Marknaden för konsumtionslån har fördubblats senaste åren, enligt FI. Den eldas på av nischbanker och en uppsjö av nya kreditbolag.

– En större tillgänglighet på krediter kan öka möjligheten för hushåll att bättre planera sin ekonomi. Men en allt mer aggressiv försäljning av den här typen av produkter ökar också risken för överskuldsättning, säger Malin Omberg, områdeschef för konsumentskydd och som var en av talarna på myndighetens årliga Konsumentskyddsdag 2017 på torsdagen i Folkets hus i Stockholm.

Hon pekar på en ny granskning från Riksrevision som visar att att antalet svårt skuldsatta fortsätter att öka och att FI nu vidtagit flera åtgärder för att motverka utvecklingen.

– Det är ingen jämlik spelplan mellan företag och konsumenter. När man som kund gör ett val har man kanske ofta svårt veta vad det leder till i ett längre perspektiv. Man är kanske impulsiv och tar ett konsumtionslån fast man egentligen vet att man inte har råd. Eller så kanske man slänger det orangea kuvertet innan man öppnat det. Trots att det finns tusenlappar att spara om man läser det, säger Malin Omberg.

Lån läggs om

Förra året infördes tuffare krav på sms- och snabblåneföretag. Regleringen gör det bland annat olagligt för dessa bolag att låna ut pengar till personer med bristande återbetalningsförmåga. FI lämnade även nyligen ett förslag till regeringen gällande högkostnadskrediter. Myndigheten föreslår att låneföretag inte ska kunna förlänga lån hur många gånger som helst. FI vill också se ett ränte- och kostnadstak för att stärka konsumentskyddet, enligt Malin Omberg.

– Den största delen av konsumentkrediterna klassas inte som högkostnadskrediter, utan ges ut av banker och kreditmarknadsbolag och nu har vi har gjort en kartläggning av den marknaden, säger hon.  

Provision på 7-8 procent

Studien visar att väldigt många krediter läggs om med längre löptider och till högre kostnad än nödvändigt. De undersökta företagen använder sig också i hög utsträckning av låneförförmedlare som får provision på ibland mellan 7-8 procent.

– Det här liknade problemen i rådgivningsmarknaden. Det är helt avgörande att man som kreditgivare tar ansvar för sina kunder. Man ska inte ha en affärsmodell som bygger på att konsumenter inte ska kunna betala tillbaka sina lån. Så detta är något vi kommer att titta ännu mer på framöver, då det är ett område där vi ser en oroväckande trend, konstaterar Malin Omberg.

Explosion av högriskprodukter

FI oroar sig också för så kallade högriskprodukter som är på stark frammarsch i dagens lågräntemiljö.

– Vi har en situation med låga räntor och många konsumenter kanske känner sig missnöjda med de alternativ som erbjuds. De kanske tycker att avkastningen är alldeles för låg och blir mer mottagliga för erbjudanden som utger sig för att vara fantastiska.

Det är också problematiskt att allt fler högriskprodukter liknar betting-spel än finansiella produkter. Ett exempel är så kallade binära optioner där man kan spekulera i två utfall.

Det kan handla om att man bettar på huruvida en aktiekurs stiger över eller under en viss kurs vid en viss tidpunkt, eller att man spekulerar i vem som ska vinna ett presidentval.

– Den binära optionen har ingen värdeökning under löptiden och den går inte heller att lösa in. Oftast är det dessutom korta löptider på fem eller en dag och ibland är det bara under 60 sekunder som "bettet" pågår. Det här är väldigt riskfyllda produkter och många konsumenter förlorar betydande belopp. Villkoren är ofta så olika att det inte går att jämföra dem och det finns mycket finstilt i villkoren, säger Malin Omberg.

Solskenshistorier

Dessa högriskprodukter marknadsförs i regel via aggressiv telefonförsäljning.

– De berättar ofta väldigt skönmålade solskenshistorier om att man kan tjäna 10.000 kronor i vecken eller att man kommer öka sin inkomst så till den grad att man kan jobba mindre, eller till och med sluta jobba, säger Malin Omberg.

Ofta erbjuds en person att stoppa in exempelvis 5.000 euro vilket ger en bonus på lika mycket. Men i de finstilta villkoren, som många kanske missar, står det att du inte får ut en krona av den här bonusen om du inte omsätter beloppet 20-40 gånger, förklarar Malin Omberg.

– Vi ser också rena bedrägerier kopplade till den här typen av verksamhet. Det är dock främst ett utländskt fenomen med bolag som, i sina hemländer, har tillstånd att bedriva den här typen av verksamhet med underliggande finansiella instrument. Vi har ännu inte sett några svenska bolag ännu, säger hon.

Tre varningssignaler

Omberg pekar på ett antal varningssignaler som konsumenter ska leta efter:

1. Var försiktig om det utlovas en enkel metod som ger dig stor spengar utan någon insats, erfarenhet eller kunskap "Låter det för bra för att vara sant, så är det ofta för bra för att vara sant", enligt Omberg.

2. Ta reda på om bolaget har FI-tillstånd. Titta även i myndighetens företagsregister och se om det är ett företag som fått varningsflagg.

3. Läs bolagets villkor noga och ta helst hjälp av en vän du litar på som också får titta tittar på dem.

Malin Omberg tillägger att vissa grupper är mer benägna att drabbas av överskuldsättning. Det är främst låginkomsttagare med lägre utbildning samt ensamhushåll.

– Samtidigt är den generella bilden att vi alla är i underläge gentemot företagen och så ser det ut i resten av världen också. De flesta har lite svårt för finansiella begrepp och att exempelvis räkna på inflation och räntor, säger hon.

Är det svårt att nå den mest riskutsatta gruppen?

– Ja, de här människorna kanske inte alltid går in på vår hemsida för att söka information, utan snarare träffar budget- och skuldrådgivare ute i kommunerna.

Hon betonar dock att att finansbolag också har ett "mycket stort ansvar" för att se till att deras kunder gör bra val.

– Som myndighet kan vi inte förutsätta att konsumenten förstår och är tillräckligt intresserad för att sätta sig in i alla de produkter som i dag finns på finansmarknaden och därför är det viktigt att det finns ett högt skydd för dem. Vi tycker att det är oerhört viktigt att prata om så kallad omsorgsplikt för företag. Denna plikt ska vara en kompass för dem och få dem att fundera på hur man bygger långsiktiga relationer med sina kunder och hur man skapar förtroende för den verksamhet man bedriver, säger Malin Omberg.

Inget provisionsförbud

Liksom på förra årets Konsumentskyddsdag uttrycker Malin Omberg fortsatt även oro för provisionerna i rådgivningsbranschen. FI ville tidigare se ett totalt provisionsförbud, men det förslaget fälldes i riksdagen i fjol.

– Men vi kommer att få nya regler som hanterar finansiella instrument och för hur man distribuerar nya försäkringar. Det blir väldigt viktiga steg för att åstadkomma ett bra konsumentskydd och ger mer ansvar till dem som utvecklar finansprodukter, säger Malin Omberg.

Företagen blir tvungna att på förhand definiera målgrupper för olika produkter och utvärdera huruvida de är tillräckligt träffsäkra. EU-direktivet Mifid II som införs i januari 2018 – och som ställer en rad nya krav på värdepappersmarknaden – medför också en uppstramning av revisionsbranschen.

– Det är tydligt att finns en vilja i Sverige att ta bort skadliga provisioner och vår bild är att regleringar som Mifid kommer att påskynda den utvecklingen. Det blir också framöver svårt för företag att ta ut olika stora provisioner för olika produkter i sortimentet, då det medför en uppenbar intressekonflikt.

Mycket kritik

Från och med nästa år får oberoende rådgivare inte heller rekommednera produkter som ger dem provision, enligt Malin Omberg. FI förslog dock ett totalt provisionsförbud som alltså skrotades och dessförinnan fick mycket kritik. Många menade spararna inte skulle ha råd med rådgivning om ett totalförbud blev verklighet. Men Malin Omberg tror att det är tvärtom.

– Vi har redan den situationen i dag med höga avgifter. De konsumenter som vill spara ett litet belopp i månaden är inte heller målgruppen för den rådgivning som finns i dag. Så det är oerhört viktigt att vi får in nya aktörer som prispressar och utmanar med automatiserade tjänster.

FI vill därtill att det ska ställas lika höga krav på försäkringsförmedlare som på värdepappersbolag.

– Det är bekymmersamt att försäkringsförmedlare i dag kan ägna sig åt samma verksamhet som ett värdepappersbolag, men med mycket lägre krav, säger Malin Omberg.