Nya bolånetagares genomsnittliga belåningsgrad minskar och är nu 63 procent. I den totala stocken av bolån har belåningsgraden minskat under flera år och är 55 procent. Det visar FI:s senaste bolåneundersökning.

Andelen hushåll som amorterar och den genomsnittliga storleken på amorteringarna ökade efter amorteringskravet 2016 och låg kvar på samma nivåer 2017. Finansinspektionens analys visar att hushåll med nya bolån som omfattas av amorteringskravet lånar mindre och köper billigare bostäder än vad de skulle ha gjort utan amorteringskravet.

Enligt FI:s stresstester har hushåll med nya bolån goda marginaler för att klara betalningarna på sina bolån. Fler hushåll klarar stigande räntor och arbetslöshet utan att få underskott i sin månatliga budget jämfört med tidigare år.

– Vi ser en sundare kredithantering från bankernas sida, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen, när rapporten presenterades på en presskonferens under onsdagen.

Bolånerapporten visar att för hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Två av fem hushåll med nya bolån hade en skuldkvot över 450 procent och nästan vart femte hushåll hade en skuldkvot över 600 procent.

– I genomsnitt ligger belåningsgraden på 63 procent för en ny bolånetagare. Var fjärde låntagare lånar upp till 85 procent av bostadens värde, säger Henrik Braconier, chefsekonom på FI.

Bostadspriserna har stigit mycket snabbare än hushållen inkomster, vilket förklarar den minskade belåningsgraden samtidigt som skuldkvoten stiger.

– Den höga skuldkvoten är ett markant storstadsfenomen, kopplat till de höga bostadspriserna, säger Henrik Braconier.

“Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion”, konstaterar FI i rapporten.

Andelen hushåll som amorterar och den genomsnittliga storleken på amorteringarna ökade efter amorteringskravet 2016 och låg kvar på samma nivåer 2017. Enligt bolåneundersökningen amorterade 79 procent av hushållen 2017, där nästan alla med en belåningsgrad över 70 procent amorterade av på lånen. Hushåll som tog ett nytt bolån under 2017 amorterade i genomsnitt 4,7 procent av inkomsten.

– Vi ser en kraftig ökning av antalet nya bolånetagare som amorterar, säger Henrik Braconier, som också konstaterar att amorteringskulturen som helhet har blivit sundare.

– Amorteringskulturen har förändrats i hela bolånestocken. Folk tycker att det är naturligt att amortera mer. Det tycker vi i grunden är bra.

“Hushållens motståndskraft tyder på en begränsad risk för att bankerna ska få omfattande förluster till följd av hushållens bolån. Men hushållen kan minska sin konsumtion om deras förutsättningar försämras, och därmed påverka den ekonomiska utvecklingen negativt”, skriver Finansinspektionen i rapporten.

”Sammantaget visar FI:s stresstester att hushållens motståndskraft har förbättrats sedan 2013. I dagsläget har de flesta hushåll med nya bolån tillräckliga marginaler för att klara högre räntor, ökad arbetslöshet eller bostadsprisfall. Även vid betydande stress är det få hushåll som får problem med sina betalningar”.

Avslutningsvis konstaterar Erik Thedéen att det var rätt tillfälle att skärpa amorteringskraven, timingen var riktig, även om det aldrig går att garantera att den kommer vara exakt.

– Då skulle vi aldrig kunna införa några åtgärder alls. Vi får sikta på att det blir någorlunda rätt.

Thedéen slår fast att det inte kommer komma några nya åtgärdsförslag liknande det nyligen skärpta amorteringskravet för nya bolånetagare.

– Det skärpta amorteringskravet behövs för att dämpa utvecklingen, men vi har inga planer på att genomföra några nya åtgärder.

Han tillägger också att Finansinspektionen nu kommer att fokusera på att utvärdera och analysera effekter av tidigare genomförda åtgärder.