Anna Felländer lämnade i höstas sin roll som framtidsekonom på Swedbank för att helhjärtat kunna ägna sig åt digitaliseringsfrågor.

Hon är i dag styrelseledamot i analysföretaget Whispr Group, rådgivare till AI-bolaget Sana – samt seniorrådgivare på Boston Consulting Group.

På tisdagen var hon en av föreläsarna på seminariet "The future of fintech" på nya techhubben Goto10 i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Internetstiftelsen, IIS, står bakom hubben som slog upp portarna i maj i år. 

Första vågen 

Under sitt anförande delade Anna Felländer in den pågående fintech-vågen i tre faser. Hon konstaterade att de många bankregleringar som infördes efter finanskrisen 2007-2008 banade väg för den första fasen.

Regleringarna hämmade bankernas redan eftersatta innovationsförmåga och gynnade fintech-startups. Uppstickarna omfattades knappt alls av de många nya regelverken. De drog också nytta av sjunkande transaktionskostnader och höll nere sina kostnader genom att vara helt digitala med få medarbetare och låga kontorskostnader.

– Bankernas silostrukturer gjorde det också svårare för dem att se vad som behövde göras. Samtidigt får vi inte glömma bort att vi sett fantastiska innovationer från den svenska banksektorn, såsom Swish och Bank-id, sa Anna Felländer på onsdagen.

Svårt få lån

Fintech-startups inom person-till-person-utlåning eller peer-to-peer (P2P) gynnades också. Många små- och medelstora företag fick svårare att få banklån efter finanskrisen.

– Det är samtidigt en bransch som omgärdats av en del skandaler. Trustbuddy-konkursen är ett svenskt exempel som gjorde politikerna mer medvetna om behovet av regleringar även på fintech-området, sa Anna Felländer.

Realtid.se har tidigare berättat att regeringen nu utreder crowdfunding-sektorn som P2P är en del av. Utredningen utgår från en rapport från Finansinspektionen som behandlar riskerna med crowdfunding eller så kallad gräsrotsfinansisering.

Ett nollsummspel

Anna Felländer berättade vidare att fintech-vågens andra fas kännetecknades av att banker och fintech-startups – till ingen större nytta – konkurrerade med varandra.

– Det var ett nollsummespel i finanslandskapet. Men så småningom började till exempel Klarna och Izettle närma sig banker för att bland annat få tillgång till deras kundstockar, sa Anna Felländer under sitt anförande.

Sedan cirka tre år tillbaka pågår den tredje fintech-vågen, enligt Felländer. Nu satsar banker på att istälet samarbete med fintech-startups för att uppnå synergifördelar.

Digitalisera värdekedjan

Felländer pekade på parternskapet mellan SEB och ekonomiappen Tink och det mellan Ålandsbanken och sparappen Dreams som framgångsrika exempel. Hon konstaterade under seminariet att den typen av samarbeten är viktiga för banker för att de ska lyckas att digitalisera hela sin värdekedja och förnya sin organisation och kultur.

Fintech-bolagen, å sin sida, måste upprätthålla sina kund- och användarvänliga gränssnitt för att förbli relevanta och hitta partnerskap både inom och utanför banksektorn. Banksamarbeten ger dem bland annat tillgång till stora kundstockar, värdefull data och bra compliance, enligt Felländer. 

– Det finns fortfarande ingen fintech-bolag som agerar som en fullservice-bank, beroende på den enorma compliance det kräver. Och jag tycker inte att någon fintech-startup ska sträva efter att bli det, då det blir allt för dyrt. Istället bör de satsa på banksamarbeten alternativt etablera partnerskap med till exempel Facebook som i dag har högre trovärdighet bland millennials [personer födda på 80- och 90-talet] än bankerna. 

PSD2 – stor bankutmaning

Uppstickarna får dock en extra skjuts av EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 som införs i början av nästa år. Den nya lagen innebär i korthet att banker inte längre får hemlighålla kunders transaktions- och kontodata. Istället måste de, om kunden kräver det, dela med sig av informationen till så kallade tredjepartsaktörer, till exempel fintech-startups.  

Startps kan därmed bygga nya tjänster på datan eller länka ihop den med bankernas system via öppna så kallade API:er (gränssnitt för dataöverföring mellan olika parter). 

Blockchain, tekniken bakom virtuella valutan Bitcoin öppnar också upp för en rad nya fintech-lösningar utanför den traditionella bank- och finansindustrin. Tekniken möjliggör bland annat snabba och kostnadsfria transaktioner utan mellanhänder. I förlängningen kan det i värsta fall innebära slutet för intermediärer som exempelvis banker och clearing-institut.

– Den tredje fasen av fintech-vågen blir mer tekniskt driven än den första fasen som främst var konsumtionsdriven, sa Anna Felländer under föreläsningen.