Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

joukokarvinen473.jpg
Stora Ensos vd Jouko Karvinen.
Foto: Stora Enso

Stora Enso ger ut
euroobligation

Bolaget med vd Jouko Karvinen vill dra nytta av ”gynnsamma förutsättningar på kreditmarknaden”. Här är de banker som arrangerade emissionen.

Stora Enso skriver i ett pressmeddelande om obligationsemissionen som innebär att bolaget lånar 500 miljoner euro i 5,5 år för en ränta på drygt 5 procent per år. Som jämförelse skrev Realtid.se häromdagen om tyska gasbolaget Linde som gav ut en euroobligation för en årsränta på bara 1,75 procent per år i åtta år, och innan dess om att svenska telekomoperatören Teliasonera gett ut en euroobligation för en årsränta på drygt 3 procent per år i 15 år. Linde rapporterade att investerare anmält sig för att köpa obligationer från bolaget för flera gånger det belopp på 1 miljard euro som Linde sålde ut obligationer för.

– Vi beslutade att dra nytta av de goda förutsättningarna på kreditmarknaden genom att emittera en obligation för att stärka vår likviditet ytterligare, säger Stora Ensos koncernkassör Jyrki Tammivuori nu enligt pressmeddelandet.

Bankerna Barclays, Citigroup, JP Morgan och Nordea arrangerade emissionen står det i pressmeddelandet. Obligationen kommer att börsnoteras på Luxemburg-börsen, och Stora Enso ska använda pengarna för ”generella företagsändamål”.

Den utgivna obligationen ger egentligen en ränta på exakt 5 procent per år av obligationens nominella belopp, men Stora Enso fick sälja ut obligationen till något lägre pris motsvarande 99,58 procent av det nominella beloppet vilket ger något högre ränta för investerarna (5,096 procent per år). Enligt pressmeddelandet motsvarar den räntan euro-midswapräntan plus 4 procentenheter. Som jämförelse skrev Linde om sin obligation att dess ränta på 1,75 procent per år motsvarade midswapräntan plus 0,35 procentenheter, och Teliasonera skrev att deras obligationsränta låg på 0,95 procentenheter över midswapräntan.

Stora Enso uppger att den nu utgivna obligationen emitteras som del av bolagets EMTN-program (Euro Medium Term Note). Både Teliasonera och Linde skrev att deras obligationer också var delar av större EMTN-program.

Enligt Stora Ensos resultatrapport för andra kvartalet 2012 hade bolaget en räntebärande nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på totalt cirka 3 miljarder euro. Det kan jämföras med att Stora Enso är värt drygt 4 miljarder euro på Helsingforsbörsen vid nuvarande börskurs kring 5 euro (drygt 40 kronor på Stockholmsbörsen), så Stora Ensos skuldsättning är ganska hög.

Under andra kvartalet 2012 hade Stora Enso intäkter på 2,7 miljarder euro vilket var en minskning med 3-4 procent jämfört med samma kvartal 2011. Rörelsemarginalen uppgick till cirka 5 procent, men det blev i slutändan ett resultat per aktie på bara 0,02 euro (exklusive engångsposter). Under tredje och fjärde kvartalen 2011 samt under det första kvartalet 2012 uppgick Stora Ensos motsvarande resultat per aktie till 0,10 euro per kvartal.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:


Stora Enso delar in sin verksamhet i de fyra affärsområdena Printing and reading, Biomaterials, Building and living, Renewable packaging plus övrig verksamhet. Av Stora Ensos totala intäkter svarar Printing and reading för över 40 procent, medan Renewable packaging står för 30 procent. Under det andra kvartalet hade Printing and reading en rörelsemarginal på bara 3-4 procent medan den låg på 9 procent för Renewable packaging. Biomaterials är ett litet affärsområde och svarar för under 10 procent av intäkterna men hade en mycket god rörelsemarginal på 15 procent under det andra kvartalet. Även Building and living är ganska litet och svarar för drygt 15 procent av intäkterna och är lönsamt med en rörelsemarginal på 11-12 procent under det andra kvartalet.

I resultatrapporten för det andra kvartalet (som offentliggjordes den 19 juli 2012) skrev Stora Enso att det tredje kvartalet väntas innebära intäkter ungefär i nivå med det andra kvartalet och en operativ rörelsevinst i nivå med eller något högre än under det andra kvartalet. Under det andra kvartalet 2012 uppgick Stora Ensos operativa rörelsevinst till drygt 140 miljoner euro.

Det är industrikoncernen Atlas Copcos före detta vd Gunnar Brock som är styrelseordförande i Stora Enso. Statliga finska investmentbolaget Solidium är största aktieägare i Stora Enso med en ägarandel på 12 procent. Familjen Wallenberg-stiftelsernas kapitalförvaltningsbolag Foundation Asset Management äger 10 procent. I Stora Ensos styrelse på åtta personer sitter förutom Brock även Marcus Wallenberg samt Electrolux tidigare vd Hans Stråberg.

Stora Ensos R-aktie var uppe i över 100 kronor för fem år sedan, hösten 2007. Därefter föll den till en bottennivå kring 25 kronor våren 2009 och steg sedan till en topp över 70 kronor våren 2011. Därefter blev det en ny botten på drygt 30 kronor hösten 2011, följt av en topp kring 50 kronor i början på 2012. Efter det blev det en botten på 35-40 kronor i augusti 2012 och därifrån verkar börskursen nu klättra uppåt och handlas i skrivande stund i 40-45 kronor.

På sin hemsida anger Stora Enso aktieanalytikernas genomsnittliga prognoser för bolagets resultat per aktie. De räknar med att Stora Enso kommer att visa en god ökning i resultatet per aktie de kommande åren från med ett resultat per aktie kring 0,40 euro i år, 0,50 euro 2013 och 0,60 euro 2014. Därmed kan Stora Enso-aktien tyckas vara långsiktigt köpvärd vid nuvarande börskurs kring 5 euro (motsvarande 40-45 kronor). Men bolaget är konjunkturkänsligt och har som nämnt en ganska hög skuldsättning vilket kan ge stora svängningar i lönsamhet och börskurs. Stora Enso lämnar därutöver en ganska hög aktieutdelning som uppgick till 0,20 för 2010 (utbetalades våren 2011) och 0,30 euro för 2011 (utbetalades våren 2012). En aktieutdelning på 0,30 euro motsvarar nästan 6 procent av Stora Ensos börskurs på 5,10 euro, vilket väl är en ganska god årsränta om bolaget kan bibehålla utdelningsnivån.

Som stor koncern för papperstillverkning har Stora Enso massiva produktionsvolymer. Bolagets produktionskapacitet uppgår till 5 miljoner ton pappersmassa och 12 miljoner ton papper och kartong per år. Under andra kvartalet 2012 producerade och levererade Stora enso 2,6 miljoner ton papper och kartong. För att producera sina produkter köper Stora Enso in trä från privata skogsägare, statliga skogar och bolag i Finland, Sverige, Baltikum, Kontinentaleuropa samt Ryssland. Cirka 6 procent av det inköpta träet kommer från södra halvklotet.

Totalt har Stora Enso cirka 30 000 personer anställda med fabriker i 18 länder. Stora Enso har fabriker i sina huvudländer Sverige och Finland men även i exempelvis Baltikum, Ryssland, Polen, Tyskland och Frankrike, samt mer fjärran länder som Indien, Kina och Brasilien. Bara i Sverige har Stora Enso elva fabriker såsom Skoghall, Kvarnsveden, Hylte och Gruvön. I Exempelvis Kvarnsveden har Stora Ensos fabrik fyra pappersmaskiner som närmar sig en produktionskapacitet på 1 miljon ton papper per år (att jämföra med Stora Ensos totala produktionskapacitet på 12 miljoner ton papper och kartong per år). I Kvarnsveden produceras tidningspapper, förbättrat tidningspapper samt obestruket magasinpapper. Fabriken har 800 anställda.

Stora Ensos rörelseresultat på drygt 140 miljoner euro under det andra kvartalet innebar en minskning med över 40 procent jämfört med samma kvartal 2011. Stora Enso förklarar nästan hela minskningen med ”betydligt lägre försäljningspriser i lokala valutor”, främst för olika sorters papper och pappersmassa. Även under fjärde kvartalet 2011 och första kvartalet 2012 hade Stora Enso ett rörelseresultat på 140-150 miljoner euro, men under det tredje kvartalet 2011 uppgick det till över 220 miljoner euro.
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

Annons:

Annons:

 
 

Annons:

 
 

Annons:


Annons: