Erik Thedéen: “Vi måste agera”

Det skärpta amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst en procent av skulderna utöver det redan befintliga amorteringskravet.

Rent praktiskt skulle det betyda att ett lån på tre miljoner kronor kan bli 2 500 kronor dyrare per månad. Det är de mer välbetalda låntagarna med dyrare bostäder som kommer att påverkas mest av förslaget. De lågavlönade som till exempel yngre personer som ska komma in på bostadsmarknaden får inte låna så mycket då bankerna redan bromsar detta i sin individuella prövning och kreditgivning.

– Riskerna i systemet har ökat, och därför vill vi bygga upp motståndskraften i hushållssektorn, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen på presskonferensen på måndag eftermiddag, efter att förslaget antagits av Finansinspektionens styrelse.

Han framhåller att Finansinspektionens uppdrag är att värna stabiliteten i makrosystemet, och att förslaget ligger helt i linje med detta. Dessutom påpekar han att flera olika internationella organisationer, däribland OECD, har framfört varningar om systemrisker i den svenska ekonomin och gjort ungefär samma lägesanalys som Finansinspektionen.

– Vi har ett flertal gånger framhållit vikten av att det behövs en sammanhållen politik. Givet det uppdrag vi har kan inte vi vänta på andra åtgärder när obalanser i ekonomin byggs upp, utan då måste vi agera.

Han säger också att det finns all anledning att se över de delar av bostadspolitiken som har koppling till finansiell stabilitet – och att fler åtgärder behövs.

Erik Thedéen lyfter fram att Sverige inte är ensam om nuvarande problematik. Andra länder som har liknande problem som Sverige har infört liknande åtgärder, och han tar bland annat England och Danmark som exempel på detta.

Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier pekar på skuldsättningen som det egentliga problemet som förslaget är tänkt att hantera.

– Bostadspriserna har stigit väldigt kraftigt på senare år, och det leder till ökade risker, säger Henrik Braconier.

– Våra åtgärder syftar till att bygga motståndskraft hos hushållen. Men det är inte bostadspriserna som är det egentliga problemet, utan hushållens skuldsättning.

Det är de mest skuldsatta hushållen som oroar Finansinspektionen, och Henrik Braconier sammanfattar analysen bakom förslaget i tre punkter.

– Ett skärpt amorteringskrav ökar motståndskraften på tre sätt. Hushållen kommer låna mindre, genom att de amorterar snabbare minskar skulden, och för det tredje minskar efterfrågan på bostäder något vilket bromsar ökningen av bostadspriserna.

Om den nu föreslagna skärpningen av amorteringskravet leder till en inbromsning av bostadspriserna, vilket är tanken, är det välkommet.

– Ett begränsat bostadsprisfall kan hanteras, säger Henrik Braconier.

Förslaget har tidigare mötts av kritik som går ut på att en effekt av förslaget är att det blir svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden, om amorteringskravet för nya låntagare skärps. Men den synen delas inte av Finansinspektionens ledning.

– De flesta ungdomar har för låga inkomster för att påverkas av det här skärpta kravet. Det som framförallt påverkar ungdomar är bristen på bostäder. Det här förslaget bromsar prisuppgången, vilket kommer gynna unga som ska in på bostadsmarknaden, säger Henrik Braconier.

En enkel sammanfattning av effekterna av förslaget är att det framförallt påverkar hushåll med högre inkomster och med dyra bostäder i storstäderna.

Ett alternativ till skärpta amorteringskrav skulle kunna vara att rikta det direkt mot bankerna istället för mot bolånetagarna, efter brittisk modell. Men den modellen avfärdas också av Finansinspektionen som en lösning.

– Om vi lämnar det till bankerna är det inte uppenbart hur de kommer agera för att uppnå kravet, och vi vill komma åt de högbelånade hushåll som är mest riskabla. Det gör vi med den här skuldkvotsbromsen, säger Henrik Braconier.

– Vår åtgärd är mer välavvägd än ett tak efter brittisk modell, säger Erik Thedéen.

Finansinspektionen skickar nu förslaget till regeringen för slutligt avgörande.

– Det här är strukturellt viktiga åtgärder som egentligen borde ha införts tidigare. Därför är det tajmingmässigt rimligt att införa dessa nu, säger Erik Théeden, som vill se ett snabbt besked från regeringen.

– Vi väntar nu på ett regeringsbeslut. Ja eller nej i närtid, säger han.

Finansinspektionen föreslår att åtgärderna träder i kraft den 1 mars 2018. Med det blir alltså ingen ytterligare skärpning av amorteringskraven om regeringen säger nej till det.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är inte redo att ge något besked i dag måndag om regeringens inställning till Finansinspektionens förslag om skärpt amorteringskrav, säger han i en första kommentar efter att förslaget presenterats.

– Regeringen kommer snabbt att analysera och bereda förslaget, säger Per Bolund.

Enligt Bolund är det inte aktuellt att ändra i förslaget, utan det är ett ja eller nej som gäller från regeringens sida.