Finansskatten slopas - reservationsavgiften höjs

I en artikel på DN Debatt i lördags (25 februari) skriver finansminister Magdalena Andersson (S), finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson att planerna på en finansskatt har lagts på is. Beslutet har tagits på grund av den kritik som framkommit mot utredningens förslag under remissrundan.

“Regeringen och Vänsterpartiet är nu överens om nästa steg för att skärpa bankernas ansvar för samhällsekonomin. För att ytterligare stärka samhällets skyddsvallar mot finansiella kriser remitterar Finansdepartementet inom kort ett förslag om att höja avgiften som bankerna betalar till den statliga resolutionsreserven med 3 miljarder kronor 2018. År 2019 prognostiseras avgiftsuttaget bli 6 miljarder kronor högre jämfört med idag. Detta stärker också de offentliga finanserna. Genom detta beslut får Sverige ett av världens mest ambitiösa krishanteringssystem. Avgiften kommer att fortsätta tas ut även efter 2021”, skriver de tre undertecknarna bland annat i artikeln.

“Nu har utredningens förslag remitterats och beretts i Regeringskansliet. I processen har det framkommit att förslaget skulle kunna få konsekvenser som vi inte hade avsett, för till exempel de ömsesidiga livbolagen och mindre teknikbolag. Det vore olämpligt. Pensionerna ska inte drabbas av en finansskatt, och vi behöver företag, jobb och service i hela landet. Därför stoppade vi tidigare Alliansens förslag om slopande av gruppundantag på moms. Det förslaget hade slagit hårt mot de små sparbankerna men inte storbankerna. Vi är därför också överens om att i nuläget inte gå vidare med förslaget om en skatt på finanssektorn i den form som utredningen valt”, skriver de vidare.

Men i artikeln flaggar också regeringen för att tillsammans med Vänsterpartiet i ett senare skede återkomma med ett förslag på en renodlad bankskatt som överensstämmer med EU-rätten.

"När ett förslag på en renodlad bankskatt som är förenlig med EU-rätten är färdigberett avser vi att genomföra det. Vi kommer då att ta ett samlat grepp på beskattningen av finanssektorn och den finansiella stabiliteten", skriver Magdalena Andersson, Per Bolund och Ulla Andersson.

Hanteringen av krisande banker ska enligt lagen om resolution i första hand finansieras genom att förluster och kostnader bärs av bankens aktie- och fordringsägare. Under vissa omständigheter kan det krävas extern finansiering för att klara detta.

Därför finns en resolutionsreserv som byggs upp med avgifter från banker och andra kreditinstitut. Syftet är att den ska kunna bidra till återkapitalisering av en bank i kris. Resolutionsreserven finansieras av banksektorn genom ett årligt avgiftsuttag. Idag uppgår detta uttag av avgifter till cirka 7 miljarder kronor årligen. Därmed kommer den årliga avgiften 2019 enligt regeringens nu presenterade förslag uppgå till cirka 13 miljarder kronor. Höjningen av resolutionsreserven innebär också att de offentliga finanserna stärks.

De fyra svenska storbankerna står för knappt 90 procent av det årliga avgiftsuttaget. Avgiftens storlek kan som en jämförelse ställas i relation till de svenska bankkoncernernas samtliga tillgångar, både inom och utom landet. Dessa motsvarar totalt cirka 350 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. (4 181 miljarder kronor år 2015).

I lördags höll också Magdalena Andersson (S) och Per Bolund (MP) en pressträff om beskedet. Den går att se i efterhand här.