Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

rbssp473.jpg
Stephen Hester. Han är 51 år och har varit vd för RBS sedan november 2008.
Foto: RBS

RBS vinnare på
strukturerade produkter

Den skotska storbanken med vd Stephen Hester kämpar med lönsamheten, tvingas skära ner på kostnaderna och har varit inblandad i Libor-skandalen. Men på ett område har de lyckats väldigt bra i Sverige medan Handelsbanken lyckats sämre.

Topplistan
Bankers och andra aktörers utgivning av strukturerade produkter i Sverige under 2011 (marknadsandel):

1) RBS 19,0%
2) Nordea 18,8%
3) Swedbank 13,7%
4) Handelsbanken 11,7%
5) SEB 8,6%
6) UBS 5,6%
7) Morgan Stanley 4,7%
8) Goldman Sachs 3,7%
9) ING 3,2%
10) Societe Generale 2,0%

Utgivning av strukturerade produkter totalt i Sverige (totalmarknaden):

2008: 42 miljarder kronor
2009: 55 miljarder kronor (+20%)
2010: 46 miljarder kronor (-16%)
2011: 42 miljarder kronor (-10%)

Utvecklingen av RBS marknadsandel genom åren (position):

2008: 5,5% (7)
2009: 6,6% (5)
2010: 14,9% (2)
2011: 19,0% (1)

Utvecklingen av Handelsbankens marknadsandel genom åren (position):

2008: 18,2% (1)
2009: 19,7% (2)
2010: 16,2% (1)
2011: 11,7% (4)

Källa: Skriften ”Bank- och finansstatistik 2011” utgiven av Svenska Bankföreningen i september 2012.

Vad gäller statistiken om strukturerade produkter hänvisar föreningen till nyhetsbrevet Fond & Bank som källa.

Bakåt i tiden finns bara statistik för strukturerade produkter i skriften ”Bank- och finansstatistik” från år 2008 och framåt.

Enligt föreningens skrift avser statistiken strukturerade produkter i form av aktieindexobligationer, men föreningens talesperson Christian Nilsson uppger att det förmodligen under senare år även inkluderar övriga strukturerade produkter.
Det gäller skräddarsydda finansiella instrument såsom aktieindexobligationer. Där har RBS (Royal Bank of Scotland) seglat upp som den största aktören i Sverige enligt Svenska Bankföreningen som nu i september 2012 kom med sin uppdaterade statistik med olika siffror för bankerna under helåret 2011.

För produktkategorin strukturerade produkter finns statistik för hur stora belopp respektive bank eller annan aktör gett ut sådana instrument för under de senaste fyra avslutade helåren (2008, 2009, 2010 och 2011).

Under 2008 gavs det enligt statistiken ut strukturerade produkter för 46 miljarder kronor som köptes av investerare i Sverige. 2009 ökade det med 20 procent till 55 miljarder kronor, för att under 2010 minska tillbaka till 46 miljarder kronor och sedan under 2011 fortsätta minska med 10 procent till 42 miljarder kronor. Totalmarknaden har alltså sjunkit på senare år.

RBS för sin del hade under 2008 en marknadsandel på bara 5-6 procent och gav då ut strukturerade produkter för 2-3 miljarder kronor i Sverige. År 2009 ökade sedan till en marknadsandel på 6-7 procent med produkter för 3-4 miljarder kronor, följt av 15 procent år 2010 motsvarande nästan 7 miljarder kronor och sedan 19 procent 2011 motsvarande 8 miljarder kronor. Realttid.se har sökt RBS för kommentarer.

Siffrorna för RBS kan jämföras med Handelsbanken som under 2008 var störst med en marknadsandel på 18 procent motsvarande över 8 miljarder kronor. Det följdes sedan av en marknadsandel på 20 procent år 2009 för att sedan falla till 16 procent 2010 och 12 procent 2011.

En annan förlorare (förutom Handelsbanken) är SEB som hade 12 procent 2008 och 12,5 procent 2009 för att sedan tappa till drygt 9 procent 2010 och knappt 9 procent 2011.

Bland vinnarna (förutom RBS) finns Nordea som år 2008 hade en marknadsandel på 14 procent vilket sedan har ökat till nästan 19 procent år 2011. Det innebär en god andraplats i fjol efter RBS.

En ny aktör som inte ens var med i tabellerna för 2008, 2009 och 2010 men har dykt upp år 2011 är amerikanska investmentbanken Goldman Sachs med en marknadsandel på nästan 4 procent motsvarande produkter för 1,5 miljard kronor.

En liknande utveckling har amerikanska investmentbanken Morgan Stanley som inte var med i tabellerna 2008 och 2009 men dök upp 2010 med en marknadsandel på 3 procent motsvarande 1,4 miljarder kronor följt av 5 procent år 2011 motsvarande 2 miljarder kronor.

Schweiziska banken UBS har haft en varierande utveckling med en marknadsandel på 6 procent 2008 följt av 9 procent 2009, 12 procent 2010 och sedan tillbaka till 6 procent 2011. År 2008 var det UBS kontor på Jersey som gav ut de strukturerade produkterna i Sverige följt av både UBS på Jersey och UBS i London 2009 (varav 5-6 procent för Jersey-kontoret och drygt 3 procent för Londonkontoret) och sedan står det bara UBS i statistiken för 2010 och 2011.

En udda aktör på topplistan för de största utgivarna av strukturerade produkter i Sverige är kommunernas upplåningsinstitut Kommuninvest som hade en marknadsandel på 7 procent 2008, 2 procent 2009 och 4 procent 2010 för att sedan inte vara med alls på listan för 2011. Kommuninvest gav ut strukturerade produkter för över 3 miljarder kronor 2008, drygt 1 miljard 2009 och knappt 2 miljarder 2010 men är alltså inte med på listan för 2011.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:


RBS har en speciell hemsida för alla sina ”produkter”. Där ser man att de mest sökta produkterna på hemsidan är minifutures, RICI råvarufond, Mini Long OMX och Bull OMX X5 R. Det är olika instrument kopplade till index och råvaror.

De av RBS strukturerade produkter som ökat mest i värde de senaste tolv månaderna är Apple Mini Long med en ökning på 307 procent följt av Lundin Petroleum Mini Long upp 236 procent och Electrolux Mini Long upp 225 procent. Det är alltså instrument kopplade till olika aktier som ger en högre hävstång än om man köpt själva aktien.

Enligt hemsidan har RBS strukturerade produkter kopplade till aktieindex, aktier, råvaror, statsobligationer och valutor.

I länken ”kontakta oss” står det att ”För frågor gällande våra börshandlade investeringsprodukter eller strukturerade produkter i teckning ber vi dig att kontakta vår samarbetspartner SIP Nordic AB”. RBS verkar alltså samarbeta med SIP Nordic om de strukturerade produkterna.

På SIP Nordics hemsida står Jonas Bohr och Robert Grünau som firmans ”partners”. Firman startade år 1998. Firman uppges ha kontor i Stockholm, Malmö, Manchester, Helsingfors samt Stanford och Jersey City i USA. Det står att Mats Halvorsen är vd för SIP Nordic. Realtid.se har sökt honom. Drygt 20 personer listas som anställda på SIP Nordics Stockholmskontor med separata avdelningar för börshandel, strukturerade produkter och backoffice.

Enligt RBS pågår just nu utförsäljningar av flera olika strukturerade produkter i kategorierna ”kapitalskyddade”, autocalls, kredit och hävstångscertifikat. Bland kapitalskyddade produkter finns exempelvis ”Garantiobligation High Yield 8” som uppges vara ”Till dig som vill ha både en kapitalskyddad investering med fast årligen utbetalande kupong om indikativt 2%, plus möjlighet till avkastning från ett index bestående av fyra högränteobligations-fonder.”

Enligt en debatt anses strukturerade produkter vara en orsak till den stora finanskrisen som bröt ut 2008 och 2009, som delvis byggde på att amerikanska ”subprime-lån” (bolån till låntagare med dålig kreditvärdighet) bakades in i olika strukturerade produkter som fick ett visst kreditbetyg från ratinginstituten och såldes till investerare runt om i världen utan att investerarna hade riktigt klart för sig vad det var för instrument. Men sedan kollapsade alltihop då det framkom att låntagarna inte kunde betala på lånen vilket bland annat drabbade banker som satt med instrumenten i sina balansräkningar utan att instrumenten i slutändan var värda särskilt mycket om något.

En som förutsåg kollapsen var hedgefondförvaltaren John Paulson i USA som blev mångmiljardär på att följa upp statistik över hur illa folk betalade på subprimelånen, vilket han därmed upptäckte långt före många andra. Nu är Paulson världens 61:e rikaste person med en förmögenhet på 12,5 miljarder dollar enligt Forbes per mars 2012 (vilket dock fallit till 11 miljarder dollar i september 2012).

Det finns både strukturerade produkter som man kan använda för att öka sitt risktagande (såsom att vara exponerad mot en aktie med en större hävstång än aktien självt) eller att minska sitt risktagande (såsom med en aktieindexobligation varigenom man får samma kursutveckling som börsen när börsen går upp men alltid tillbaka insatt belopp plus ränta om börsen går ner).

En debatt handlar om att strukturerade produkter kan vara bra genom att man då kan hitta det instrument att investera i som passar en bäst utifrån sin riskprofil och de tillgångar man tror kommer att stiga i värde eller sjunka i värde, medan en nackdel brukar sägas vara att de banker som konstruerar de strukturerade produkterna tar ut väldigt höga avgifter av de investerare som köper dem och att de avgifterna inte alltid är helt synliga för investerarna. Förutom direkta avgifter kan det dessutom vara svårt att handla med instrumentet på en andrahandsmarknad där den utgivande banken även agerar ”market maker” och ställer köp- och säljkurser med stor spread (skillnad mellan köp- och säljkurs).

En ytterligare debatt avser folk som köper strukturerade produkter med hög risk och förlorar jättebelopp på att ”spela bort” sina pengar på det sättet.

Realtid.se skrev i veckan om att RBS gör ytterligare kostnadsbesparingar (länk 1) och att RBS är inblandat i den så kallade Libor-skandalen (länk 2 och länk 3).
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

 
 

Annons:

 
 

Annons:


Annons: