Framtiden för börsbolagens års- och hållbarhetsredovisningar håller i det tysta på att förändras i grunden. Orsaken är en mängd nya regulatoriska krav: Dels ökar omfattningen av den hållbarhetsdata som måste rapporteras betydligt, dels ska rapporterna levereras i ett maskinläsbart format.

Kraven kommer från EU och syftar till att öka transparensen på kapitalmarknaden så det blir enklare för investerare att jämföra olika bolag och investera hållbart.

Bort med greenwashing och luddiga beskrivningar alltså. Istället ska hårda fakta gälla för hållbarhetsdata på samma sätt som för det finansiella. Detta är givetvis i grunden bra och helt nödvändigt för att realisera EU:s gröna giv med målet ett klimatneutralt Europa till 2050.

Samtidigt finns en risk att ambitionen att öka transparensen får motsatt effekt om all enregi går åt till att rapportera enligt nya standarder. Den hållbarhetsdata som ska samlas in är mycket omfattande. Det nya maskinläsbara formatet ESEF (European Single Electronic Format) gör dessutom rapporteringen tekniskt komplicerad, vilket lett till produktionstekniska problem i nuvarande arbetsprocess.

För att minska arbetsbördan för bolagen höjs nu röster för att års- och hållbarhetsredovisningen enbart ska innehålla det mest formella enligt lagkravet. Men ESEF-formatet är valt för att det kan läsas både av människor och datorer, just för att hårda fakta inte räcker för transparens. Behovet av förklaring och begriplighet finns kvar, i ett format som gör att det går att lita på rapporten.

ESEF öppnar den sköna nya värld som stavas digitalisering och automatisering, med enklare och säkrare produktion av finansiella rapporter. Istället för att sänka ambitionsnivån behövs moderna systemstöd som tillgängliggör rapportering i det nya formatet så att fler bolag, även de med små resurser, klarar att rapportera om sin hållbara affär.

Sverige har en av världens mest aktieintresserade befolkning och svenska bolag har under många år legat i den absoluta världstoppen när det handlar om att skapa kommunikativa årsredovisningar med pedagogiska beskrivningar av verksamhet, affärsmodell, marknad och risker. All den information som hjälper investerare, både privata och professionella, att förstå bolag på djupet att fatta välgrundade investeringsbeslut.

Det är många CFO:er, IR- och hållbarhetschefer som nu i semestertider funderar på hur nya utmaningar som CSRD, ESRS, ESEF etc, ska lösas. Vår uppmaning till er är att utnyttja kraften i det nya digitala formatet, förenkla ert arbete och fortsätt skapa års- och hållbarhetsredovisningar som bidrar till att öka intresset och förståelsen för bolaget bland alla typer av investerare.

Katarina Sivander
Grundare och vd för Xplir

Daniel Bergsten
Affärsängel och rådgivare

• Bakgrund:
  De nya kraven på hållbarhetsrapportering (enligt CSRD och ESRS) införs successivt utifrån bolagens storlek med start från räkenskapsåret 2024. Såväl noterade som onoterade bolag berörs.
• ESEF (European Single Electronic Format). Formatkrav för börsnoterade bolags årsredovisningar sedan räkenskapsåret 2021.
• CSRD (Corporate Social Reporting Directive). EU-direktiv som syftar till att styra kapital till hållbara investeringar. Antalet berörda företag ökar från cirka 11.700 till 50.000 inom EU.
• ESRS (European Sustainability Reporting Standards). Ny gemensam EU-standard med ökade krav på framtida hållbarhetsrapportering.