Den ekonomiska uppgången har stärkts ytterligare jämfört med för ett halvår sedan, då Finansinspektionen (FI) publicerade den förra stabilitetsrapporten. Det gäller Sverige, men även övriga Europa.

– Motståndskraften är generellt sett tillfredsställande, men det är ingen garanti för framtiden. Det ekonomiska läget kan försämras snabbt. Det är därför vår uppgift att fortsätta bygga motståndskraft mot kommande påfrestningar, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Det är därför viktigt att de svenska storbankerna har tillfredsställande motståndskraft och att livförsäkringsföretagen är finansiellt starka. Trots att bostadspriserna bromsat in och till och med fallit något fortsätter hushållens skulder att öka. Riskerna kopplade till höga bostadspriser och hushållens stora skulder är därmed fortsatt höga.

För att ytterligare stärka hushållens motståndskraft har FI därför överlämnat ett förslag om skärpt amorteringskrav till regeringen.

Den globala tillväxten ökar och den svenska ekonomin fortsätter stärkas. Resursutnyttjandet i Sverige är högt och arbetslösheten låg. Den politiska oro som fanns i Europa i våras har dämpats. Det stabilare politiska läget är även en av förklaringarna till att utvecklingen på de finansiella marknaderna har varit lugn det senaste halvåret.

Under hösten har konjunkturåterhämtningen lett till att penningpolitiken blivit något mindre expansiv i USA och Storbritannien. Europeiska centralbanken och Riksbanken ligger däremot fortsatt kvar med rekordlåga räntor.

Den starkare tillväxten och den utdragna peri­oden av låga räntor har inneburit att risken ökat för att obalanser byggs upp, bland annat genom att tillgångar har blivit övervärderade till följd av investerares jakt på avkastning.

“Sådana obalanser kan förstärka en framtida kris. Då det är osäkert hur de finansiella marknaderna reagerar när centralbankerna börjar dra tillbaka sin expansiva penningpolitik. FI ser därför en risk för ökad marknadsstress och priskorrigeringar när räntorna stiger”, skriver Finansinspektionen i rapporten.

FI konstaterar vidare att storbankerna har fortsatt god lönsamhet, låga kreditförluster och höga kapitalnivåer i förhållande till riskerna i verksamheten. De uppfyller även kraven på likviditetstäckning.

Storbankernas räntenetto har fortsatt att öka det senaste halvåret, och även provisionsnettot har stigit. Det gynnsamma konjunkturläget har bidragit till att kreditförlusterna varit fortsatt låga, och storbankernas vinster ligger fortsatt på en hög nivå.

Hela 85 procent av hushållsutlåningen utgörs av bolån och nästan hälften av utlåningen till företag går till kommersiella fastigheter i någon form, inklusive bostadsrättsföreningar. Utvecklingen på fastighetsmarknaden har därför stor påverkan på bankernas finansiella ställning.

När det gäller hushållens bolån bedömer FI att risken för att bankerna ska göra stora kreditförluster är låg. FI:s stresstester visar att de flesta hushåll har en god återbetalningsförmåga och goda marginaler för att hantera ett fall i bostadspriserna och stigande räntor.

De svenska storbankerna har samtidigt en omfattande utlåning till fastighetsbolag. Dessa utgör drygt 20 procent av storbankernas totala utlåning och är därmed den näst största enskilda exponeringen efter bolån.

Den kommersiella fastighetssektorn har historiskt sett ofta stått i centrum för större finanskriser, både i Sverige och i andra länder. Krisen på 1990-talet utlöstes till exempel av prisfall på kommersiella fastigheter och merparten av bankernas kreditförluster kom därifrån.

För FI är det därför viktigt att följa både utvecklingen i sektorn och hur bankerna hanterar sina exponeringar mot den.

I Sverige har priserna på kommersiella fastigheter stigit kraftigt de senaste åren. I takt med prisuppgången har bankernas utlåning till sektorn också ökat, men långsammare än utlåningen till icke-finansiella företag.

FI bedömer att det svenska banksystemet som helhet agerar försiktigt i utlåningen till fastighetsbolag.

”Men det låga ränteläget och den starka konjunkturen gör att osäkerheten om prisnivåer och framtida lönsamhet i den kommersiella fastighetssektorn är förhöjd. FI har därför utökat analysen av fastighetssektorn och följer utvecklingen noga.”

Finansinspektionen konstaterar också att många viktiga regler som styr kapitalkraven för banker är under översyn, såväl EU-regelverket för kapitaltäckning som Baselstandarderna. Det innebär att kapitalkravens utformning och tillämpning i viss grad kommer att ändras framöver.

För att värdepappersmarknaderna ska fungera krävs en väl fungerande infrastruktur där clearing och avveckling av betalningar och värdepapperstransaktioner kan utföras utan störningar.

“FI bedömer att infrastrukturföretag fungerar tillfredsställande. Det finns en hög operationell tillförlitlighet i dessa system. Men infrastrukturföretagen ställs inför både regulatoriska och tekniska anpassningar framöver. Under kommande omställning ökar risken för avbrott och störningar och därmed även behovet av god riskhantering”, framgår av stabilitetsrapporten.

Finansinspektionen kommer följa utvecklingen för att bättre bedöma riskerna för den finansiella infrastrukturen och den finansiella stabiliteten.