Den grundläggande skillnaden mellan Christoffer De Geer och mig är att han ser bitcoin strikt som ett betalningsmedel medan jag analyserar det mindre som ett betalningsmedel och mer som en investeringsmöjlighet. Alltså ett tillgångsslag jämfört med andra tillgångsslag såsom aktier, obligationer, valutor och råvaror, skriver Realtids krönikör Anders Elgemyr i en replik i debatten om bitcoin.
En investering i bitcoin är allt annat än stabil
Mest läst i kategorin
REPLIK Christoffer De Geer, vice vd på bitcoinväxlaren BTCX, hävdar i sin artikel “Bitcoin är nutidens mest missuppfattade uppfinning” att Bitcoin är för betalningar, vad internet är för kommunikation. Nu svarar bitcoin för en försvinnande liten del av världens betalningar så redan där haltar jämförelsen. Men eftersom teknologin i sig är så pass intressant så har den absolut potential att växa.
De Geer är övertygad om Bitcoins storhet. Jag är mer öppen för att det kommer att växa fram något annat som evolverar från Bitcoins blockchainteknologi som kan bli dominerande, men att det också kommer att finnas en bukett med olika lösningar som kommer att leva sida vid sida.
Standarder kommer och går och ofta lever flera standarder parallellt med varandra. Före telekom fanns telegrafi. Efter telekom kom internet. Men standarder bygger på överenskommelser.
Före internet fanns Arpanet, skapat som ett militärt projekt för distribution av data där syftet var att minska sårbarheten för militära attacker. Informationen var distribuerad, vilket i mycket påminner om strukturen även för bitcoin. Men det fanns flera alternativ såsom Cyclades, Telnet, Tymnet etc. Internet vann utvecklingen och blev standardiserad av organet IETF.
Varken jag eller Christoffer De Geer vet om bitcoin motsvarar Arpanet, Telnet eller Internet i denna kedja. Jag tror att bitcoin kommer att leva kvar länge än, men det finns ingen som med säkerhet kan säga att så blir fallet.
Kryptovalutor som bitcoin är dessutom ett hot mot centralbankernas monopol på området. Det är en oreglerad form av kreditgivning som försvårar centralbankernas kontroll av penningmängden samt tillför inflation till samhällsekonomin, vilket är ett ouppmärksammat och underskattat fenomen.
Flera centralbanker tittar på att utveckla egna kryptovalutor, vilket till och med gäller den internationella samarbetsorganisationen IMF.
Ett av de största hoten mot just bitcoin består i att Finansinspektionen kräver att den som organiserar handel kring bitcoin även ska garantera inlösen eller kräva tillståndsplikt och kapitaltäckning från dessa.
Många internationella banker utvecklar redan kryptovalutor. En trolig utveckling är att stora företag med starka varumärken och balansräkningar som Apple, Ikea, Amazon och Alibaba kommer att utveckla egna kryptovalutor. Jag kan inte se att dessa alternativ skulle behöva vara sämre än bitcoin, tvärtom.
Som betalningsmedel är Bitcoin absolut intressant i de länder som De Geer räknar upp. Men att använda Bitcoin för betalningar är i praktiken dyrt och i katastrofområden där internet slagits ut fungerar det inte alls.
Spreaden mellan köp och säljkurs i bitcoin som den presenteras på BTCX egen hemsida är hela 6,6 procent, vilket endera är ett utryck för höga marginaler eller hög risk eller både och. Spreaden i Hennes & Mauritz aktie är som jämförelse 0,05 procent. Det kostar alltså minst 6,6 procent att vända en affär i bitcoin och då har vi inte ens tagit hänsyn till växlingsavgifterna!
Handen på hjärtat så är de allra flesta som läser denna artikel i Sverige mest intresserade av Bitcoin som en spekulativ investering. Och just nu är det ett extra intressant läge.
De stora investmentbankerna har uppmärksammat efterfrågan och lanserar nu instrument som ETF:er för att spegla bitcoin och tjäna pengar på efterfrågan. När de gör detta måste de köpa på sig underliggande värden vilket ofta skapar omotiverat stora köpintressen och stigande kurser som följd. Denna utveckling syntes tydligt i mitten av 2000-talet i samband med råvaruboomen där Investmentbankernas intåg ofta gav den sista dramatiska knuffen uppåt för råvarorna.
Det är dessutom helt felaktigt att beskriva Bitcoin som en stabil och förutsägbar valuta bara för att man vet exakt hur många bitcoin som existerar vid varje ögonblick och exakt hur många Bitcoin som kommer att släppas i framtiden, vilket speglas i grafen nedan:
Bitcoingraf_1.JPG
Källa: Bitcoin.stackexchange.com
Men om man jämför den grafen med priset på bitcoin så ser man omedelbart att sambandet är mycket litet:
Bitcoinreplik_2.JPG
Källa: Stockcharts, NYSE Bitcoin Index
Detta beror på att risken för ett tillgångsslag beror både på utbud och på efterfrågan – inte bara på utbudssidan som Christoffer De Geer försöker målar upp.
Risken för ett tillgångsslag kan mätas i till exempel volatilitet, det vill säga hur mycket ett tillgångsslag svänger på daglig basis under en viss period. Räknat på de senaste 100 dagarna med data från Reuters så har Bitcoin en volatilitet som är mer än 10 gånger så hög som för både EUR/USD och S&P 500. Volatiliteten är också 35 procent högre än Fingerprint Cards som är en av börsens mer volatila aktier.
Dessa exempel visar att Bitcoin som tillgångsslag är allt annat än stabilt.