Evispot: "Vi vill expandera till hela Norden"

Göteborgs-startupen Evispot utvecklar kreditbeslutsalgoritmer med hjälp av AI och har som affärsidé att hjälpa finansbolag ta smartare beslut genom att ”algoritm-processa” stora datamängder.

Realtid.se fick en intervju med medgrundaren och vd:n Sebastian Larsson.

Han berättar att han växte upp Kristinehamn i Värmland, men bott i Göteborg de senaste sex åren där han läst industriell ekonomi och maskinteknik på Chalmers de senaste fem åren.

På programmet lärde han känna medgrundaren och göteborgaren Tomas Selldén som även har it-bakgrund. Den tredje delägaren är också göteborgare vid namn Johan Kohlström som de fick kontakt med genom Chalmers eget riskkapital- och portföljbolag Chalmers Ventures. Kohlström har tidigare främst varit verksam inom kreditupplysnings-branschen.

– Jag är mer på affärssidan. De andra har läst it, matematik och datavetenskap. De är mer produktutvecklare, berättar Sebastian Larsson för Realtid.se.

Vad lockade dig till Chalmers?

– Jag läste natur på gymnasiet för att få en bred utbildning. Sedan sökte jag Chalmers för att få vara med och transformera en industri med hjälp av teknik. Jag är kanske inte bäst på ena eller andra, utan både och. Bryggan däremellan är intressant.

Varför blev du entreprenör?

– För att vara med och förändra saker och öka förståelsen för ny teknik. Men jag är också intresserad av det affärsmässiga och ställa mig frågor som ”vad har finansindustrin att vinna på just vår produkt”. Jag gillar att vara spindeln i nätet, för det händer mycket i branschen nu, kopplat till nytt konumentbeteende.

Han berättar att Göteborg just nu är en jättebra plats att vara på för en tech-entreprenör. Det händer väldigt mycket på området i stan. Han pekar ut Lena Aplers nischbank Collector som ”en bra brygga mellan finans och teknik”. Det ploppar även upp många intressanta bolag. Digitala bokföringsstartupen Bokio, robotrådgivaren Sigmastocks och Swedbank-delägda abonnemangstjänsten Mina tjänster är några exempel.

– Det finns fördelar med att vara ”lillebror” . Vi kan hjälpa varandra och få nätverkseffekter. Det finns också många inspirerande teknikbolag här, till exempel Recorded Future som är duktiga på AI. är i båda facken och pratar gärna med såväl tekniktunga bolag som andra ”fintechs”.

Sebastian Larsson betonar också att Evispot främst identifierar sig som ett teknikbolag som hjälper finansbranschen.

– Finanscentrat är ju Stockholm, men vi är inte ett renodlat finansbolag, utan mer teknikinriktade. Och då är Göteborg en superbra stad att vara i med kopplingen till Chalmers. Det finns därigenom mycket kompetens såsom datavetare och matematiker. Det är lätt att hitta bra.

Idén till Evispot föddes för ett år och växte fram genom många samtal medgrundarna emellan.

– Jag har ingen direkt erfarenhet av finans. Mitt intresse var främst teknikdrivet. Vi funderade över tjänster som Spotify, Netflix,  Facebook och deras stora kundkunskaper. De säger ”lyssna på det här”, ”se det här” och ”lägg till den här”. Men kreditupplysningssystemen har inte förändrats på många år, vilket är sjukt, säger Sebastian Larsson och fortsätter: 

– Att beräkna kreditvärdighet måste effektiviseras så mycket som möjligt. Beräkningskraften i datorer har blivit så mycket bättre. Det har skett en explosion av data och som gör det möjligt att fatta nya typer av och mer sofistikerade kreditbeslut.

Sebastian Larsson och de andra medgrundarna är alla duktiga algoritmbyggare. De kunde redan i början av februari i år lansera en egenbyggt algoritmgenererat system för kreditupplysning. Bolaget drevs dock först som ett så kallat projekt på Chalmers eget portföljbolag Chalmers Ventures. 

– Vi var med i deras inkubatorprogram och fick först affärsvägledning, kontorsmöjligheter och små bidrag. Vi har nu gått med i deras acceleratorprogram och fått förstudiemedel på 300.000 kronor, kombinerat med VGR-lån och Vinnova-pengar inom ramen för ett EU-projekt. Det är många små delar som kokar ihop till vår budget på drygt 1 miljon kronor, berättar Sebastian Larsson.

Hur har er tjänst mottagits hittills?

– En del säger ”det kommer aldrig gå”, andra ”va grymt”. Det gäller att hitta samarbeten med företag som delar vår vision som kretsar kring AI och maskininlärning.

Enligt Sebastian Larsson handlar AI om två saker: 

Det handlar dels om automatiserings-system ”som kan göra det vi människor inte hinner med”, till exempel analysera och förstå tusentals dokument på kort tid. 

Men det rör dig också om system som förstår komplexa samband i stora datamängder, samband vi människor inte kan förstå.

Men dessa gränser flyter hela tiden ihop, enligt Sebastian Larsson 

– Dock, det handlar det om våra modeller presterar bättre än existerande modeller. För i slutändan handlar det om att minska kreditförluster samt öka konverteringen, vilka sa man nej till som egentligen hade betalats tillbaka.

Var ligger ni på den skalan?

– Vi har använt allt från ”deep learning” till mer statistiska modeller – olika modeller fungerar olika bra i olika projekt. Vi har “vektygsbälte” och kan arbeta med alla typer av maskininlärningsmodeller. Inom finans krävs det ibland en förklaring till varför ett beslut har tagits, då  använder vi modeller som är mer transparenta och möjligheten att härleda modellens resultat finns, vilket ibland är omöjligt i deep learnings modeller som t ex artificiella neurala nätverk.

Evispots huvudfokus är att analysera komplexa samband i kreditdata och samtidigt kunna samköra det med extern data. Sebastian Larsson beskriver det förenklat som att kreditgivare ”A” har en miljon historiska lån utgivna; då kan Evispots system bland annat räkna vilka som betalat tillbaka sina lån och inte. Det lär sig alltså vad som är en ”god” och ”dålig” betalare.

– Vi säger aldrig åt datorn vad den ska göra. Historiken får utvisa och baserat på det kan man få fram mönster och samband som kan hjälpa oss skapa prognoser om framtiden, mönster och samband som vi människor inte kan räkna ut. Framöver så har vi en konkret plan på hur vi ska ta detta vidare till en skalbar plattform där vi kan ta in alternativa datakällor i besluten som komplement till den existerande data.

Hur har intresset för er produkt/tjänst sett ut?

– Väldigt stort. Många inser att branschen på väg åt det här hållet och vill börja med den här modellen själva för att spara pengar och öka konvertering. Vi kan utgöra komplement i deras system. Vi dockar in vår mjukvara via API:er. Men det är främst efter sommaren som vi fått snurr på grejerna. Och nu behöver vi bli fler, främst utvecklare, och borde vara 5-6 anställda inom ett år.

På kundsidan har det hittills främst rört sig om bolag som jobbar med mindre och frekvent utbetalade konsumentkrediter. Det har varit tacksamt eftersom de besluten redan är automatiserade, med hjälp av så kallade scorekort, berättar Sebastian Larsson.

– Då kan vi gå in som del i den beslutsmotorn. Det kan vara allt från fakturor till blancolån online. Vi arbetar i dagsläget med kreditbolag i Stockholm, men även i Norge och på Island. Men jag kan på grund av sekretess inte peka ut enskilda kunder. 

Anledningen till att Evispot främst fokuserar på Norden i detta uppstartsskede är att de nordiska kreditsystemen är ganska lika. 

– Vi för diskussioner med alla nordiska länder, men det är såklart enklast att börja i Sverige.

Hur långt har en EU-harmonisering kommit på kreditområdet?

– Det skiljer sig fortfarande lite mellan länderna. Svenska och brittiska kreditregler är ganska olika. Och i Danmark finns det lite information om konsumenter, vilket gör det svårt att få loss kreditdata därifrån. Men det kan ju snabbt ändra sig. Kanske uppstår någon jättemöjlighet om något år i Danmark, vem vet?    

Under nästa år införs också en rad nya EU-regleringar på finansområdet. En av de mer omskrivna är betaltjänstdirektivet PSD2 som Evispot ”självklart har ögonen på”. PSD2 innebär i huvudsak att banker inte längre får hemlighålla konto- och transaktionsdata. Fintech-startups har rätt att ta del av den informationen, om kunden samtycker. Men i nuläget har Evispot ingen aktiv PSD2-lösning på plats för det.

– Det skapar en decentralisering i marknaden och nya aktörer. Konsumenten blir ägare av sin data, vilket är jätteintressant.  Vi kan köra kontoinformation i våra algoritmer. Men vi har inget konkret på gång. Vi är dock med i Nordeas open banking-pilot. Men vi har så fullt upp med att bygga faktiska projekt med kreditgivare och utveckla vår plattform, att vi inte hunnit jobba så mycket med piloten än. Mest krut har vi istället lagt på våra algoritmer.

En annan omfattande och uppmärksammad ny reglering som införs i maj nästa år är EU:s nya dataskyddsdirektiv GDPR som i likhet med PSD2 syftar till att öka konsumenternas makt över sin data och sina personuppgifter.

– Det gäller ha tungan rätt i mun där. Men vi använder ingen persondata i dagsläget. All information är helt anonym. Vi vet inte vem som är vem. Och när vi analyserat och processat kreditupplysningsdatan i vårt system så tar vi bort den, vilket GDPR också kräver. Vi måste hjälpa våra kunder att vara compliant och ha full koll på vilken data vi handskas med och alltid kunna berätta hur vi använt information. Det finns samarbetsavtal kring sådant med varje aktör. All data ska nyttjas med specifika och väldefinierade syften.

Hur skiljer sig er tjänst från exempelvis Emircs och andra liknande system?

– Många är duktiga på det här. Men jag tror det händer jättemycket i branschen kommande år. Kanske konkurrerar vi över vissa specifika kunder, men vi har alla lite olika nisch och främst transformerar vi en bransch tillsammans. Något bolag fokuserar på kontoutdrag, ett annat på bankdata och ett tredje på egna lån. Nya typer av segmenteringar uppstår, för det finns så mycket data att marknaden för det här blir stor. Och än så länge så försöker vi bolag mest hjälpa varandra framåt. Vi tar marknaden ihop och förändrar den.

En annan omdiskuterad och växande trend inom kreditupplysningsbranschen är så kallad ”social scoring”. Det innebär att exempelvis ett kreditupplysningsbolag går igenom Facebookkonton för att kartlägga kreditsökanden och fatta kreditbeslut utifrån det. Sebastian Larsson pekar ut brittiska bolaget Friendly Score som ett exempel.

– De ser sig som komplement till existerande kreditupplysningssystem och metoden bygger på samtycke mellan kund och bolag när det kommer till exempelvis analys av Facebook-data. Men det har bevisligen gett bättre lånevillkor för de som tillåtit den typen av analyser. Och det finns incitament för lånetagarna att dela med sig av sin data.

Är det något ni nu tittar på?

– Nej, det är inget vi har börjat fundera så mycket på; mer än att vi håller ett öga på det. Det är framför allt passande för marknader där det finns mindre kreditupplysningsdata. Men i Norden och i synnerhet Sverige är sådant väldigt transparent.

Men hur etiskt är det generellt?

– Det är en stor gråzon kring vad som ska tillåtas att titta på. Men det finns intressanta områden, exempelvis bedrägerikollar. Det kan handla om att jag fyller i att jag heter ”Sebastian Larsson” och att jag bor på den adressen. Då finns det system som kan kolla upp ens ip-nummer för att se om de uppgifter man lämnat stämmer. Den datan är ju väsentlig för att ta beslut. Men det betyder inte att man börjar kolla på Facebook-grejer. Har man däremot en liknande ”approach” som Friendly Score, där personen behöver samtycka till datadelning, kan det bli ett intressant komplement till existerande system inom ett par år.

Evispot kommer framåt våren att fylla på kassan för att kunna anställa fler utvecklare. 

Sebastian Larsson siktar på en runda på 2-3 miljoner kronor under våren.

– Då kommer jag och mina kollegor åka till Stockholm med jämna mellanrum. Vi har kunder där uppe och vill komma i kontakt med potentiella investerare som har anknytning till finansbranschen. Vi kanske hittar vår motsvarighet till Mina tjänster-Swedbank-samarbetet.

Men Sebastian Larsson betonar att det också finns många duktiga affärsänglar i Göteborg. Lena Apler är det mest kända namnet, men Alexander Hars som varit med och grundat Lets Deal och som har koppling till Chalmers är också framstående, enligt Larsson.

Med en påfylld kassa är planen att börja anställa fler. I dag består bolaget av grundarna samt två utvecklare. Rekryteringsprocesser ska inledes redan vid årsskiftet. Målet är att företaget då ska ha en tydligare produktstrategi plats och hittat fler kundsamarbeten.

Vad har ni för tillväxtmål?

– Vi har inga siffror att presentera än och bränner mest pengar i nuläget för att fortsätta att investera i utveckling. ”Breakeven” och svarta siffror återstår att se helt enkelt.

Hur ser din/er vision ut för företaget de närmaste 3-5 åren?

– Jag tror att extremt mycket kommer att hända. De stora jättarna vaknar och konstaterar att ”oj vi måste innovera”. Så jag ser absolut att vi har kunder i alla nordiska länder inom fem år. Vi vill även ut i Europa. Men av naturliga skäl satsar vi främst på Sverige och Norden till att börja med. Men vi har redan samarbete med en norsk kund.

Han framhåller samtidigt att många inom segmentet satsar på den tyska och brittiska marknaden. Det är länder med stora kreditmarknader och därför en given väg för Evispot, menar Sebastian Larsson.

Tar ni in konsulter?

– Vi har två rådgivare; en som kommer från Chalmers och som är doktorand inom AI och neurala nätverk. Sedan hämtar vi inspiration från Göteborgsbaserade teknikbolaget Tenfifty som fungerar som bollplank. Bolaget jobbar med maskininlärning och textanalyser.

Använder ni advokatbyrå?

– Chalmers Ventures erbjuder juristhjälp. Det ingår i acceleratorprogrammet. Men vi har även själva tagit hjälp av en Göteborgsbyrå som heter Jansson & Norin som är startup-vänlig och som väglett oss i compliance-frågor och annan rådgivning.