Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

”SJUKT DET SOM HAR HÄNT FRÅN BÖRJAN TILL SLUT”
mos473_2.jpg
Maths O Sundqvist
Foto: Realtid.se

Styckad

Staten är klar med uppstyckningen av finansmannen Maths O Sundqvists bolag Skrindan som övertogs av staten när Sundqvist hamnade i kris. Här är utfallet och Sundqvists kommentarer i exklusiv intervju.

Dagens Industri skriver om att styckningen nu i princip är avklarad efter att Skrindans tillgångar sålts ut för 10 miljarder kronor.

Slutfacit blev att staten gjorde en vinst på 599 miljoner kronor, enligt DI:s sammanställning.

Riskkapitalbolaget Altor som köpte Carnegie får även ut 60-70 miljoner kronor från styckningen, och Sundqvists tre barn får enligt uppgörelsen 50 miljoner kronor i ersättning för en option som barnen hade på Skrindan.

Bankerna som hade lånat ut 9 miljarder kronor till Skrindan har fått alla sina pengar tillbaka utan en krona i kreditförlust.

Av statens vinst på nästan 600 miljoner kronor har 300-400 miljoner kronor redan betalats ut till staten och av resterande över 200 miljoner kronor väntas hälften betalas ut inom ett år, enligt DI.

En stor del av Skrindans tillgångar utgjordes av fastighetsbolaget Norrvidden med fastigheter för 6 miljarder kronor som såldes ut i slutet av 2011.

DI skriver att Sundqvist gjorde framgångsrika affärer i aktier och fastigheter i slutet av 90-talet och början av 00-talet med hans bolag Skrindan som det centrala verktyget.

2007 låg hans investeringar på topp med ett sammanlagt värde på 12 miljarder kronor. Men hösten 2007 och vidare under 2008 föll börskurserna och Sundqvists tillgångar minskade i värde. Därmed blev den höga belåningen i portföljen ett allt större problem.

Det var bland annat av aktiemäklarfirman Carnegie som Sundqvist lånat pengar, men Carnegie hamnade i kris och övertogs av staten hösten 2008.

Handelsbanken hade också lånat ut mycket pengar till Skrindan och var redo att backa upp Sundqvist så att han skulle kunna rida ut krisen, enligt DI.

Men staten utövade påtryckningar via Riksgäldskontorets generaldirektör Bo Lundgren som till slut genomdrev att staten övertog även Skrindan och dess moderbolag Valot Group.

Sundqvist skrev på uppgörelsen i mars 2009 som innebar att staten skulle få 90 procent av de pengar som erhålls då Skrindans tillgångar sålts ut.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:


Realtid.se söker Riksgäldskontorets generaldirektör Bo Lundgren för en kommentar till uppgiften att han genomdrev ett övertagande av Skrindan fast Handelsbanken var redo att stödja Sundqvist.

Informationschefen Unni Jerndal tycker inte att Dagens Industris artikel ger rätt bild av vad som hände:

– Det här är en ganska komplex fråga. Jag är inte säker på att hela bilden finns beskriven i dagens artikel i Dagens Industri. Det kanske saknas en del information där. Det är min tro, säger hon.

Maths O Sundqvist själv är försiktig i sina uttalanden kring Skrindan-avvecklingen.

Någon kommentar till resultatet av Skrindan-avvecklingen och statens vinst på 600 miljoner kronor?
– De är duktiga, säger Maths O Sundqvist till Realtid.se.

Stämmer det att Lundgren genomdrev statens övertagande av Skrindan fast Handelsbanken ville stödja dig?
– Jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag kan säga så här att själv har jag aldrig upplevt någon kris.

Hur menar du?
– Jag menar det jag säger.

Varför hände då det som hände att du blev av med Skrindan och så vidare?
– Det får du räkna ut själv.

Du menar att du har blivit orättvist behandlad av någon part?
– Jag ska väl egentligen inte kommentera det, men alltihop är sjukt från början till slut.

Menar du att det var Carnegies agerande som var sjukt, eller?
– Jag tror att jag inte ska kommentera något kring det där.

Driver du någon rättsprocess kring allt som hänt?
– Jag kan inte ge någon kommentar till någonting.

Blir det pengar till dig nu också från Skrindan-avvecklingen?
– Jag har ju ett sekretessavtal som jag har skrivit på, så jag kan inte kommentera något. Men om staten vill öppna på sekretessen så kan jag prata.

Vem på staten är det som bestämmer om det?
– Det får du fråga staten om. Jag vet inte vem som är högst ansvarig hos staten om det.

Får man fråga var du befinner dig just nu?
– Jag är i Jämtland och sitter här med en pianostämmare som är kusin med Cornelis Vreeswijk.

Vad gör du nuförtiden?
– Jag driver olika projekt. Det är svårt att få stopp på mig.

Håller du fortfarande på med investeringar i aktier och fastigheter?
– Jag håller på med några byggprojekt i Jämtland.

Varför skrev du på avtalet med staten i mars 2009 om övertagandet av Skrindan om du hade möjlighet att få finansiering av Handelsbanken?
– De här frågorna är så komplicerade så det går inte att prata om det i en mening.

– Jag vill inte kommentera något nu, utan det finns...Vi får ta det senare.

Vad tror du att Unni Jerndal på Riksgäldskontoret menar med att bilden är mer komplex än DI-artikeln?
– Staten måste ju få hävda sin sak. Men om staten släpper på det sekretessavtal jag omfattas av, så kan jag berätta mer.

Kan det vara finansmarknadsminister Peter Norman eller kanske statsminister Fredrik Reindfeldt man ska fråga om de är redo att gå med på att låta dig tala fritt?
– Bra fråga. Reinfeldt pratar ju om att vi lever i en rättsstat. Vad gäller Assange har de ju predikat att vi lever i en rättsstat.

Håller du med om det?
– (Skrattar.) Fråga Reinfeldt!

Realtid.se får tag på en initierad källa.

Enligt källan finns det en aspekt i DI-artikeln som inte finns med.

Det gäller exempelvis scenariot att någon har 1 miljon kronor och lånar ytterligare 1 miljon kronor, för att sedan köpa aktier för 2 miljoner kronor, och så faller börskurserna med 50 procent.

I praktiken har man ju då inga pengar kvar eftersom man har aktier för 1 miljon kronor och en skuld på 1 miljon kronor.

– Men nyckelfrågan är vad som händer sedan om börskurserna faller 10 procent till. Vad händer då? frågar sig källan med hänvisning till Maths O Sundqvist-krisen.

Källan menar alltså att det var ett liknande scenario som inträffade för Maths O Sundqvist.

Dessutom blev det enligt källan med facit i hand så att Sundqvists tillgångar visade sig vara värda mer än skulderna.

Men knäckfrågan är vad som händer innan dess - om man har 1 miljon kronor och lånar ytterligare 1 miljon kronor, köper tillgångar för alla pengar (2 miljoner kronor), och tillgångarna sedan minskar i värde med över 50 procent (det vill säga mer än de egna pengarna).

– Jag kan för lite om vad som händer i en sådan situation, men det kan ju vara så att någon anser att om det nu i efterhand visat sig att Sundqvists tillgångar var värda mer än skulderna, så kan man tycka att bankerna utnyttjade Sundqvists situation så att Skrindan togs över och avvecklades.

Enligt källan blir kalkylen enkel om man bara har köpt börsnoterade aktier för pengarna, medan det blir knepigare om en del av pengarna är fastigheter som inte har ett lika tydligt marknadsvärde.

– Säg att man har köpt fastigheter för 500 000 kronor av de totalt 2 miljoner kronorna, då kanske fastigheterna senare är värda 300 000 kronor eller 700 000 kronor. Det visar sig först i efterhand då tillgångarna avyttrats. Det är problemet.

Så Sundqvist kanske blev blåst av bankerna?
– Om tillgångsvärdena faller så att tillgångarna som säkerheter inte längre täcker upp skulderna, så tar ju bankerna över tillgångarna, säger källan.

– Men det är en spännande fråga i vilket läge som bankerna tar över tillgångarna.
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

 
 

Annons:

 
 

Annons:


Annons: