Finans Nyhet

”Det finns många myter om bitcoin”

Publicerad

På Kairos Futures kontor i Stockholm hålls på fredagen en konferens om hur blockchain-tekniken, som ligger bakom virtuella valutan bitcoin, påverkar finansbranschen och hur den kan dra nytta av teknologin. Realtid.se liverapporterar.

En expertstudie från World Economic Forum visar att en majoritet av experterna bedömer att 10 procent av världens BNP kommer att registreras i en så kallad blockkedja 2025.

SEB och Nordea meddelade också nyligen att de ansluter sig till ett samarbete tillsammans med 23 andra internationella storbanker. Projektet syftar till att utveckla gemensamma bankstandarder för blockchain-teknik.

På Kairos Futures kontor i Stockholm föreläser under dagen Magnus Kempe, director retail & finance på Kairos Future, Nanok Bie, marknadschef på KNC Miner som är det världsledande företaget inom kryptovalutor och blockchain – samt prisade ekonomijournalisten och författaren Andreas Cervenka som talar om utmaningar och möjligheter i dagens ekonomi.

Annons

(16:11) Nanok Bie berättar att bankerna började upptäcka blockchain-tekniken och bitcoin för drygt två år sedan. Och nu har exempelvis Santander och Nasdaq köpt in sig i bitcoin-bolag.

Han passar också på att nämna schweiziska bolaget Xapo som tagit fram världens första bitcoin-betalkort som bär samma namn som företaget.

Xapos betalkort syftar till att göra bitcoin-valutan säkrare och mer tillgänglig.

Annons

Bolaget har även skapat en digital plånbok i form av en mobilapp, med vilken man kan överföra bitcoins.

(15:56) Både Nanok Bie och Magnus Kempe menar att bankerna måste haka på blockchain-tåget för att ha en chans i konkurrensen i framtiden.

– Det är redan en totalkollaps i bank- och finanssektorn och om vi bara tittar på vad som är negativt med blockchain så kommer bankerna att bli omkörda, säger Magnus Kempe.

Annons

– Ja, och bitcoin och blockchain är inget hot mot bankerna, så det kan vara vettigt att tänka att ”if you can’t beat them, join them”, säger Nanok Bie.

Bie tror dock att bankerna troligen bygger system som liknar blockchain-tekniken för att hantera överföringar mellan varandra för att ”sedan hoppas på det bästa”.

– Men det kommer ta ungefär ungefär 5-7 år och i ”bitcoin-tid” så är det en evighet. Så bankerna kan ändå få svårt att konkurrera med bitcoin. Sedan är frågan hur de ska kunna bygga sådana här system sett till olika länders olika jurisdiktioner, säger han.

Andreas Cervenka håller med och säger att blockchain-tekniken antingen kan innebära ett teknologiskt språng eller en total krasch för exempelvis bankerna.

Han lyfter också fram fördelarna med en gemensam valuta.

– Vi har en global ekonomi, men nationella valutor och ett pågående valutakrig som är ett nollsummespel. Vi exporterar bara problemet till varandra och behöver en global lösning, säger Andreas Cervenka.

(15:10) Nanok Bie berättar om blockchain-teknikens fördelar.

– Bitcoin kan skickas online mellan två mobiler eller till och med med hjälp av en mobilkamera genom bildregistrering. Även maskiner kan hantera bitcoin förutsatt att chip med krypteringsnycklar installeras på dem, säger han.

En annan fördel med blockchain är att pengar kan skickas till andra sidan jorden, mer eller mindre i realtid.

– Blockchain möjliggör även signering av kontrakt och andra former av överenskommelser. Dessutom kan man som sagt spåra alla bitcoin-transaktioner i nätverket, säger Nanok Bie.

Myndigheter skulle därför kunna dra stor nytta av den här tekniken, menar han.

– Idag är det ofta väldigt svårt se vart till exempel Sidas biståndspengar tar vägen. Men bitcoin är de tvärtom, eftersom varje transaktion automatiskt stämplas in i blockkedjan, förklarar Bie.

(14:49) Magnus Kempe och Nanok Bie framhåller att bitcoin är ett transparent system.

– Vi kan lägga in verifikationer på miljarder transaktioner och vi kan säkerställa sanningen, vilket är allt jurister, revisorer och banker är intresserade av. Det är det enda man gör nuförtiden. Allt handlar om att hantera transaktionskostnader i ekonomin, säger Magnus Kempe.

– Ja, det är svårt skicka bitcoin anonymt. Det går alltid hitta avsändaren om det låt sig rör sig om kriminell verksamhet, tillägger Nanok Bie.

(14:26) Nanok Bie reder ut vad Bitcoin är och börjar med att berätta att det finns många myter om kryptovalutan.

– En vanlig myt är att det kan vara olagligt, men det stämmer inte eftersom det är en kryptografisk nyckel och en sådan är inte olaglig. En annan myt är att bitcoin används för att begå bedrägerier. Men det är väldigt sällsynt, säger Nanok Bie.

Vem som helst kan koppla upp sig mot bitcoin-systemet och det är nu världens snabbaste processornätverk. KFC Miner – ett världsledande företag inom kryptovalutor och blockchain – innehar cirka 9 procent av nätverket.

Vad är då bitcoin? Nanok Bie beskriver det som ett öppet, transparent och distribuerat system som man kan använda sig av för att flytta summor mellan olika konton.

Bitcoin – som skapades 2009 av Satoshi Nakamoto – är med andra ord en en digital valuta. Huvudsyftet med valutan är att göra det möjligt att genomföra digitala betalningar över internet mellan olika användare utan en tredje part.

(14:06) Andreas Cervenka – som i går vann Stora journalistpriset för sin SCA-granskning som han gjorde tillsammans med Torbjörn Isacson – börjar med att prata om att IMF:s prognoser hela tiden pekar på att tillväxten är på väg. Men IMF måste hela tiden göra nedrevideringar. Nu har finanskrisen, som slog hårt mot Västvärlden, delvis flyttat till Kina, enligt Cervenka. Och det som till stor del driver den här processen är bankers stora utlåning, menar han.

– Banker kan skapa pengar och en finanskris är i en mening en följd av att banker skapar mycket pengar och när de skapar för mycket skapas skuldkriser, säger han och fortsätter:

– Skuldsättningen har exploderat i storlek och krediter och pengar används till helt nya saker. Bara en liten del går till företag. Större delen används till fastigheter. Banker lånar ut paraplyer när det är sol och tar tillbaka paraplyerna när det regnar, det vill säga att i uppgångar vill banker låna ut mycket, vilket driver upp tillgångskriser, men i en krasch kan eller vill de inte låna ut och då förvärras krisen, säger Andreas Cervenka.

Annons