Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

Derivatförlust på
570 miljoner norska kr

Den norska storbanken DNB har drabbats av förlusten under tredje kvartalet 2012 som led i derivatpositioner för bankens långa upplåning, men under instrumentens livstid kommer resultateffekten att bli noll enligt banken.

runebjerke200.jpg
DNB:s vd Rune Bjerke.
Foto: DNB
DNB värt mer än SEB
Så här har börskurserna för storbanker i Norden utvecklats under de senaste tolv månaderna:

1) Swedbank +80%
2) SEB +63%
3) Handelsbanken +55%
4) Danske Bank +48%
5) DNB +38%
6) Nordea +27%

Börsvärden (svenska kronor):

1) Nordea 259 miljarder kronor
2) Handelsbanken 155 miljarder kronor
3) Swedbank 141 miljarder kronor
4) DNB 136 miljarder kronor
5) SEB 123 miljarder kronor
6) Danske Bank 116 miljarder kronor

Källa: Bloomberg (omräkningar till svenska kronor av Realtid.se)
Det framgår av ett pressmeddelande från DNB enligt nyhetsbyrån Direkt.

Nyhetsbyrån skriver att de aktuella derivatpositionerna utgörs av så kallade ”basis-swappar” som är derivatpositioner för bankens långa upplåning.

Dessa derivapositioner gav DNB en resultateffekt på -2,4 miljarder norska kronor under första kvartalet 2012 och +1,1 miljarder norska kronor under det andra kvartalet 2012.

Resultateffekten på -570 miljoner norska kronor under tredje kvartalet 2012 kan jämföras med en resultateffekt på +1,4 miljarder norska kronor under tredje kvartalet 2011.

DNB skriver i pressmeddelandet att ”basis-swappar” är derivatkontrakt som ingår i samband med långsiktig finansiering på internationella kapitalmarknader, där valutan räknas om till norska kronor.

”Marknadsvärdet på basis-swapparna kan variera mycket beroende på utvecklingen på finansmarknaderna, vilket bokföringsmässigt kommer att innebära stora variationer i DNB:s resultaträkning från kvartal till kvartal”, skriver banken i pressmeddelandet.

DNB betonar dock att derivaten är ”säkringsinstrument” som sett över deras löptid innebär marknadsvärdeförändringar på noll norska kronor. De bokföringsmässiga effekterna kommer därför att reverseras över tiden, skriver banken.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:


Realtid.se får tag på DNB:s investerarkontakt Jan Erik Gjerland. Han berättar att derivatpositionerna är säkringsinstrument för att säkra valutakurser och räntenivåer på utlandslånen till samma nivåer så att DNB inte drabbas av några resultateffekter på grund av det när lånen ska återbetalas.

DNB lånar en väldigt stor del av sin upplåning utomlands i främst euro, dollar, schweizerfrancs och Australiendollar.

– Det är bara en liten andel av vår upplåning som är i norska kronor. De svenska bankerna har en större andel av sin upplåning i svenska kronor än vad vi har i norska kronor, säger Gjerland.

En orsak är att norska staten med den norska oljefonden inte köper norska obligationer men däremot svenska.

– Det är en huvudförklaring till att vi lånar mycket utomlands.

Swedbank har också en del upplåning utomlands, men om en bank drabbas av motsvarande resultateffekter av derivatpositionerna varje kvartal beror även på vilken bokföringsregel man valt att följa - exempelvis IFRS-reglerna från 2004.

– För vår del blir den samlade resultateffekten av våra derivatpositioner noll över tiden, men med de bokföringsregler vi följer med ”mark to market”-principen kan vi på kort sikt få stora vinster eller förluster för ett enskild kvartal.

Den resultateffekt som DNB får varje kvartal beror exempelvis på ränteskillnaden mellan lån i euro och lån i dollar, samt ränteskillnaden på lån i dollar och lån i norska kronor. Det är de räntespreadar som finns i så kallade swappar.

Medan de svenska storbankerna Handelsbanken och Nordea samt holländska Rabobank har kreditbetyg i kategorin AA hos ratinginstitutet Standard & Poor's (vilket gör att de tre bankerna har högst S&P-betyg bland alla de europeiska bankerna), så har DNB kreditbetyget A+ hos S&P.

– Vi försöker få ett höjt kreditbetyg genom att leverera bra resultat, bygga kapital och minska riskerna. Men redan idag så lånar vi pengar till samma räntor som exempelvis Nordea. Våra obligationer handlas på samma räntenivåer som Nordeas obligationer även om vi ännu inte har ett lika högt kreditbetyg, säger Gjerland.

DNB med sina totalt 13.600 anställda är den största banken i Norge med marknadsandelar kring en tredjedel av bankmarknaden i landet. De övriga stora bankerna i Norge är Danske Bank-ägda Fokus Bank och Handelsbanken. En tredjedel av bankmarknaden i landet utgörs av sparbanker som ofta är stora lokalt men inte i landet som helhet. De största sparbankerna i Norge är ungefär lika stora som Handelsbankens verksamhet i landet.

DNB har en del verksamhet i Sverige inriktad på kunder i form av storföretag samt verksamhet för kapitalförvaltning, men DNB sålde under 2011 sin svenska verksamhet med bolån inriktad på privatpersoner till SEB. Orsaken var helt enkelt att DNB ansåg sig vara en för liten konkurrent i Sverige på det området för att nå tillräcklig lönsamhet.

Men inom kvarvarande verksamheter i Sverige är DNB nöjt med lönsamheten.

DNB:s strategi är nu bland annat att sänka kostnaderna. Antalet anställda ska minskas med 10 procent inom tre år jämfört med dagens nivå.

Banken hade kapitalmarknadsdag nyligen (6 september 2012) då nya finansiella mål presenterades. Enligt målen ska DNB öka räntenettot framöver och sänka kostnaderna så att avkastningen på det egna kapitalet överstiger 12 procent per år.

Bankens ekonomiska ställning (kapitaltäckningsgraden beräknat enligt de så kallade Basel 3-reglerna) ska öka från 10,6 procent idag till 12-12,5 procent inom tre år.

Förutom Norge och Sverige har DNB verksamhet i Baltikum.

Huvudägare i DNB är norska staten med en ägarandel på 34 procent. Staten har sagt att den ägarandelen ska kvarstå för alltid.

Totalt är det kring 30 aktieanalytiker som bevakar DNB och bankens aktie.

– I dagsläget har de flesta av analytikerna köprekommendation för DNB-aktien, säger Gjerland.

Analytikerna ser potential för DNB att fortsätta öka intäkterna samt sänka kostnaderna. DNB-aktien är lågt värderad jämfört med andra banker, mätt som börsvärde i förhållande till det bokförda egna kapitalet. Aktien värderas lägre än det egna kapitalet per aktie.

Beror det på att aktieinvesterare oroar sig för att DNB ska drabbas av stora kreditförluster framöver?
– Vi har sagt att vi räknar med att ha kreditförluster på 3-3,5 miljarder norska kronor per år under 2012 och 2013, säger Gjerland.

Det motsvarar bara 0,2-0,25 procent av DNB:s totala utlåning.

Kreditförlusterna väntas öka för lån till shippingbranschen men minska vad gäller lån i Baltikum och Norge.
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

Annons:

Annons:

 
 

Annons:

 
 

Annons:


Annons: