Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

REALTID.SE:S VECKOPANEL:

”Stoppa dubbelbestraffningen”

Regeringen bör sluta klaga på private equity-bolagens skattemoral och istället sätta stopp för dubbelbestraffningen på skatteområdet. Det säger fyra av Sveriges främsta skatteexperter till Realtid.se.

magnus_larsson200.jpg
Magnus Larsson, delägare samt ansvarig för Deloittes skatteavdelning i Sverige.
Staffan-Andersson_200.jpg
Advokatjätten Bird & Birds har nyligen rekryterat skatteexperten Staffan Andersson från Erik Penser Bankaktiebolag.
borje_leidhammar200.jpg
Börje Leidhammar, advokat och delägare på Wistrand.
fredik_sandefeldt200.jpg
Fredrik Sandefeldt, partner på skatterådgivningsbyrån Svalner.

1. Många svenskar väljer att ta hem sina utländska besparingar. Är Sverige ett nytt skatteparadis?


Magnus Larsson:
– Sverige är inget skatteparadis, vi har fortfarande väldigt hög kapitalbeskattning. Utan det hänger samman med att vi avskaffade arvs-, förmögenhet- och gåvoskatt för ett par år sedan. Det uppstod ett incitament för att ta hem pengarna. Nu har Skatteverket i princip gett amnesti för de som tar hem pengarna, då passar folk på att göra det. Det finns inte samma anledning att ha dem kvar utomlands. Dessutom tar utländska banker och förvaltare bra betalt för att förvalta pengarna vilket gör att det blir rätt dyrt och besvärligt att ha pengar kvar utomlands.

Staffan Andersson:
– Den avskaffade beskattningen av förmögenhet, arv och gåva har medfört att Sverige i konkurrens med många andra länder har fått ett bättre skatteklimat. Skatten på kapitalinkomster är dock fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Jag har sedan 2009 hjälpt drygt 200 klienter med att göra självrättelse där de redovisat tillgångar till ett sammanlagt värde av drygt 2 miljarder kronor placerade utomlands som tidigare inte rapporterats till beskattning. Avgörande för det stora flertalet har varit den ökade risken för upptäckt med åtföljande risk för åtal och skattetillägg snarare än det faktum att skatterna i Sverige sänkts. De sänkta skatterna och den dåliga värdetillväxten på kapitalet utomlands har självfallet underlättat besluten att självrätta. Genom att göra en frivillig rättelse undviker den skattskyldige att bli åtalad för skattebrott och undviker även skattetillägg. De får dock betala den skatt som de annars skulle ha betalt i Sverige för de senaste sex åren.

– Den totala skattekostnaden inklusive ränta på för sent betald skatt uppgår som regel till ca 6-8 procent av kapitalet utomlands för hela 6-årsperioden. Jämfört med risken att bli åtalad för skattebrott och att skatteärendet blir offentligt, uppfattar samtliga mina klienter de beslut som de fått från Skatteverket som en stor lättnad och att skattekostnaden är helt acceptabel. Orsaken till att skattekostnaden blir förhållandevis låg är till stor del beroende på dålig värdetillväxt, höga avgifter till de utländska bankerna och det faktum att viss skatt redan erlagts i form av kupongskatter på aktieutdelningar och skatt enligt EU:s sparandedirektiv.

Börje Leidhammar:
– Vi har ingen förmögenhets-, arvs- eller gåvoskatt samt förmånliga regler i vissa avseenden för företagare. Skatteavtalen med skatteparadisen under senare år har lett till många frivilliga rättelser av skattskyldiga, bland annat hemtagande av räntor, utdelningar och reavinster. Skatteparadis i traditionell mening är kanske heller inte ens önskvärt.

Fredrik Sandefeldt:
– Inte direkt, men det är en trend i hela världen nu att redovisa sina utländska besparingar i och med den ökande transparensen, så det är inte bara i Sverige som folk plockar hem sina utländska besparingar.

2. Europadomstolen ska pröva den svenska modellen där en person kan få skattetillägg och ändå åtalas för skattebrott. Hur ser du på kritiken att det rör sig om en form av dubbelbestraffning?


Magnus Larsson:
– Det är en dubbelbestraffning. EU-domstolen har också konstaterat att det svenska skattetillägget är att jämföra med ett straff. Det är underligt att man kan bli straffad två gånger. Vi måste se över den här modellen igen. Det är otillfredsställande som vi nu har det. Skattetillägget kan få kännbara konsekvenser, då det ofta handlar om mycket pengar. Om man jämför med andra sanktioner i det svenska rättssystemet kommer de inte i närheten av tilläggens belopp i många fall. Dessutom är Sverige ett av få länder som har skattetillägg, andra länder verkar klara sig bra utan.

Staffan Andersson:
– Jag delar kritiken att Sverige tillämpar ett system med dubbelbestraffning när en person som döms för skattebrott också påförs skattetillägg avseende samma förseelse. Det problem som regeringen måste ta ställning till om Europadomstolen kommer fram till att det svenska systemet strider mot EU reglerna är vilken bestraffning som ska ta över den andra. Mycket talar för att skattetilläggen får efterges för den som döms till fängelse eller böter för skattebrott.

Börje Leidhammar:
– Kritiken är välgrundad och flera domstolar inklusive Högsta domstolen är oeniga. Flera mål ligger hos Europadomstolen och EU-domstolen. Regeringen bör snarast tillsätta en utredning i syfte att eliminera dubbelbestraffningen och öka rättssäkerheten.

Fredrik Sandefeldt
– Kritiken är befogad då det klart framgått av ett antal domar från Europadomstolen att det är en form av dubbelbestraffning. Frågan är hur man har tänkt att lösa detta när frågan slutligen gått genom alla instanser.

3. Anders Borg vill strypa private equity-bolagens högräntelån till egna portföljbolagen. Vad skulle detta få för konsekvenser för branschen?


Magnus Larsson:
– Det får inte jättestora konsekvenser, men det är klart att viljan och möjligheten att investera minskar. Vi har ränteregler som är och ska vara lika för alla. Det är lika mycket industriella placerare som utnyttjar den möjligheten. Sverige har tidigare undersökt om vi ska införa ränteavdragsbegränsningsregler men vi har valt att behålla systemet, vilket är unikt internationellt men det gör också att vi blir attraktiva. Å andra sidan har vi en rätt hög bolagsskatt och en ganska bred skattebas. Men ska man ändra på detta så ska det gälla över hela linjen, inte bara omfatta private equity-branschen.

Staffan Andersson:
– En av grundbultarna i den svenska företagsbeskattningen är rätten till avdrag för räntekostnader. Rätten till ränteavdrag utan begränsningar har emellertid under många år ifrågasatts från fiskalt håll. Bland annat har förslag framförts om införandet av så kallade Thin Cap rules, ett system som tillämpas i många andra länder.

– Att nu införa en särskild begränsning för ränteavdrag för svenska bolag som ytterst ägs av riskkapitalfonder, är totalt främmande för mig. En sådan speciallagstiftning skulle uppfattas som diskriminerande och dessutom ytterst svår att tillämpa. Hur definiera vilka bolag som ska omfattas och vilka räntebetalningar som ska diskvalificeras. Den enda möjligheten för att genomföra en ändring är att den riktas mot samtliga bolag. På grund av frågans komplexitet förutsätter jag att den sittande Företagsskatteutredningen får tillfälle att i lugn och ro noga utreda frågan innan ett lagförslag presenteras.

Börje Leidhammar:
– Svårt att svara på. Det beror på hur ändrade regler skulle se ut.

Fredrik Sandefeldt:
– Kritiken är till viss del befogad, men är tyvärr något ensidigt inriktad på en viss bransch. Frågan är lika aktuell för andra utländska aktörer som förvärvar bolag i Sverige. Ska det till en lagändring, bör denna gälla samtliga branscher och aktörer och inte bara PE-bolagen, annars blir det en snedvriden konkurrens åt andra hållet.

4. Skatteverket är på krigsstigen när det gäller fastighetstransaktioner via Holland och så kallade räntesnurror för miljardbelopp. Har svenska skatterådgivare varit för aggressiva de senaste åren?


Magnus Larsson:
– Frågan bottnar i vad man har för synsätt på skatteplanering, mitt synsätt är att skatt är en kostnad bland andra som man måste planera för – det är en skyldighet mot aktieägarna. Man måste få lov att använda reglerna på det mest gynnsamma sättet. De aktuella reglerna har funnits och använts i många år men kanske inte i så stor omfattning och fullt så drivet. Om en nation ska slå vakt om sina intressen måste vi ha klara, fasta regler och inte hänvisa till någon slags allmän moral.

Staffan Andersson:
– Under de senaste åren har ett stort antal fastighetsförvärv genomförts där parterna använt holländska och cypriotiska bolagskonstruktioner. Flera av dessa är korrekt genomförda och står i överensstämmelse med gällande regler i Sverige, Holland och Cypern och strider inte heller mot ingångna skatteavtal. Andra upplägg är dock mer aggressiva vilket har medfört att såväl korrekt genomförda som mer aggressiva transaktioner ifrågasätts av skatteverket.

– Intressant i detta sammanhang är att många transaktioner uppvisar många likheter med de gränsöverskridande leasing-transaktioner som gjordes i början av 1990-talet med flygplan, fartyg, med mera. Transaktioner som då bedömdes som helt korrekta men som Högsta Förvaltningsdomstolen några år senare underkände. De rådgivare som genomfört de mest aggressiva fastighetstransaktionerna borde kanske ha tagit mer lärdom av hur HFD såg på dessa leasingtransaktioner.

Börje Leidhammar:
– Att Skatteverket intresserar sig för sådana transaktioner är självklart. Förhandsbesked och en dialog med Skatteverket är väl ofta att föredra för att undvika både onödiga tvister, skattetillägg, brottsmisstankar och sömnlösa nätter för klienter. Aggressiva skatterådgivare är väl inget att stå efter.

Fredrik Sandefeldt:
– Skatterådgivare i Sverige följer samma trender som finns utanför Sverige. Problemet i Sverige är att lagstiftningen i många fall lämnar en hel del att önska gällande förutsägbarhet varför onödiga tvister i många fall uppkommer mellan Skatteverket och de skattskyldiga.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:




5. Vilken var veckans viktigaste nyhet?


Magnus Larsson:
– Att EU-parlamentet röstade igenom att man ska behålla momsfrihet för ideella föreningar. Det innebär att Sverige får ok med att fortsätta med det.

Staffan Andersson:
– Lundinreglerna – ett sällan tillämpat och komplicerat regelverk som skapat mycket huvudbry för många – avskaffas äntligen. Kammarrätten i Jönköping beslutar i dom att Baryard Invest AB har rätt till avräkning av utländsk skatt på de vinster som Malin Baryard och de hästar som ägs av bolaget fått utomlands. Genom domen bekräftar Kammarrätten utgången i ett tidigare mål avseende Anja Pärson, ett mål som Skatteverket hävdat saknar prejudicerande verkan.

Börje Leidhammar:
– Finansministern har flaggat för stoppad skatteplanering hos riskkapitalbolag.

Fredrik Sandefeldt
– Det var nog kammarrättens krystade slutsats gällande beskattning av schablonintäkter för personer bosatta i utlandet.
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

Annons:


Annons:


Annons: