Börsens ledning om misstankar om otillbörlig marknadspåverkan

Förundersökningen mot Johan Carlström och Lars Söderfjell i Fingerprint sker parallellt med Ekobrottsmyndighetens (EBM) förundersökning där fem amerikanska hedgefonder pekas ut.


Den förundersökningen, som leds av vice chefsåklagare Jan Tibbling, omfattar brottsmisstanke om grov otillbörlig marknadspåverkan. De bägge förundersökningarna har inget konkret samband förutom att de bägge rör Fingerprint Cards. 

Realtid.se har i flera artiklar rapporterat om den pågående förundersökningen. 

De amerikanska hedgefonderna, ska enligt anmälaren, bland annat med hjälp av omfattande internhandel och falska volymorder, som makuleras innan avslut sker ha påverkat kursen och handeln i Fingerprint Cards B aktie.


I anmälan förekommer även flera resonemang som i detalj pekar på – som anmälaren upplever – brister i Nasdaq Stockholmsbörsens förfarande. 

Spoofing

Realtid.se träffade Nasdaq Stockholmsbörsens vd Lauri Rosendahl och övervakningschefen Joakim Strid.

I anmälan hävdas bland annat att hedgefonderna använder sig av så kallad spoofing för att påverka kurserna. Spoofing innebär orderläggning av fantomorder som makuleras innan avslut kan ske.

Syftet är att manipulera priset genom att påverka (lura) övriga marknadsdeltagare med falska volymorder.

Det hävdas även att börsen inte vill ta itu med spoofing-problematiken för att det sannolikt skulle innebära mindre volymer och därmed mindre intäkter för Nasdaq Stockholmsbörsen.

Börsens övervakningschef 







Joakim Strid är medveten om diskussionen kring spoofing.

– Spoofing är en variant av marknadsmanipulation som är väldigt mycket i fokus just nu. Det är ett ”klassiskt” förfarande där man med hjälp av köpordrar försöker skapa ett köptryck på olika instrument för att få upp kursen. Det är en känd form av marknadsmanipulation och vi har system och procedurer för att upptäcka det, säger Joakim Strid.

– Vi och alla andra är skyldiga att hålla oss med instrument för att upptäcka fall av spoofing. Det är inte så svårt att upptäcka signaler som tyder på spoofing. Men det är svårt att bevisa det då man genom bland annat statistik måste bevisa att det sannolikt finns ett uppsåt men vi kan ju inte läsa andras tankar, säger Joakim Strid och berättar att börsens övervakningsenhet aktivt letar efter spoofing och att man emellanåt hittar mönster som tyder på spoofing.

– Vi har gjort ett antal anmälningar till Finansinspektionen (FI) avseende misstänkt spoofing. Om det sedan innebär att det förekommit spoofing är beroende på vad man kommer fram till men såvitt jag vet finns det ingen dom i Sverige eller någon annanstans i Norden. Självfallet accepterar vi inte spoofing på något sätt.

Vd Lauri Rosendahl flikar in:

– Jag representerar affärsverksamheten medan Joakim är ansvarig för övervakningen av handeln och det finns en brandväg mellan hans avdelning och andra avdelningar här hos oss. Övervakningsenheten jobbar väldigt nära FI och EBM när det behövs. I 154 år har börsen funnits i Stockholm och vår uppgift är att upprätthålla en handel som är baserad på förtroende och lika villkor, säger Lauri Rosendahl.

Blankningsregler

I anmälan, som ligger till grund för EBM:s förundersökning, förekommer även resonemang kring de rådande reglerna för börsen och dess medlemmar avseende blankning samt nakenblankning och de kontrollrutiner som finns.

– De regler som finns idag i form av EU-förordningar innehåller olika delar som egentligen tillkom som en respons på finanskrisen 2008. Bland annat råder det ett förbud mot nakenblankning som innebär att när du blankar så måste du ha tillgång till aktierna och det är bra med ett sådant förbud. Om du säljer något du inte kan leverera stör man hela systemet bakom börshandel. FI har även fått en möjlighet att ingripa mot blankning om den finansiella stabiliteten är hotad. FI kan utfärda ett förbud mot blankning, säger Joakim Strid. 

– Det har har förekommit i Italien och Danmark men det är ett inte helt oomstritt ingrepp, förtydligar Lauri Rosendahl.





Joakim Strid redogör för ytterligare en komponent i reglerna kring blankning som handlar om tranparenskrav. Det innebär att om någon som blankar en position går över ett visst tröskelvärde måste man anmäla detta till FI. 

– Upptäcker vi något som vi tycker ser misstänkt ut så anmäler vi det till FI, säger Joakim Strid.

Lauri Rosendahl påpekar även att det ställs samma krav på fondkommissionärer – om de upptäcker något misstänkt med sina kunders handel så är de skyldiga att rapportera till FI.

En annan aspekt av handeln på Nasdaq Stockholmsbörsen, som också berörs i flera avseenden i anmälan, är frågan om möjligheten att handla anonymt på börsen. En möjlighet som infördes för fyra år sedan. 

Lauri Rosendahl förklarar hur man resonerar från Nasdaqs sida:

– Förr i världen skedde handeln på golvet där fondkommissionärerna la sina ordrar, sedan kom den elektroniska handeln och i många avseenden var det inledningsvis samma principer som tidigare när handeln hade skett på golvet. Det gick lätt att se vem som var på till exempel säljsidan. I en elektronisk handel finns det ett informationsläckage och för att skydda fondkommissionärerna så införde vi möjligheten att handla anonymt, om man så önskar i de mest omsatta värdepapperna, säger Lauri Rosendahl och förklarar varför: 

– Om den här möjligheten att handla anonymt inte fanns så kan man luska sig fram till hur handeln i olika papper sker och för att skydda placerarnas intresse erbjuder vi den här möjligheten. Samma sak efter att en affär skett. Man skulle kunna jämföra det här med om du spelar kort är det bra om du kan se exakt vilka kort dina motspelare har medan du själv kan dölja dina. Genom möjligheten till anonym handel blir reglerna mer lika för alla. 

– Det finns ju en del börsmedlemmar som handlar för egen räkning medan tillexempel Nordea kanske handlar för tusentals kunder. De börsmedlemmar som handlar för egen räkning blir väldigt exponerade för insyn om den här möjligheten till anonymitet inte finns. Det får inte finnas signalvärden i en transparens som försvårar handeln. Proffshandlare skulle annars allt för lätt kunna ”ta rygg på” stora handlare vilket innebär att de fått ”se motspelarens kort”, säger Lauri Rosendahl. 

I anmälan till EBM förs även ett resonemang kring aktieutlåning och blankning. Anmälaren ser flera fördelar med att både aktieutlåning och blankning offentliggörs. Bland annat skulle det bli enklare att härleda korrekta ägarlistor. I dagsläget försvinner utlånade aktier från ägarlistorna.

På så sätt skulle man kunna förhindra att en investerare kan bygga en större position utan att det uppmärksammas eller anmäls. 

Anmälaren menar att det i dagsläget kan det fuskas genom att man lånar ut aktier och därmed undviker att synas på publicerade ägarlistor.



– De här reglerna ligger på EU-nivå och vi följer de regler som FI föreskriver och idag finns det flaggningsregler som ger kännedom om både stora långa innehav och blankningsinnehav. Sedan kan man ha synpunkter på tröskelvärdena, säger Joakim Strid och tillägger:

– Innan förordningarna kring blankning kom fanns inga regler om korta positioner men vi på börsen hade självmant en rutin där man redogjorde för lånade aktier. När blankingsreglerna kom slutade vi med lånestatistik som bara omfattade nordiska medlemmar. Den här statistiken tillförde ett visst värde under en tid men hade samtidigt många tveksamheter.

Utökade befogenheter








Den första februari fick Finansinspektionen utökade befogenheter och kan nu exempelvis utreda misstänkta ringa marknadsmissbruk samt brott av den arten som begås utan uppsåt. Implementeringen av EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR) har bland annat skett genom att FI haft möten och samråd med EBM. För Nasdaq Stockholmsbörsen innebär det hela ingen större förändring.


– I praktiken har det här gällt sedan tredje juli förra året. Det som förändrats är egentligen formatet för hur vi rapporterar. Vår roll i kedjan är att upptäcka och rapportera eventuellt missbruk och sedan rapportera till FI men att FI och EBM förändrar sina rutiner innebär ingen egentlig skillnad för oss, säger Joakim Strid.

I mitten av december förra året ålades Nasdaq Clearing och Nasdaq Stockholm AB en anmärkning från FI vilket innebär att de måste betala en sanktionsavgift på respektive 25 och 30 miljoner SEK. Kritiken gällde framförallt bristande motpartskontroller gällande cyber-risker.

Vd Lauri Rosendahl berättar om bakgrunden:

 

– Det här är inget som har med marknaden att göra utan det handlar om hur vi organiserat vår hantering av cyber-risk inom vår egen koncern. Vi hade outsourcat vår cyber-riskhantering till vårt moderbolag och där hade FI åsikter hur det kontraktet är formaliserat och hur vi övervakar det. Det handlar om vår interna arbetsfördelning. Vi måste klarifiera bättre kring våra outsourcing-kontrakt och vi har en åtgärdsplan kring det hela vilket även framgår i FI:s beslut, säger Lauri Rosendahl. 


Läsarengagemang

Realtid.se:s rapportering om den misstänkta handeln i Fingerprint Cards B-aktie har engagerat många läsare och det är många som har hört av sig med synpunkter och frågor.

Görs det stickprovsundersökningar gällande blanknings-rapporteringar samt misstänkt internhandel?



– Vi har procedurer för att upptäcka och rapportera tillexempel så kallad wash-sale, vilket har börjat avta i omfattning tack och lov. Vi är fullt medvetna om de avarter som kan förekomma och vi håller självklart utkik. Vi har system, procedurer och kontroller för att försöka upptäcka felaktigheter, säger Joakim Strid.

FI och EBM uppmuntrar och gör det lättare för visselblåsare att vara anonyma, tycker ni att vissa monetära morötter borde införas liknande de som existerar i USA, där det förekommer att miljontals dollar betalas ut till visselblåsare?

 

– Jag har ingen annan uppfattning i frågan än att det verkar lite osvenskt, säger Joakim Strid.

Tycker ni att det är rimligt att vissa HFT (robothandlare) tillskansar sig ett marknadsövertag genom snabbare information genom att betala för att sätta sina datorer närmare börsens datorer? Är detta förenligt med ambitionen att söka skapa en lika spelplan for samtliga aktörer inte minst småspararna?



– Det är en bra frågeställning, säger Lauri Rosendahl och fortsätter:

– Som vi ser på det har vi i dag en standardiserad lösning för effektiv information och vi har demokratiserat lösningen som är en öppen tjänst som alla medlemmar på börsen kan köpa. Bastjänsten kostar kring 30 000 kronor som innebär att alla medlemmar med den tjänsten har samma snabbhet in till vår handelsplattform. En klar majoritet av alla medlemmar vi har köper den här tjänsten. Tidigare var det inte standardiserat och det förekom att man rent fysiskt ville sitta närmare huset för att på så sätt få snabbare information att agera på. Priset är billigt i jämförelse med andra kostnader som råder för en fondkommissionär, säger Lauri Rosendahl och avslutar:

– Samtidigt ska man komma ihåg att en dator som är förprogrammerad är mer effektiv och snabbare än en människa. Jag vill dock hävda att det nuvarande systemet är mer rättvist än det någonsin har varit tidigare.