Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

saltsjotunneln473.jpg
Swecos skiss av hur Saltsjötunneln skulle se ut under vatten med motorvägstunneln i två större deltunnlar i mitten och de mindre t-banetunnlarna på varje sida.
Foto: Sweco

Projektfinansiering
på 20 miljarder kronor

Skanska och Sweco hoppas få uppdraget att bygga Saltsjötunneln i Nacka utanför Stockholm för 20 miljarder kronor. Skanskas plan är att självt ordna finansiering av hela kostnaden och ta betalt av de som åker genom tunneln i 30 år varefter staten får överta den.

johankarlstrom200.jpg
Skanskas vd Johan Karlström.
Foto: Skanska
matswappling200.jpg
Swecos vd Mats Wäppling.
Foto: Sweco
Som jämförelse är hela Skanska värt 45 miljarder kronor på börsen och enligt Skanskas halvårsrapport uppgick bolagets nettokassa till drygt 2 miljarder kronor i slutet av juni 2012.

Det är Björn Kvist på teknikkonsultfirman Sweco som har utarbetat förslaget till Saltsjötunneln.

– Skanska står för finansieringsbiten kring projektet medan vi står för det tekniska, men det här är ännu så länge ett förslag och det är lång väg kvar tills det kan förverkligas, säger han.

Skanskas talesperson Henrik Svanqvist uppger att Skanska för sin del hittills inte anlitat några banker som rådgivare för projektet.

– De kalkyler och beräkningar som ligger bakom det här har gjorts uteslutande av våra interna krafter, säger han.

Det är Skanskas verksamhet Skanska infrastructure development och även Skanskas finansavdelning SFS (Skanska financial services) som stått för det.

Tanken är att Saltsjötunneln ska bli ett så kallat ”OPS-projekt” där OPS står för Offentlig Privat Samverkan, det vill säga att privata bolag är med och finansierar offentliga projekt. Om det exempelvis är en tunnel som ska byggas så ägs den tunneln sedan av privata intressen som sedan får ta betalat av de som kör igenom tunneln.

Tidigare OPS-projekt som Skanska har varit delaktigt i är exempelvis Öresundsbron och Nya Karolinska sjukhuset.

– Sjukhuset som är ett pågående projekt är det största OPS-projektet i Europa för närvarande.

Projektet innebär att landstinget har köpt funktionaliteten och den service som en sjukhusfastighet innebär och allt som behövs för att den ska fungera i 40 års tid. Det är Skanska som ansvarar för att tillhandahålla sjukhuset som ”facilitet för att bedriva kvalitativ vård”, som Svanqvist uttrycker det.

Skanskas roll i det projektet innebär att ordna finansieringen av sjukhuset, bygga det och även att därefter tillhandahålla lokaliteterna under en längre period och se till att allt fungerar. Det är dock inte Skanska som tillhandahåller läkare och liknande. Det är landstinget och sjukvården som självt svarar för själva det kliniska och sjukvården.

– Men det är vi som från Skanskas sida skapar alla förutsättningarna för att de ska kunna bedriva vård i fastigheten.

Några ytterligare stora OPS-projekt är inte direkt på gång i Sverige just nu.

– Det först diskussioner på olika nivåer om det finns något som lämpar sig som OPS-projekt, men det är inget konkret på gång just nu, säger Svanqvist.

Projektet med Saltsjötunneln är alltså på totalt 20 miljarder kronor. Den består i sin tur av en separat bilmotorvägstunnel som ska kosta 12 miljarder kronor och en tunnelbanetunnel för 8 miljarder kronor.

– Den viktigaste fördelen om vi får sköta projektet är att det kan gå ganska fort att genomföra jämfört med en traditionell upphandling, säger Svanqvist.

Han bedömer att Skanska kan färdigställa projektet på 12-15 år om planprocessen läggs upp på rätt sätt och det får bli ett OPS-projekt.

– Med en traditionell upphandling kan det ta mycket längre tid.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:


Som ett OPS-projekt är det alltså det konsortium (den gruppering av företag) eller det företag som får uppdraget att genomföra projektet och bygga tunneln, som även ska står för den initiala kostnaden på 20 miljarder kronor.

– Det blir i så fall vi på Skanska som står för de pengarna om vi får uppdraget att genomföra projektet. Då är det vi som ska stå för finansieringen vilket vi i så fall ordnar på vårt sätt.

Enligt Svanqvist skulle det bli en kombination av pengar ur Skanskas ”egen ficka” (eget kapital) samt lån.

Vad blir i så fall avkastningen för Skanska på de pengarna i sådana projekt?
– Det beror på riskprofilen och projektets struktur. För Saltsjötunneln är det en för tidigt väckt fråga vad för avkastning vi skulle få.

Behåller Skanska sedan ett sådant OPS-projekt som Saltsjötunneln länge eller kan ni exempelvis börsintroducera det som ett separat bolag?
– Det finns olika exitmöjligheter.

Ännu så länge bearbetas Saltsjötunneln och dess upplägg av politikerna i sin process för att komma fram till beslut om hur det ska bli. Svanqvist vågar inte säga när den processen är klar och vad den kommer att leda till.

– Den politiska processen är inte så förutsägbar, säger han.

Saltsjötunneln om den blir av kommer alltså att ligga i Nacka sydost om Stockholm och lokaltidningen Nacka Värmdö Posten skriver i sitt senaste nummer daterat i tisdags (den 25 september 2012) om att det kan bli så att den planerade tunnelbanetunneln kombineras med en betalväg. Enligt tidningen har regeringen i förra veckan godkänt möjligheten att tunnelbana och bilvägen ”Österleden” får dras genom samma tunnel, och att Skanska och Sweco som ligger bakom idén vill göra investeringen på egen hand och ta betalt av bilisterna. Enligt tidningen skulle en bilfärd genom tunneln kosta 35 kronor.

Från början var det bara tal om en biltunnel på samma sträcka som en del av Österleden, men Sweco kom på idén att även lägga in separata tunnelbanetunnlar intill motorvägstunneln för bilarna. Och regeringens utspel anses nu enligt NVP innebära ett stöd för det konceptet. Enligt tidningen var det Swecos Björn Kvist som kom på idén i mars 2011, och han säger själv i NVP-artikeln att en kombinerad bil- och tunnelbanetunnel innebär en klart lägre kostnad genomfört med om de skulle byggas som helt separata tunnlar.

Som NVP beskriver det är det i första hand fyra olika dragningar av en ny tunnelbanetunnel ut till Nacka som diskuteras av politikerna, varav ett alternativ är Saltsjötunneln som inkluderar en motorvägstunnel. SL har enligt tidningen räknat med en kostnad på 11-16 miljarder kronor för de alternativ som bara utgör en tunnelbanetunnel medan tunnelbanetunneln i Skanska/Sweco-alternativt bara skulle kosta 8 miljarder kronor.

Enligt NVP är finansieringen av tunneln ”oklar” men att regeringen skrivit i en debattartikel i Dagens Nyheter att en finansieringskälla kan bli högre biltullar in och ut från Stockholms innerstad eller olika former av ”medfinansiering”. Med ett OPS-upplägg enligt Skanska/Sweco-förslaget är tanken att Skanska får rätt att driva tunneln i 30 år varefter staten får den gratis.

Som det beskrivs i NVP skulle Skanska/Swecos förslag omfatta en bilmotorvägstunnel (”Österleden”) som sträcker sig från Sickla i Nacka sydost om Stockholm till Ropsten norr om Stockholm och att det skulle kosta 35 kronor per tur genom tunneln. Tunnelbanetunneln skulle sedan sträcka sig gemensamt med biltunneln från Sickla i söder till Djurgården där tunnelbanan avviker åt sitt håll in mot stan.

I dagsläget sträcker sig tunnelbanans blå linje till station Kungsträdgården i södra ändan av linjen, och enligt NVP skulle den med förslaget fortsätta med stationerna Skansen på Djurgården och sedan Nacka-stationer med först Finnboda följt av Sickla, Järla och köpcentrumet Nacka Forum.

Kostnaden för Österleden skulle enligt NVP kosta 9-12 miljarder kronor och kostnaden för den kombinerade Saltsjötunneln inklusive tunnelbana och motorväg skulle hamna på 20 miljarder kronor.

Tidningen skriver att Sweco bedömer att projektet realistiskt sett skulle ta 15 år att genomföra vilket dock kräver att regeringen ändrar på en del regler för att effektivisera byggprocessen. I annat fall väntas tiden för projektfärdigställandet ta 20 år.

Nya Karolinska sjukhuset kallas egentligen Nya Karolinska Solna och väntas som projekt totalt kosta landstinget 52 miljarder kronor över en 30-årsperiod som ska betalas till projektkonsortiet inklusive projektering, bygge, drift, underhåll, nödvändiga reinvesteringar samt servicetjänster såsom städning och transporter. Själva sjukhusbyggnaden ska stå klar år 2017 och väntas kosta 14,5 miljarder kronor.

I konsortiet ingår Skanska och brittiska bolaget Innisfree som betecknas som ett ”PFI-bolag” där PFI står för Private Finance Initiative vilket definieras som ett sätt att skapa samarbeten mellan offentliga sektorn och privata ägarintressen vad gäller offentliga infrastrukturprojekt. Innisfree beskriver sig på sin hemsida som ” the leading infrastructure investment group in the UK sponsoring and making long term investments in public private infrastructure projects”. Innisfrees affärsidé är i själva verket att förvalta fonder med kapital som investeras i olika offentliga infrastrukturprojekt såsom Nya Karolinska Solna.

Bolaget Coor ska svara för servicetjänster som städning och transporter i Nya Karolinska Solna. Coor ägs av brittiska riskkapitalbolaget Cinven.

Enligt Innisfrees hemsida uppgår Nya Karolinska Solnas totala ”projektstorlek” till motsvarande 17 miljarder kronor som till hälften finansieras med eget kapital. Skanska och Coor uppges vara ”industry sponsors” för projektet. Totalt är Innisfree involverat i nästan 60 projekt med ett totalt projektvärde på över 170 miljarder kronor varav Innisfree har ett åtagande att bistå med 14 miljarder kronor.
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

Annons:

Annons:

 
 

Annons:

 
 

Annons:


Annons: