"Blockchain revolutionerar finanshandeln"

Blockchain har en mängd användningsområden och minskar behovet av mellanhänder. Människor, företag och maskiner kan bland annat  följa och övervaka transaktioner i realtid. Det möjliggör även lagring av så kallade smarta kontrakt eller dokument som är synliga för och kan hanteras av alla i ett blockchain-nätverk – samtidigt.

IBM säger sig ligga i framkant på området. Realtid.se fick en exklusiv intervju med dansken Christian Lassen som sedan augusti 2016 varit nordisk blockchain-ansvarig på IBM:s Köpenhamnskontor. Dessförinnan jobbade han med ledarskap inom försäljning på mjukvaruteamet. Han har varit på bolaget sedan 2007.

Christian Lassen berättar att IBM redan i september 2016 lanserade sin första blockchain-plattform som riktar sig till bolagets kunder. En betaversion testades först av en mindre grupp affärspartners i USA och Kanada. Och det blev succé. Nu kan alla kunder och partners använda plattformen. Men den kan de snabbare kontrollera bland annat produktleveranser och prissättning.

– Det kan ju hända att en kund köper en produkt som får fel pris när orden läggs in i systemet. Tidigare har vi då manuellt behövt gå igenom exempelvis olika kontrakt. Men med blockchain-plattformen så kan vi hantera sådana felaktigheter mycket snabbare. Tidsåtgången har minskat från i snitt 40 dagar till tio dagar, vilket också förbättrat vårt nettoflöde. Alla är jättenöjda och det är då en teknik blir riktigt intressant, säger Christian Lassen till Realtid.se.

Varför har du kommit att intressera dig för blockchain?

– 2016 började blockchain komma fram och bli väldigt stort. Det blev mer fokus på de möjligheter som blockchain kan ge när det kommer till transparens i en process. Och jag tycker det är intressant att ha möjligheten att göra saker på ett helt nytt sätt. Jag är intresserad av effektivisering och det som har potential att ändra på samhället och dess strukturer.

IBM har flera blockchain-plattformar i produktion som ska lanseras under 2018. Det rör sig dels om finanstrading-plattformen “We.trade consortium” som tagits fram i samarbete med bland andra Nordea. Planen är att den ska ”gå live” i år. IBM har även en liknande lösning för banker i USA. IBM släpper i år även en plattform för logistikhantering som de utvecklar med danska globala rederijätten Maersk. Och ytterligare en lösning riktar sig till livsmedelsindustrin. Den ska initialt användas av amerikanska matvarugiganten Wallmart. Med tjänsten ska bolaget kunna se att en vara till exempel verkligen är ekologisk.
 
Det finns många funktioner i samhället där man behöver mellanhänder mellan olika aktörer för att exempelvis säkerställa identitet och se till att allt blir rätt. Blockchain kan ta bort mellanhänder och låta aktörer interagera direkt med varandra inom ett nätverk.

– Vissa säger att blockchain är lika revolutionerande för samhället som internet var. Teknologin kan revolutionera sättet vi arbetar på. Det gör det möjligt att hantera och möjliggöra tillit eller ”trust” mellan olika parter på ett helt nytt sätt. Det är i grund och botten en teknologi för att skapa transparens i en process. De aktörer som ingår i till exempel en transaktion eller en affär med många interaktioner kontrakt ser alla vad som händer i varje steg när all information samlas i en blockkedja.
 
Hur säkert är blockchain?

– Det är ganska säkert i och med att man har en teknologi där man lägger in information i en blockkedja och så delar man den till alla en process. Om någon saknar informationen som de andra har vet man att något är fel.

Han tillägger att det, som med all digital teknologi, finns en risk för att blockchain hackas. Men det har hittills inte hänt. Och skulle det hända är det lätt att identifiera hackningen på grund av systemets transparens.

– Styrkan med blockchain är att det är möjligt att spåra bakåt. Men transparens betyder inte att allt ska vara synligt, utan att information är synlig för vissa personer genom kryptering och anonymisering, säger han.

Men bitcoins –som använder blockchain som infrastruktur – har ju stulits och försvunnit spårlöst vid flera tillfällen?

– Det är ett annat sätt använda tekniken på. IBM använder ju en egen blockchainplattform där alla användare är identifierade med certifikat. På bitcoin är du istället helt anonym och då minskar transparensen.

Samtidigt vill banker kräver banker och bolag ofta mycket sekretess och är rädda för läckage. Men Christian Lassen menar att det problemet också finns på andra system som många gånger är lättare att hacka än blockchain.

– Ofta har man sin data samlat på ett ställe eller i en databas och kanske inte ens upptäcker att man blivit hackad. Med blockchain, där information är distribuerad till många parter, så måste du hacka alla om ingen ska misstänka något, vilket är svårt. Det gör blockchain kraftfullt.

Det går dock inte att radera data från en blockkedja. Blockchain-algoritmen medger inte det. Men EU:s nya dataskyddsförordning GDPR kräver att exempelvis en bank eller bolag raderar person- och kunduppgifter om en kund kräver det. Man ska med andra ord ha rätt att bli bortglömd – och lagen syftar till att stärka konsumentskyddet och kundmakten.

Christian Lassen menar att det finns vissa saker som lagen i efterhand behöver lösa så att information i blockchain-nätverk eller blockkedjor inte kan tillgängliggöras för alla.

Har EU missat den här aspekten?

– Nej. Jag tror att de är väl införstådda med det och att de är medvetna om att det är något man måste titta på. Blockchain ska ju såklart respektera lagstiftningen. Ett sätt att hantera denna problematik är att använda kryptoteknik.
 
Vilka har då störst nytta av blockchain i dagsläget? Jo, bland annat branscher där produkter ska gå från A till Ö och där det är många aktörer inblandade, enligt Lassen. IBM samarbetar därför med danska globala rederijätten Maersk. Parterna har gjort en joint venture i USA. Målet är att ska skapa en plattform inom logistik för att effektivisera hela logistikbranschens fraktprocesser.
 
– I dag krävs många interaktioner mellan olika parter i samband med frakt. För att exempelvis frakta blommor från Mombasa i Kenya till Antwerpen i Belgien en rad aktörer stämpla uppåt 200 olika dokument. Men lägger man istället den här processen i en blockkedja så kan alla se och hantera aktuella dokument samtidigt.

Även banker och andra finansbolag kan med fördel använda blockchain inom finanshandel eller finanstrading. IBM samarbetar därför bland annat med Nordea, Deutsche Bank och Rabobank Rapper bank i Holland och spanska storbanken Santander.

De och en rad andra internationella storbanker har gått samman och bildat en global blockchain-allians eller konsortium. Något Realtid.se rapporterat om tidigare. IBM är i sin tur teknologipartner till bankerna i detta konsortium.

– Det syftar till att effektivisera hela trade finance-processen som förenklat helt enkelt inkluderar en köpare och en säljare. I dag kräver den här processen en enorm pappersexercis och det kan ta över 30 dagar att slutföra en trade finance-process. Men med blockchain behöver du inte massa mellanhänder för att ta reda på vem den andra personen är i nätverket. Det går betydligt snabbare att ta reda på vem som är vem i ett blockchain-nätverk blockchain.

Enligt Christian Lassen är intresset för blockchain stort inom banking och finans.

– De ser att det finns en möjlighet att ge bättre kundservice och effektivare ”business” generellt. De som är först med en lösning har ett försprång. Och vi ligger generellt långt framme inom blockchain i Norden. Vi är väldigt digitaliserade här uppe så det finns ett naturligt intresse kring det här, säger han och tillägger att finanssektorn generellt kommit ganska långt på blockchain-området för att de insett vikten av att agera för att inte missa detta tdisruptiva ”teknologitåg”.

Samtidigt menar en del att det är långt kvar till blockchain blir kommersiellt gångbart menar. Men Christian Lassen delar inte riktigt den bilden.

– applicerat i samhället till 100 procent, ja, det kommer ta många år. Samtidigt har till exempel vi redan blockchain-lösningar i produktion. Och 2016 gick vi ”live” med en egen plattformtjänst som kan användas av våra affärspartners.

Han råder därför alla att åtminstone ta redo på vad blockchain är och skaffa sig en åsikt om det – även om man inte implementerar tekniken. Blockchain är i dagsläget främst användbar i olika tycker av produktöverföringar eller produktleveranser mellan två eller flera parter.

Christan Lassen betonar dock att blockhain inte är något universalmedel, utan är och förblir användbart på vissa områden. Andra, som NYU-professorn David Yermack har en mer drastisk syn.

Yermack menar att blockchain hotar miljontalsjobb i finansbranschen om det når sin fulla potential. I framtiden kan tekniken helt ersätta mellanhänder såsom banker och börser. Något Realtid.se berättat om tidigare. Men Lassen håller inte med. Blockchain utmanar våra samhällsstrukturer. Men det har revolutionerande ny teknik alltid gjort, konstaterar Lassen.

– Det har kapacitet göra saker på andra sätt, vilket får konsekvenser. Men jag tror inte att det leder till massarbetslöshet. Industriella revolutionen och första vågen av robotisering i bland annat bilindustrin ledde inte till det. Det har hela tiden uppstått nya jobb. Jag är säker på att det blir likadant den här gången. Men, ja, blockchain kommer leda till förändring. Men det leder också till att folk får möjlighet att jobba med andra saker. Det är dock svårt veta vilka jobb som kommer i framtiden.

Men det finns en skillnad ur ett historiskt perspektiv: Den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin tidigare. Det kanske är främst där utmaningen ligger; att ställa om på kort tid, tror Christian Lassen.

Samtidigt finns det goda förutsättningar för det. När Lassen pratade om blockchain i början av 2016 var det knappt någon som visste var det var. Han fick hela tiden frågor om hur det fungerar och vad det har för nytta. Men det har förändrats..

– Det är inte alls lika många frågor längre. Kunskapen om blockchain har ökat betydligt. Och generellt använder man det inom området där det passar och är relevant. Men det är klart att om du har en väldigt hypad teknologi så blir det kanske lite av ”riding on the big way”.