Förutom händelserna i Kina påminner Stefan Karlsson om att Rysslands invasion av Ukraina radikalt förändrade centralbankernas planering och förväntningarna bland finansmarknadernas aktörer. Inflationstakten överstiger nu vida centralbankernas mål om en inflation på 2 procent.

– Den höga inflationstakten har drivits av en snabb ekonomisk återhämtning under 2021. Brist på insatsvaror, transportproblem och brist på energi är andra centrala bakomliggande orsaker, skriver Stefan Karlsson i ett blogginlägg, och fortsätter:

– Situationen är svårhantering. Inflationstakten fordrar kraftfulla penningpolitiska åtstramningar, men åtstramningar riskerar att dämpa den ekonomiska tillväxten. Om bekämpandet av den höga inflationen drar ut på tiden påverkas inflationsförväntningarna, vilket kan leda till en kostnads- och lönespiral, skriver han.

Både Ryssland och Ukraina är dessutom stora spannmålsproducenter. Länderna står för mer än en fjärdedel av världens veteexport, vilket kommer att få stora konsekvenser i form av högre livsmedelspriser.

Frågan är vilken påverkan som nedstängningen i Kina, höjd inflation, högre råvaru- och energipriser och den kraftiga halvledarbristen får på Sverige.

– Det är så klart omöjligt att säga, i och med att vi inte vet hur krigsutvecklingen ser ut framåt. Den svenska varuexporten ökade under 2021 med 14 procent och före kriget såg förutsättningarna goda ut även för 2022. Givet att de europeiska länderna är mottagare av cirka 75 procent av den svenska varuexporten och att ekonomierna i Europa drabbas av kriget genom lägre ekonomisk tillväxt så kommer exporten att växa i lägre takt. Däremot så lär den knappast minska, skriver Stefan Karlsson.