"Det finns en låt-gå-attityd"

Sebastian Siemiatkowski.
Foto: David Gustavsson

– Jag är förvånad över att deras intresse och nyfikenhet inte kom tidigare. Själv är jag ute och träffar som Dreams och Tink. Det är otroligt viktigt att förstå vad de gör, säger Sebastian Siemiatkowski.

Han är medgrundare av och vd för Stockholmsbaserade fintech-succén Klarna och var en av talarna under seminariet SNS Digitech Forum anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) i Stockholm på tisdagen.

Siemiatkowski menar att bankerna länge visade ett stort ointresse för fintech, viket gynnat Klarna som grundades 2005. Han tar de första internetbankerna som exempel.

– Du var tvungen att fylla i fakturadatum varje gång och användarupplevelsen var generellt ganska dålig, säger han.

Snabb expansion

Allra snabbast expanderade företaget dock mellan 2007-2008, då Visa och Mastercard införde verifieringskontroller för att undvika bedrägerier.

– Du kunde inte handla med kort utan att använda en dosa eller knäppa koder, säger han och hävdar att det ledde till en kraftig tillströmning av nya kunder som ville nätshoppa med färre klick.

– Bedrägerierna minskade, men Klarna växte som adrig förr, säger Sebastian Siemiatkowski.

I dag har bolaget 1.500 anställda, 45 miljoner kunder och det omsatte 2014 närmare 2,2 miljarder kronor samt redovisade ett rörelseresultat på över 75 miljoner.

Men nu har banker och andra traditionella finansaktörer insett vikten av enkla och snabba tjänster, enligt Klarna-vd:n.

– Det är inte långt kvar tills kundvänlighet och enkla gränssnitt blir "hygien". Alla har fattat det, säger han.

Den stora utmaningen för bankerna är istället kostnadskontroll, menar Siemiatkowski.

– De system och de tjänster man tillhandahåller blir bara billigare och billigare och då är det ganska jobbigt om man har 10.000 anställda på IT-sidan, vilket många storbanker har. Ganska snart hamnar de i ett kostnadsunderläge och blir mycket mindre effektiva.

"Jag blir orolig"

Han är samtidigt tydlig med att han aldrig trott på domedagsprofetior om att alla bankjobb försvinner och att fintech-utmanarna tar över.

– Jag är lite allergisk mot de som säger "att nu är allting slut för nu kommer digitaliseringen" och "vi kan lika gärna ge upp". Då känner jag "kom igen nu, det här har skett några gånger förut". Järnvägen kom. Det gick bra. Fabrikerna kom och det gick också jättebra.

– Men jag tror att det på vissa ställen funnits en laissez-faire-attiyd i stil med att "så länge marginalerna förbättras så är allting ok", säger han.

Han betonar att det digitala skiftet istället kräver "aktivt ledarskap" och en god kännedom om kundefterfrågan.

– Jag blir orolig när diverse management-konsulter säger till mig att "ja, nu kommer den digitala eran och lösningen är en 'higher chief digital officer' och sedan är allt löst". Men det här är ingenting nytt, utan bara en ny kommunikationskanal. Och det enda man behöver säkerställa är att ens kunderbjudande är riktigt bra i den kanalen, säger han och fortsätter:

Tydlig trend: Specialisering

Det är även viktigt att hitta sin egen nisch. Bankernas koncept med en bred palett av tjänster är otidsenligt, enligt Siemiatkowski.

– Jag verkar inom e-handel och kopplat till det finns det en stark retail-trend som går mot allt mer nischad och global handel. Det finns nätbutiker som bara säljer kepsar och som gör det till hela världen. Och det är tydligt att internet driver trenden kring specialisering. King och Candy Crush är två extrema exempel. Men den här förändringen borde rimligen också ske inom finansiella tjänster.

Han väntar sig till exempel otaliga skräddarsydda fintech-appar som utmanar storbankernas produkter.

– En dag kanske jag inte loggar in på min bank längre och flyttar över lönekontot till någon annan aktör istället. 

Tuffa regleringar

Siemiatkowski stämplar storbankerna som trögrörliga, men vill inte kalla dem slöfockar. Anledningen: Han är själv medveten om att finanssektorn omgärdas av många regleringar som även drabbar fintech-startups.

– EU har harmoniserat mycket på företagssidan, men konsumentreglerna är fortfarande väldigt specifika för varje land, vilket gör att processen går långsammare inom finansiella tjänster. Det är väsentligt mycket dyrare att lansera oss i andra länder än exempelvis Spotify.

Å andra sidan finns det i dag en uppsjö av startups som har som affärsidé att hjälpa större fintech-bolag som Klarna att expandera internationellt.

– Många ser affärsmöjligheter i barriärerna. De fungerar som stödbolag och hjälper andra att bli globaliserade. Det är en utveckling vi också kommer att se inom andra segment. Det blir till exempel säkert helt naturligt att Google kan vara din bank och att Facebook sköter dina peer-to-peer-betalningar istället för Swish.

Handelsprofessern Robin Teigland, som också medverkade på seminariet, delar den bilden.

– Kanske har vi i framtiden inte behov av alla tjänster. Och vissa kanske inte har någon bank alls. På afrikanska kontinenten har 95 procent inget bankkonto, utan allt görs via mobiltelefonen. Kenyanska mobilbaserade betaltjänsten M-Pesa gör nu även sitt intåg i Europa, bland annat i Rumänien, säger hon.