direkt konflikt med EU:s nya dataskyddslag som ersätter PUL

Regleringar och disruptiv teknik stressar ändå branschen. Fenomenet kallas för "the compliance tsunami".

– Det kräver att man har adoptiva kärnsystem i botten, en öppen dialog och ett öppet ramverk för att kunna koppla på och koppla av olika aktörer.

Tech-utvecklingen främjar konsolidering, tror Allert. Genom samarbeten kan aktörer utöka och synkronicera sin datainsamling. 

– Annars finns risken att tech- och it-jättar såsom Google, Facebook och Apple som sitter på enorma mängder data tar kundrelationen istället.

EU-lagen PEP (Pan-European Personal Pension Product) medför också stora utmaningar och möjligheter. Regleringen öppnar upp för paneuropeiska produkter och pensionsbolag. Allert tror att den typen av lösningar bara ligger 4-5 år bort.

– Vi är på väg mot en allt mer internationaliserad försäkringsbransch. Försäkringar är en ganska generisk produkt som kan tillämpas globalt. Man kan tänka sig att man inhämtar relevanta försäkringslösningar från många olika aktörer i Europa och så småninom på global basis, konstaterade han under sin föreläsning på onsdagen.