Av alla anmälningar 2016 fram till den 1 december, vilket omfattar 62 anmälningar, är 12 anmälningar anonyma, vilket motsvarar 19 procent.

Det skriver Revisionsvärlden.

I våras gjordes en liknande undersökning  för perioden 1 januari – 18 april 2016. I den granskningen visade sig fyra av totalt 14 anmälningar vara anonyma, det vill säga 29 procent.

Även om snittet är lägre i det nya större materialet bekräftas bilden från i våras: anonyma anmälningar trillar regelbundet in hos Revisorsnämnden – i år är ungefär var femte anmälan är anonym.

– Jag anser att anmälningar inte ska få vara anonyma, i vart fall inte gentemot Revisorsnämnden. Ett annat sätt att stävja okynnesanmälningarna är att ta ut en avgift som biter, säger Dan Brännström, generalsekreterare i FAR.

De anonyma anmälningarna verkar dock inte i lika hög grad som de underskrivna leda till långa och för revisorn nervösa och arbetskrävande utredningar, skriver Revisionsvärlden. Av de 12 anonyma är fem öppna och sju redan avskrivna, vilket ger en avskrivningsandel på 58 procent. Av de 50 underskrivna anmälningarna är däremot 30 öppna och 20 avskrivna alltså bara 40 procent avskrivningsandel.

– Vid kontakt med Revisorsnämndens ledning har jag förstått att myndigheten nu har blivit snabbare på att skriva av uppenbara okynnesanmälningar. Det är bra, sådana ärenden ska inte få plåga människor och inte heller uppta resurser, säger Dan Brännström till Revisionsvärlden.

RN pekar dock på att materialet är litet och att man därför inte ska dra för långtgående slutsatser.

– Generellt kan sägas att vem som har undertecknat, eller inte undertecknat, en anmälan, inte har någon väsentlig betydelse för vår handläggning. Revisorsnämnden har ju möjlighet att på egen hand öppna ärenden, exempelvis via uppgifter i media.  Intresset är snarast att undersöka revisionskvaliteten i ett uppdrag när det kan tänkas finnas fog för det, oavsett hur uppgifterna kom till myndighetens kännedom, skriver Philip Lagerling, jurist på Revisorsnämnden, i ett mejl till Revisionsvärlden.