Annons

Annons

Guy-de-Blonay-webb.jpg

Guy de Blonay förvaltar brittiska kapitalförvaltaren Jupiters globala finansfond som kan handlas på flera svenska plattformar. Han har en position i Swedbank och hade gärna köpt i Tink om han hade haft mandat till det. Foto: Jupiter

Fondförvaltare: "Skett stor upprensning i banksektorn"

Finansbranschen är på fötter igen efter finanskrisens stålbad. Bankerna har börjat investera i ny teknik och digitalisering igen. SEB:s fintechsamarbete med Tink väcker internationell uppmärksamhet bland investerare. "Tink är ett bra exempel på framtida banking", säger Jupiters fondförvaltare Guy de Blonay i en exklusiv intervju med Realtid.se.

Guy de Blonay förvaltar Jupiters globala finansfond Jupiter Global Financials Fund som kan handlas på flera svenska plattformar.

Realtid.se fick en exklusiv intervju med honom.

Han berättar att det skett stora förändringar i finansbranschen efter finanskrisen 2007-2008.

Annons

Annons

– Det skedde en stor upprensning i banksektorn med de många nya regleringarna. Det var növändigt för att få ner systemrisken i det finansiella systemet. Den är i dag är under kontroll, säger han till Realtid.se.

De senaste tio åren har varit prövotid. Men de stora traditionella finansaktörerna har hanterat utmaningarna förvånansvärt bra. Många kämpar dock fortfarande med att driva ned sina kostnader och samtidigt möta nya compliance-krav. Något som hämmat innovationskraften, enligt Guy de Blonay.

– Reglerna som följde på krisen blev rätt tuffa. Bankerna har varit tvugna att hålla på sitt kapital istället för att spendera det, vilket saktat ner deras ambitioner på innovationsfronten.

En rad storbanker har också drabbats av höga böter och varit indragna i kostsamma rättsprocesser. De topp sex största bankerna i USA spenderade år 2014 totalt 43 miljarder dollar på bötesbetalningar. Kanske ser vi ett trandbrott? 2015 var samma siffra nere på 22 miljarder, i fjol på 3 miljarder – och hittills i år har ingen av bötfällts, för första gången sedan före finanskrisen.

Mer än 80 procent av de amerikanska bankernas vinster utgörs nu dessutom av "free cash flow" (fria kassaflöden). För fem år sedan låg samma siffra på 50 procent. Termen innebär att banker får mer pengar över till satsningar, till exempel digitaliseringsprojekt. Det blir det allt viktigare att arbeta "datadrivet" och att anamma ny finansteknik för att höja kundnöjdheten och möta dagens höga förväntningar på användarvänlighet.

Men frågan är om det vidtas tillräckliga åtgärder för att möta dessa förändringar. Kanske behöver bankerna satsa ännu mer på RNB ("retail and brands" eller återförsäljning och marknadsföring) för att bli kostnadseffektivare.

Som en jämförelse lägger Google och Amazon årligen tillsammans 30 miljarder dollar på RNB. Det kan jämföras med exempelvis JP Morgan som globalt lägger mellan 3-6 miljarder på it, forskning och RNB-relaterade satsningar.

– Generellt behövs det fler med it-bakgrund på banker. Styrelserna och ledningarna måste ta ett aktivt ledarskap här, menar Guy de Blonay.

Skandinaviska finansaktörer ligger däremot generellt långt framme inom på det området. Norska storbanken DNB har exempelvis främst anställt it-personal senaste åren, medan danska försäkringsbolaget TopDanmark digitaliserat stora delar av sina processer. 90 procent av försäkringsansökningar skickas nu in online. I Sverige ligger fintech-startupen Tink i framkant; ett appföretag som på ett effektivt sätt samarbetar med banker, enligt Guy de Blonay.

– Bankerna är i regel inte de främsta innovatörerna. Tink som har en halv miljon användare är ett bra exempel på det. Men traditionella aktörer måste ändå vara försiktiga. De har inte obgränsat med kapital och bör göra noggranna affärsmodellsanalyser inför investeringar.

Guy de Blonay framhåller dock att samarbete med fintech-startups är rätt väg att gå och att även jättarna går en ljus framtid till mötes. Jupiters globala finansfond är därför banktung. De fem största innehaven är för närvarande:

  • JPMorgan Chase (4,7%)
  • Citigroup Inc (4,5%)
  • Bank of America Corp (4,2%)
  • Prudential: (3,7%)
  • Banco Comercial Port (BCP): (3,1%)

Guy de Blonay letar förstås efter finansbolagen med störst tillväxtpotential. Men han tittar även noga på "dividence"- eller aktieutdelningsnivå. Det är ett bra mått på hur välskött ett bolag är, enligt Guy de Blonay.

Fondens största innehav var tidigare Danske Bank som han bedömde hade en hög "dividence". Banken betalade ut hela sin vinst efter skatt till aktieägarna. Men senaste tiden har Danskes dividence-nivå sjunkit.

– De har spenderat en hel del kapital på investeringar och har inte samma kapitalmängd längre. Det är fortfarande en väldigt solid bank, men värderingsgapet har blivit för stort senaste två åren, varför jag omstrukturerat portföljen, berättar Guy de Blonay.

Jupiters globala finansfond har även tagit en mindre position i Swedbank som har högt aktieutdelningsnivå bland svenska storbanker; 75 procent av vinsten efter skatt tillfaller aktieägarna, enligt Guy de Blonay.

Varför är aktieutdelning ett bra mått?
– Det är en tydlig indikator på att man kan hantera den regulatoriska miljön och inte blir bötfälld eller föremål för rättsliga processer. Om man avhåller sig från sånt så går aktiepriset upp och det blir ett mer förutsägbart och transparent bolag att investera i. Därtill är grad av "free cash flow" en viktig parameter.

Tittar du även på fintech-startups?
– Eftersom jag förvaltar en globalfond har jag inte mandat att investera i startups, även om jag gärna skulle vilja ta en position i exempelvis Tink som är ett bra exempel på hur "banking" kan se ut i framtiden.

Fonden investerar dock i fintech-angränsande bolag som Mastercards möjliggör online-transaktioner. Den har även en post i Paypal. Framöver överväger Guy de Blonay även att investera i mjukvarubolag som säljer finanstjänster.

Hur ser du på fintech-segmentet som placering?
– Det är till att börja med väldigt svårt att definiera vad fintech är. Att bara säga att det är en process är en grov förenkling. Men klart är i alla fall att traditionella finansinstitutioner måste förbättra sin relation till fintech-bolag för att driva ned sina kostnader och förbättra sina kunderbjudanden och sin operationella effektivitet.

Banker och finansbolag på tillväxtmarknader är också högintressant, enligt Guy de Blonay. Främst Indien och Latinamerika som har en ung och snabbväxande medelklass, berättar han. Han har också kommit att intresse sig för för försäkringsbolag och bolånegivare i Indien som har en het bomarknad.

Hela 16,4 procent av fondens innehav är investerat i asiatiska bolag; en ganska stor andel i en global finansfond som normalt försöker efterlikna USA-tunga aktieindex.

– Som en aktiv förvaltare söker jag snarare företag med en verklig möjlighet till tillväxt och många av dem återfinns för närvarande i Asien, särskilt Indien. Utsikterna för Asien är relativt positiva, i synnerhet i Indien, Indonesien, Kina och Hongkong.

Han tillägger att dessa länder uppvisar en BNP-tillväxt på över 5 procent i genomsnitt. De är också fintech-ledande inom försäkringar, investeringar och konsumentutlåning.

Jupiters globala finansfond har maxbetyg på Morningstar (5/5). Men förvaltningsavgiften är hög och ligger på 1.50 percent med ett normanbelopp på motsvarande 14.619 kronor och en årlig förvaltningsavgift på 1,72 procent.

Hur motiverar ni avgiften?

– Vi är en förvaltare som tror på aktiv förvaltning och på att det ger resultat. Vi anser att den mänskliga faktorn skapar värde över lång till medellång sikt.

Ändå har fonden sedan 2013 inte slagit Morningstars jämföresleindex MSCI World/Financials. Senaste året har den till och med presterat sämre än index. Realtid.se ber Guy de Blonay att uttala sig om detta, men han avböjer först från att kommentera. Efter publicering ger dock Jupiter ett skriftligt svar.

"Ambitionen är självklart att slå index och konkurrerande fonder över tid. Fonden förvaltas aktivt och oberoende av sitt jämförelseindex. Aktiv förvaltning har alltid perioder då det är svårare att skapa överavkastning. De senare åren har varit bra exempel på detta då centralbankernas stimulanser främst har främjat indextunga större bolag", skriver bolaget i ett mail.

Jupiters globala finansfond har inte heller någon särskild hållbarhetsprofil och får bara 2/5 i hållbarhetsbetyg av Morningstar.

– Det är inte vår strategi att aktivt söka de finansiella företag som har en hållbar policy, även om det är något jag välkomnar när jag tittar på potentiella investeringar. Jupiter som företag har däremot specifika hållbarhetsfonder som fokuserar på investeringar i företag aktiva inom det fältet, Jupiter Global Ecology Growth and Global Ecology Diversified samt dedikerade analytiker som fokuserar på området.

Han framhåller också att bolaget Jupiter arbetar aktivt för ökad hållbarhet i stort.

– I Storbritannien har vi nyligen anslutit sig till klimatinitiativet RE100-initiativ. Därmed ska 100 procent av vår kontors-energiförbrukning komma från förnybara källor i slutet av året.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons