”De nya reglerna förväntas uppjustera de ackumulerade nedskrivningarna med 9-10 procent i knappt hälften av instituten. Enskilda institut skiljer sig dock väsentligt från denna bedömning”, skriver den danska myndigheten.

I skrivelsen från myndigheten står det att ”om alla danska institut ökar nedskrivningarna med 10 procent motsvarar det i storleksordningen 7 miljarder (danska reds anm.) kronor”, eller cirka hälften av nedgången i kreditförlustreserveringarna mellan 2015 och 2016.

När bankerna uppjusterar nedskrivningarna minskar deras kapitalbas och därmed deras kapitalmått.

”Knappt hälften av instituten bedömer att deras kärnprimärkapitalrelation kommer att minska med 0-0,25 procentenheter. Enskilda institut bedömer dock att deras kärnprimärkapitalrelation kommer att minska med upp till 0,75 procentenheter”, framgår det av skrivelsen från myndigheten.

Enligt Finanstillsynet är detta den långsiktiga effekten. Inom EU förhandlas det om ett eventuellt stegvist införande av IFRS9.

I jämförelse beräknar de största europeiska bankerna att i genomsnitt öka nedskrivningarna med 18 procent och minska den faktiska kärnkapitalrelationen med 0,6 procentenheter till följd av de nya reglerna, IFRS9. De danska bankerna verkar således drabbas mindre än sina europeiska konkurrenter.

Finanstilsynet framhåller dock att flera av bedömningarna från bankerna lämnades in i början av 2017 då reglerna inte var slutligt klara. Instituten hade då heller inte utvecklats system och modeller som hanterade de nya reglerna och därmed är dessa resultat förenade med stor osäkerhet, enligt Finanstillsynet.