Crowdfunding växer i rekordfart – regelverken släpar efter

I mitten av 2011 började medier att rapportera om fenomenet crowdfunding eller gräsrotsfinansierig. Drygt fyra år senare utgör crowdfunding fortsatt en liten del av finansmarknaden globalt, enligt FI.

Men sektorn växer snabbt och omsatte drygt 16 miljarder dollar i världen 2014 – en ökning med 167 procent jämfört med året innan.

2016 väntas omsättningen mer än fördubblas och uppgå till drygt 34 miljarder dollar. De flesta crowdfunding-tjänsterna finns i Nordamerika, följt av Asien och Europa.

Enligt tech-forskaren Claire Ingram på Handelshögskolan i Stockholm var det främst finanskrisen som triggade framväxten av digitala plattformar för gräsrotsfinansisering.

– Investerare hade förlorat pengar och var mer riskmedvetna än vanligt. Samtidigt startade människor som förlorade sina jobba under krisen bolag och kreativa projekt i jakt på finansiering. Just behovet av nya vägar till finansiering underblåse den första crowdfunding-vågen, säger Claire Ingram som bland annat skrivit rapporten Crowdfunding among IT Entrepreneurs in Sweden tillsammans med Handelsforskaren Robin Tiegland. 

Utvecklingen har sedan eldats på av låga räntor, vilket främst gynnat peer-to-peer-utlåning (p2p) och ägarbaserad crowdfunding, menar Ingram.

"I Sverige utgör gräsrotsfinansiering fortfarande en mycket liten del av finansmarknaden, men siffror från några av de större plattformarna visar att tillväxten är hög" och FI bedömer att sektorn fortsätter att växa här, enligt rapporten Gräsrotsfinansiering i Sverige – en kartläggning.

Ingram delar den bilden och menar att framför allt crowdfunding-plattformarna Toborrow och Fundedbyme mognat och blivit attraktivare senaste två åren.

Fundedbyme siktar på börsnotering

Fundedbyme lanserades 2011 och var då Sveriges första kommersiella crowdfunding-plattform. Med inspiration från amerikanska motsvarigheten Kickstarter, ville grundarna Daniel Daboczy, i dag bolagets vd, och Arno Smit – som från början drev en webbyrå tillsammans i Stockholm – starta en svensk sajt för alternativa investeringar för startups.

– Vi byggde plattformen för att finansiera våra egna idéer och stötta andra bolag, berättar Daniel Daboczy för Realtid.se.

Han menar att Fundedbyme "representerar en stor målgrupp som på pappret anses vara oinvesteringsbara för att de har "fel" bakgrund eller "fel" efternamn.

– Traditionellt brukar investeringar gå till en ung kille som gått på Handels, säger Daboczy.

Var ni rädda för att misslyckas?

– Vi var väl naiva nog att inte förstå vad vi gav oss in på. Om vi hade vetat att det var så här tufft kanske vi hade avvaktat. Det har tagit längre tid att få marknaden att fatta än vad vi trodde. Tittar man på England så har 30 procent av befolkningen använt sig av alternativa investeringar någon gång. Motsvarande siffra för Sverige är 1,7 procent, säger Daniel Daboczy.

Fundedbyme har 17 anställda och kontor i Sverige, Finland, Malaysia och Singapore. Det är dock en halvering av antalet kontor sedan i fjol.

– Vi hade lokalkontor i massa länder och gjorde en ganska kostsam resa. Nu har vi minskat kostnadsmassan. Men även i de länder, totalt 73 stycken, som vi inte har fysiska kontor i har vi behållit våra indirekta nätverk i, säger Daniel Daboczy.

I dagsläget är 65.000 registrerade på plattformen som totalt tagit in över 190 miljoner kronor till medlemmarna. En donation ligger i snitt på 48 dollar och direktinvesteringar i bolag på 6.000 dollar.

2014 redovisade Fundedbyme en nettoomsättning på 1,2 miljoner kronor (1,5). Men bolaget har hittills inte lyckats gå med vinst. Målet är att göra det under nästa år.

Tills dess ska produkten renodlas i syfte att börsnotera Fundedbyme. Möjligheten att investera i idéer och projekt har därför slopats – eftersom "investeringar i enbart företag är seriösare och mer långsiktiga", enligt Daboczy.

Bolaget startade nyligen även en kapitalrunda till sig självt – via just crowdfunding.

– Vi har i dagsläget 544 delägare och nu har ytterligare 543 personer signat upp sig på att investera i Fundedbyme, berättar Daniel Daboczy exklusivt för Realtid.se.

Är det inte problematiskt att ha över 1000 aktieägare?

– Nej. Tvärtom. De är en "armé" som ställer sig bakom oss och ambassadörer som kan hjälpa till med extra kapital, feedback och idéer.

I årsskiftet fick Fundedbyme en tydlig konkurrent i Pepins som tidigare hette Alternativa Aktiemarknaden, men som nu fokuserar på equity crowdfunding. Nyligen tog ex-ministern Peter Norman plats i Pepins styrelse.

I veckan genomfördes den första crowdfunding-rundan på nya plattformen. Det handlar om småländska bolaget Alvestaglass som fått 900 nya delägare som gått in med totalt 17 miljoner kronor.

Andra framträdande svenska aktörer inom sektorn är Crowdculture som finansierar kulturprojekt och p2p-nätverket Toborrow. Just p2p-crowdfunding är det område som växer snabbast, enligt en rapport från Näringspolitiskt forum från 2015 av Claire Ingram, Robin Tiegland och Anna Felländer på Swedbank.

Mellan 2011-2015 ökade till exempel brittiska jätten Fundingcircle, grundat 2010, sin utlåning från motsvarande 201 miljoner kronor till 23 miljarder kronor. Hittills i år har 200 miljoner kronor förmedlats och bolaget värderas i dag till över 8 miljarder kronor.

Låga räntor och banker som blivit restriktivare till att låna ut till små- och medelstora bolag är viktiga orsaker, enligt Ingram.

Skräckexemplet Trustbuddy

Men p2p-utlåning har samtidigt fått mycket kritik. Det svenska skräckexemplet är numera konkursade Trustbuddy som kollapsade i oktober 2015 – kort efter att FI drog in bolagets tillstånd på grund av "allvarliga oegentligheter".

Trustbuddy använde, i högre utsträckning än överenskommet, långivarnas pengar till egna ändamål och minst 300 miljoner försvann som sedan inte har kunnat kopplas till någon specifik långivare. De som förlorade sitt kapital har sedan i höstas, med hjälp av konkursförvaltaren och ett inkassobolag försökt driva in det med varierad framgång.

Daniel Daboczy på Fundedbyme talar om kraschen med fasa.

– Den höll på att döda hela p2p-marknaden, men sedan visade det sig att det inte var så farligt. Folk var smarta nog att inse att det var en isolerad händelse och ett isolerat bolag, säger han och betonar att han välkomnade FI:s granskning av branschen som följde på konkursen.

Han tror att Trustbuddys grundproblem var att bolaget blandade ihop egna medel med kundernas.

–  Man ska inte leka med andras pengar. Du kan deponera eller ha ombud. Men plattformen ska inte vara någon mellanhand. En bank är mycket bättre på det. Hos oss lånar man ut direkt till bolag, säger han.

FI ser just stora kreditrisker inom crowdfunding, eftersom det "finns små eller inga incitament" för i synnerhet p2p-plattformar att göra en korrekt kreditprövning, vilket ökar risk för överskuldsättning hos låntagaren som också får ett svagt skydd.

Det ligger också i farans riktning att aktörer som tar en utlåningsavgift blir mer benägna att förmedla "dåliga lån" för att öka sina intäkter, enligt myndigheten.

"Det rimliga är att plattformen får ett reglerat ansvar för att konsumentkreditlagens bestämmelser om kreditprövning gäller även i samband med lånebaserad gräsrotsfinansiering. Även låntagarens möjlighet att utnyttja ångerrätten behöver ses över eftersom den inte går att utnyttja då kreditgivaren är en konsument", anser FI.

Regeringen tillsatte därför nyligen en utredning som ska undersöka hur en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter kan skapas.

Men forskaren Claire Ingram berättar att brittiska crowdfunding-bolag ofta för statistik över och offentliggör dåliga lån och hon hoppas på en liknande utveckling Sverige.

– Att det inte sker här än tror jag främst beror på att svenska plattformar inte har en lika lång historia som de i Storbritannien, säger hon.

Crowdfunding oreglerat i Sverige

Ett annat stort generellt problem som FI pekar på är att crowdfunding inte är reglerat i någon särskild svensk lag.

Myndigheten får luta sig mot befintliga regelverk och kan enbart granska bolagens styr- och kontrollmekanismer, se till att de aktivt motverka risken för penningtvätt och finansiering av terrorism – samt kontrollera att de som ansöker om betaltjänster har rutiner för att hålla kundernas pengar åtskilda från bolagets medel.

I Trustbuddys fall skedde just en sådan sammanblandning med katastrofala följder.

Claire Ingram menar att just bristen på insyn och kontroll ledde till att bolaget blev bankrutt. Men kollapsen berodde inte på crowdfunding i sig, enligt henne.

Realtid.se har också tidigare uppmärksammat att FI och finansmarknadsministern Per Bolund varnar för att investerare kan hamna i ett informationsunderläge gentemot den kapitalsökande – som godtyckligt kan välja att lyfta fram till synes fördelaktig information, som själva verket är vilseledande, felaktig eller överdriven, i syfte att ta in kapital.

"Ur ett investerarskyddsperspektiv gör detta att det blir svårt att fatta välgrundade beslut och därmed en risk att få en investering med högre risk än avsett", skriver FI i rapporten Gräsrotsfinansiering i Sverige – en kartläggning.

Men Daniel Daboczky på Fundedbyme menar att det snarare kan vara tvärtom.

–  Tusentals granskar våra case och vi får inte sällan flaggningar. Inte dagligen, men titt som tätt. Och är det något skumt så får vi veta det från många håll och då stänger vi det "caset". Ljusskygga individer aktar sig för sådant.

Kan du ge exempel på vanliga flaggningar?

– Det kan handla om varningar i stil med "akta dig för den här entreprenören, han är inte pålitlig" eller "se upp han har inget patent".

Men Claire Ingram vill också se konsumentinriktade informationskampanjer för att höja medvetenheten hos allmänheten.

– Jag tror inte att det behövs striktare lagar och regler för att skydda konsumenterna från crowdfunding, men det är heller inte idealt, som det är i dag, att de som står bakom plattformarna försöker utbilda konsumenterna, säger hon.

Framöver välkomnar hon också en andrahandsmarknad för crowdfunding-instrument i Sverige, där aktier och räntebärande instrument kan säljas.

– Dett skulle göra det möjligt för investerare att frigöra kapital de inte behöver, vilket är en viktig utveckling på lång sikt, säger Claire Ingram.