Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

eolus473inne.jpg
Eolus Vinds vd Gustaf Ekberg.
Foto: Realtid.se

Vindkraftkungen i Hässleholm

Eolus Vinds vd Gustaf Ekberg är redo för huvudbörsen.

Vindkraftbolaget Eolus Vind i Hässleholm mitt i Skåne har som affärsidé att uppföra vindkraftverk - både åt sig självt och åt andra. Bolaget börsintroducerades 2009. Efter en lång kräftgång kring en börskurs på 40 kronor har aktien i år gjort ett ryck upp till cirka 60 kronor. Hela bolaget är därmed värt en bra bit över 1 miljard kronor på börsen.

Finns det utrymme för ytterligare kursuppgång? Aktiemäklarfirman Remium räknar med att Eolus kommer att tjäna en vinst per aktie på 5-6 kronor under innevarande räkenskapsår (september 2010 till augusti 2011) och nästan 8 kronor året därpå.

Vd är Gustaf Ekberg och Realtid.se fick intervjua honom på bolagets huvudkontor vid Stortorget i Hässleholm. Han bor i en lägenhet våningen ovanför och kan ta sig snabbt till jobbet.

– Vi anser själva att vi arbetar med morgondagens energiteknik - i vårt fall vindkraft. Ambitionen är att på ett lönsamt sätt bidra till ett hållbart samhälle, vilket ju låter vackert, säger Ekberg.

Men Eolus Vind lever som de lär. Bolaget har byggt vindkraft sedan 20 år.

– Vi är de som har byggt flest vindkraftverk i Sverige.

Hittills har Eolus uppfört kring 300 av de totalt cirka 2000 vindkraftverken som finns i landet, vilket utgör en andel på 15 procent.

Och just nu håller bolaget på att uppföra ytterligare 75 vindkraftverk motsvarande en effekt på 150 megawatt. Som tumregel förbrukar ett hushåll 25.000 kilowatt-timmar per år.

– Eolus Vind har vuxit fram från miljöentusiaster och successivt blivit ganska stort.

En tongivande figur har varit Bengt Simmingsköld som startade bolaget. Han uppförde sitt första vindkraftverk 1978.

– Den erfarenheten Bengt har på det här området plockar man inte upp på en eftermiddag.

Han har precis gått i pension men sitter kvar i styrelsen och är en av storägarna i bolaget.

Ekberg tillträdde som vd i oktober 2010 efter Simmingsköld som varit fortsatt anställd i bolaget en tid efter det för att ”stötta upp” och har varit behjälplig åt Ekberg.

Även framöver kommer Simmingsköld fortsätta vara engagerad i en del projekt i Eolus Vind som han tycker är roliga.

– I övrigt har han sagt att jag får klara mig själv nu och så kan Bengt komma in och stötta upp i vissa lägen, och det är väl fair.

Styrelseordförande är Hans-Göran Stennert som har bakgrund från Ikea-sfären. Han har varit ordförande i Ingka BV; det styrande bolaget i Ikea.

Ikea eller Ikea-grundaren Ingvar Kamprad har inga ägarintressen i Eolus Vind, men Stennert hör till storägarna sedan några år.

Ekberg understryker Eolus kraftiga tillväxt genom åren, och att bolaget kommit med en ny prognos om att intäkterna ska uppgå till 1,7 miljarder kronor och resultatet före skatt över 160 miljoner kronor under innevarande räkenskapsår. (Det kan jämföras med intäkter på 1,45 miljarder kronor och ett resultat före skatt på 130 miljoner kronor föregående år motsvarande en vinst per aktie på 4,37 kronor.)

Det uppstod lite förvirring i samband med er senaste resultatrapport. En del verkade tolka det som att något var sämre än väntat?
– Det är ju ganska stora projekt vi sysslar med, och de kommer liksom inte som på ett pärlband utan ibland så kommer de stötvis. Och de följer inte alltid kvartalen.

Eolus Vind har egentligen två ben att stå på; ”förvaltning” (det vill säga att bolaget har egna verk) och ”projekteringen” (när bolaget gör verk och sedan säljer dem till någon annan.) Projekteringen är den största biten vad gäller omsättning och lönsamhet.

– Vi har varit väldigt tydliga med att utfallet av projekteringen varierar väldigt mycket mellan kvartalen. Det man ska titta på är utvecklingen helårsvis, för där har vi koll - i alla fall hyfsad koll.

Det kan även där vara så att intäkter från någon projekteringsorder bokförs efter bokslutsdagen för ett år och inte kommer med, om det blir någon försening av ett projekt.

– Men när vi släppte rapporten för tredje kvartalet nyligen så sa vi det att: ”Ja, men vi justerar upp prognosen för helåret, för vi vet att vi har mycket som vi kommer att avräkna under vårt fjärde kvartalet.” Och det hade vi som rubrik i rapporten. Men i media beskrevs vårt tredje kvartal med rubriker typ ”Hälften borta från Eolus Vind” liksom. Då blev vår reaktion ”Yeah, right...” Och vår börskurs sjönk. Men sedan när folk hade läst lite längre ner i rapporten så såg de ju att vi hade uppjusterat prognosen, och då så återhämtade sig börskursen igen.

Så ert resultat för tredje kvartalet i sig var alltså sämre än väntat?
– Det var inte sämre än väntat, men det var nog sämre än vad marknaden hade tänkt sig.

Och som ni ser det är det alltså helåret som är det viktiga?
– Jo, så är det.

Eolus Vinds strategi är den att på lång sikt tänker sig bolaget som en förvaltare av egna vindkraftverk. I dagsläget äger Eolus 28 vindkraftverk i egen förvaltning.

– Men det är dyra investeringar och för att finansiera det så bygger vi och så säljer vi åt andra, och den vinst vi sedan får investerar vi i egna verk - eftersom vi ser att kapitalkostnaderna på sikt kommer att öka.

Det finns andra branschkollegor till Eolus Vind som kör allt i egen förvaltning.

– Det finns både för- och nackdelar med det. Fördelen är naturligtvis att man snabbare får en förvaltningsportfölj som tickar pengar. Nackdelen är att du får ganska tunga kapitalanskaffningar i början.

Eolus Vind har därför sagt att eftersom bolaget har hållit på längst i branschen och anser sig ha den starkaste projektportföljen vad gäller arrenden och så, så upplever Eolus att bolaget har råd att sälja ett antal verk för att finansiera sin tillväxt på lång sikt.

I det perspektivet är ett måldatum år 2020 som Eolus styrelse sitter och diskuterar.

– Så just nu så är projekteringsverksamheten - det vill säga att bygga verk och sälja dem vidare - som är den dominerande biten för oss, och på sikt kommer vi då att ”glida över” till att bli någon form av förvaltnings- och driftbolag avseende vindkraft.

Innebär måldatumet år 2020 att ni då ska ha ett visst antal egna vindkraftverk?
– Ska jag vara helt ärlig så har vi inte mål på så lång sikt, utan vad gäller 2020 så har regeringen målsättningar för hur omställningen till förnybar energi ska gå.

De så kallade elcertifikaten (förenklat sett ett slags subvention av förnybar energi) löper fram till år 2035 men från och med år 2020 ska den förnybara energin - inklusive vindkraften - vara utbyggd enligt EU-målen.

– Det i sig har föranlett oss att fundera över vad vi ska göra efter år 2020.

Slutsatsen är att Eolus Vind då även ska ha verksamhet i andra länder.

– Vi har exempelvis redan inlett verksamhet i Baltikum, men det är en satsning vi gör på lite längre sikt. Vi förväntar oss inte att det ska ge oss en payback på några år, utan det får ta sin tid. Det tar tid att bygga verk.

Har ni över huvud taget färdigställt några vindkraftverk i Baltikum ännu?
– Ja, på Ösel har vi byggt två verk.

Är det en ö?
– Det är en ö stor som Gotland, ja. Saareema heter den i Estland, men den har ju varit svensk under stormaktstiden så på svenska har ön kallats både Ösel och Dagö.

Under 1600-talet?
– Ja, just det.

Så Eolus kan på sikt bli lika stort på vindkraft i Baltikum som Sverige?
– Nej, det är ju mindre länder, men det blåser bra där.

Bättre än i Sverige?
– Nej, det kan man ju inte säga generellt, men det finns väldigt bra vindsajter i Baltikum.

Det man tittar på för att hitta bra vindsajter är om det blåser bra och om det går att koppla in sig på elnätet (det vill säga om ett vindkraftverk kan ”pluggas in” i elsystemet), samt vilken lokal acceptans man kan tänkas få.

– Acceptansen är också avgörande; att man får igenom tillståndsprocesser och så vidare - och på ett rimligt sätt. Generellt varierar sakägarna beroende på var man är någonstans och vilka hänsyn som ska tas till alltifrån fladdermöss till närboende och samefrågor och så vidare. Det varierar beroende på var du är någonstans rent geografiskt.

En del aktieinvesterare kan tycka att det är en flaskhals för er att få tillstånd att uppföra vindkraftverk i Sverige. Känner ni det så också?
– Alltså, det är ju en process som tar lång tid. Vi har ju haft som strategi att sälja verk lokalt och bjuda in till delägarskap som en bärande idé.

– Först och främst kan man ha olika uppfattningar om vindkraft är vackert eller inte. Det kan man stå och argumentera för eller emot hur länge som helst. Det går liksom inte att bevisa. Det är som att fråga sig: ”Är rött en bra färg?” Det finns olika åsikter.

Men oavsett vad man tycker blir det enligt Ekberg på något sätt lättare rent mentalt att acceptera vindkraftverk i sitt närområde, om man själv kanske har delägarskap i verken.

Eolus Vind går alltid först ut lokalt och frågar om det finns något intresse bland de närboende för att köpa in sig i vindkraftverk som ska uppföras.

– Ibland säger folk ja och ibland säger de nej, men oftast så hittar vi då en lokal köparskara. Det tycker vi är roligt i sig, men dessutom så leder det till en bättre acceptans för den här omställningen till förnybar energi.

Ekberg medger dock att tillståndsprocesserna tar tid.

– Det kan man säkert tycka. Vi bygger ett stort vindkraftprojekt i Strömstad just nu, och där tror jag att tillståndsprocessen har tagit 10 år.

Men nu har ni fått godkänt där?
– Ja.

Det som gör att Eolus Vind är tålmodigt är enligt Ekberg att bolaget har en stor portfölj av vindkraftprojekt.

– Vi kan tycka vad vi vill om hur tillståndsprocessen ser ut, men det är de spelregler som gäller och det är det vi får hålla oss till. Och får vi ett års förskjutning i ett fall, så ”fine” - då får vi gå vidare med ett annat så länge liksom.

I några fall där Eolus har känt att acceptansen varit låg, så har bolaget helt enkelt backat ur och avstått att uppföra planerade vindkraftverk.

– Då har vi sagt oss att det inte är värt det för vårt varumärke.

Det låter alltså som att det inte är någon jätteflaskhals för er att få tillstånden, utan att det mer är en tidsfråga när ni får respektive tillstånd?
– Jag kan tänka mig att för nya spelare som inte har varit med så länge, så är det så att det kan vara frustrerande om man vill komma igång snabbt.

Men ni är vana?
– Jag själv vill gärna se resultat snabbt och så, men tittar man på Eolus team så är den normala reaktionen: ”Jaja, ok. Vi får avvakta den utredningen - vad det nu är för någonting som ska plockas fram, och den kompletteringen av utredningen.”

Det kan även hända att kommunen plötsligt skickar in ett veto.

– Då tänker vi: ”Ja, fine. Då är det så.”

Apropå hotbilder: När subventioneringen av vindkraftverken upphör, innebär det då att hela er kalkyl faller?
– För det första är ”subventionering” ett starkt ord att använda om dagens system. Det är ju du och jag som betalar elcertifikaten på elräkningen. Det är ju inte så att det kommer pengar från statskassan, utan tvärtom.

För varje megawatt som man får, så får man ett certifikat som sedan kan användas för att handla på elbörsen precis som allt annat när det gäller el och så vidare. Om man alltså har ett miljövänligt kraftverk med en kapacitet på 1 megawatt, så får man ett elcertifikat. Och det certifikatet har ett marknadsvärde.

Sedan finns det en kvotplikt som innebär att elbolagen ska ha en viss mängd miljövänlig energi när de säljer sin energi till allmänheten, och då får elbolagen köpa in de här certifikaten om de behöver det för att klara kvotplikten. Elcertifikaten får man för exempelvis biomassa, vattenkraft, vindkraft och torv. Vindkraft i sig är tänkt att stå för 12-16 procent av den tänkta miljövänliga energin.

– Dessutom är elcertifikatshandeln momsbelagd, så staten tjänar ju pengar på systemet till skillnad från många andra länder där staten betalar ut pengar. I Sverige gör elcertifikatssystemet istället att det kommer in pengar till statskassan. Och de pengarna kommer från dina och mina elräkningar.

Enligt Ekberg innebär systemet rent konkret att 2009 betalade en genomsnittlig svensk privatperson ungefär 0,85 öre per kilowatt-timme för el producerad via vindkraft.

– Men det varierar beroende på hur den här kvotkurvan ställs, och hur mycket exempelvis vattenkraft eller biomassa som kommer in i systemet.

Sedan säljs elcertifikaten. Och byggs den miljövänliga energin ut snabbare än vad regeringen har tänkt, så kommer priset på elcertifikat att gå ner. Byggs den ut långsammare, så kommer priset att gå upp.

– Det är tanken; att systemet ska styra utvecklingen mot den här omställningen till år 2020.

Rent teoretiskt är det enligt Ekberg så att elpriserna och elcertifkaten kommer att balansera varandra, även om elpriserna stiger.

– Just nu byggs den miljövänliga energin ut snabbare än hur den här kvotkurvan är ställd, vilket leder till prispress för elcertifikaten.

Å andra sidan tror Eolus med de beslut som finns om att exempelvis stänga kärnkraft i Tyskland, att elpriserna kommer att stiga istället.

– Och sedan har vi även det faktum att vindkraftverken blir tekniskt sett mer och mer effektiva efterhand som tiden går, och de ger mer i förhållande till vad det kostar att etablera dem.

Summa summarum är de flesta bedömares uppfattning enligt Ekberg att vindkraft säkert kommer att kunna byggas på egna ekonomiska meriter från år 2020.

Elpriset ligger i dagsläget kring 45 öre per kilowatt-timme. Det sätts på elbörsen Nordpool och räknas i euro vilket gör att man måste omvandla det till kronor.

Som jämförelse behöver man enligt Ekberg få in 65-70 öre per kilowatt-timme för el för att kalkylerna för vindkraft ska gå ihop på ett rimligt sätt.

Tittar man i Eolus Vinds senaste årsredovisning så har Eolus fått in 80 öre per kilowatt-timme för sin producerade vindkraft.

– Då utgörs 20-22 öre av det elpriset på 80 öre, av elcertifikat.

Det innebär alltså att vindkraft ännu inte riktigt bär sig på egna ekonomiska meriter, eftersom man bara får in 58-60 öre exklusive elcertifikaten.

Nuvarande elpris kring 45 öre är inte riktigt jämförbart eftersom elpriset normalt alltid är tillfälligt lägre på sommaren. Samtidigt är det normalt tillfälligt högt under vintern då det kan stiga till uppåt 1 krona i vissa lägen under vissa ”pikar”. Elpriset just nu (det så kallade ”spotpriset”) kan variera oerhört mycket.

Det relevanta är dock vad man har för ett snittpris på el över längre perioder. Exempelvis kan man som elköpare terminssäkra elpriset och därigenom låsa det långsiktigt.

Om man långsiktigt skulle vilja säkra upp elpriset för hela 2012 så kanske man får betala 90 öre upp till 1 krona per kilowatt-timme?
– Nej, så högt ligger det inte.

Du menar att det elpriset skulle ligga under produktionskostnaden för vindkraft?
– Jag vet inte var ett sådant elpris ligger just nu, men vi på Eolus Vind har som policy att säkra 40-60 procent av elpriserna för den vindkraftsproducerade el vi säljer. Resten säljer vi för det rådande rörliga elpriset.

De elpriser som Eolus säkrar, säkras upp för cirka ett år framåt i tiden.

Så sammantaget är vindkraften i dagsläget inte lönsam på egna meriter, men förhoppningsvis så kommer den att bli lönsam när subventionerna försvinner?
– Ja, subventionerna - eller kalla det hellre bara för certifikatssystemet. Men visst kan man säga att det är vi som privatpersoner som betalar för en omställning till förnybar energi - alltså subventionerar vi som privatpersoner det.

Stämmer det att Eolus betalar Remium för att vara med på Remiums sajt Introduce.se, där bland annat Remiums vinstprognoser för Eolus visas?
– Ja, det gör vi ju.

Får Remium särskild information från Eolus som underlag för Remiums vinstprognoser för Eolus på Introduce.se?
– [Skratt] Nehehej, det får de inte [skratt].

Ekberg hänvisar till att Eolus är börsnoterat på Stockholmsbörsens så kallade First North-lista.

– Det innebär att samma insiderregler och informationsregler gäller för oss som för alla andra börsnoterade bolag, även om aktier på First North-listan formellt sett betraktas som onoterade. Det är Nasdaq-OMX som äger First North, och de ställer samma krav.

Ska ett börsbolag gå in på ”stora listan” - vilket Eolus Vind har för avsikt att göra under 2012 - så måste börsbolag byta till ett redovisningssystem som heter IFRS, och man måste uppfylla vissa andra krav som ställs.

– Så den information om Eolus som finns tillgänglig, är den som kommer genom våra kvartalsbokslut och årsredovisningar.

Däremot pekar Ekberg på att Eolus har varit tydligt med att bolaget ska bygga kring 90 nya vindkraftverk nästa räkenskapsår, motsvarande en effekt på 180 megawatt.

– Remiums vinstprognos för vårt nästa räkenskapsår, är säkert baserad på vad vi har sagt

90 nya vindkraftverk nästa år innebär enligt Ekberg en ganska kraftig ökning jämfört med innevarande år.

– Den ökningen i sig tror jag beror på att mycket har fördröjts i år, bland annat på grund av en ganska hektisk debatt och process med Försvarsmakten kopplad till så kallade ”stopp-områden”.

Det var Försvarsmakten som överklagade ett stort antal tillståndsgivna vindkraftsprojekt.

– Det gjorde att vi inte vågade gå vidare med de projekten.

Och under tiden har Eolus enligt Ekberg arbetat upp fler färdiga tillstånd.

Eolus hade som mest 18 processer med Försvarsmakten.

– Vi har vunnit 15 av dem medan 3 ligger för regeringsprövning.

De som ligger för regeringsprövning har Eolus vunnit i lägre instans, men Försvarsmakten har begärt att regeringen ska ta upp de 3 processerna.

– Och de 15 casen som nu vunnit laga kraft, kör vi vidare med nu.

Det gör enligt Ekberg att Eolus under nästa räkenskapsår kommer att få ”ett litet knäck uppåt” i etableringstakten för vindkraftverk.

Eolus räkenskapsår varar alltså från september till augusti, och Remium räknar med att Eolus kommer att visa en vinst per aktie på 5-6 kronor för året september 2010 till augusti 2011, och nästan 8 kronor för året därpå. Samtidigt ligger Eolus aktiekurs kring 60 kronor.

Om det sedan blir en så kraftig ökning av vinsten per aktie nästa år, undrar man om det är en uthållig nivå för Eolus vinst per aktie eller bara tillfälligt hög?
– Det är en bra fråga, och där har vi ju sagt att vi framöver ser framför oss att vi kommer att ligga på kring 100 nyuppförda vindkraftverk per år - så långt vi kan se just nu. Och så långt vi kan se just nu är ungefär till 2015, 2016.

Längre än så är enligt Ekberg väldigt svårt att se, eftersom de projekt som ska vara klara så långt framme i tiden ligger i väldigt tidig fas i dagsläget.

– Och det finns mycket som kommer att spela in såsom elpriser och var certifikatpriserna kommer att landa.

Enligt Ekberg fungerar certifikatsystemet så att de bästa projekten ska byggas medan de sämre projekten inte ska byggas.

– Det blir ju liksom en marknadsstyrning av omställningen till förnybar energi. Och nivån på vilka projekt som byggs är ju vad du kan få ut elprismässigt då.

Det kan låta lite underligt anser Ekberg, men i princip kan man säga att man säljer ett verk på vilken produktion man får - beräknad produktion mätt som antal kilowatt-timmar per år eller megawatt-timmar.

– Beroende på vad du som köpare då kan få ut i intäkt för den produktionen, så ställs värderingen på verken kopplat till det. Och det kan ju förändras över tid.

Så det kan man säga är att ni räknar med att bygga 90 vindkraftverk under räkenskapsåret 2011/2012, och därefter 100 per år fram till 2015/2016 i alla fall?
– Ja, det är vad vi ser framför oss - med vissa reservationer då.

De reservationerna är enligt Ekberg exempelvis att elcertifikatsystemet kan spela Eolus ett spratt.

Vad kostar ett vindkraftverk i dagsläget? Är det 30 miljoner kronor?
– Only for you, my friend [skratt]. Återigen så är det kopplat till produktionen, men som tumregel omkring 30 miljoner kronor.

Det är så?
– Ja, och i vissa fall uppåt 35 eller 36 miljoner kronor. Det beror på lite vilket fabrikat det är, hur höga tornen är, hur bra vindläget är och så vidare.

Det är alltså bara själva vindkraftverket i sig, men hur mycket tar Eolus ut av sina kunder inklusive arvode för att uppföra verket?
– Det kan man ju läsa om i vår årsredovisning; att vi tjänar lite pengar [skratt].

Men ni lägger alltså på lite utöver själva kostnaden för vindkraftverket?
– Ja, det är klart att vi gör.

Enligt Ekberg kan man säga att Eolus Vinds ”raison d'etre” är att eftersom bolaget bygger mycket verk så har Eolus bra inköpspriser från sina leverantörer, och en bra byggprocess eftersom Eolus inte bygger vindkraftverken ett och ett.

– Just nu håller vi exempelvis på att planera för 20 vindkraftverk på Västgötaslätten, och då börjar vi med kranen i ena ändan och flyttar den sedan successivt. Då kommer verken in i en bra flödesprocess.

Och de som hjälper Eolus med fundamenten börjar bygga på ett och så fortsätter de.

– Så alla de bitarna gör att vi kan trycka ner kostnaderna.

Enligt Ekberg ser Eolus ofta privatpersoner som tänker att de själva kan uppföra sina vindkraftverk.

– Men sedan ser de efter ett par år att det inte var så lätt som de trodde.

Det finns exempelvis myndighetskrav på att man ska utföra inventering av rovfågel i området och arkeologiska utgrävningar.

– Hela den processen ska gås igenom, så vi hävdar med fog att det blir billigare om du kommer till oss än om du gör det själv. Och en del av det mervärdet - ja, det behåller ju vi.

Syftet med det är enligt Ekberg dels att ge vinst till Eolus Vinds aktieägare, och dels att finansiera Eolus egen portfölj av vindkraftverk.

– Eolus är alltså ingen välgörenhetsbasar i den meningen.

Kan du precisera hur mycket ni därmed lägger på utöver kostnaden för vindkraftverket, när ni tar betalt av era kunder?
– Det varierar mycket per projekt.

Ekberg tror att man får den bästa bilden av Eolus pålägg, om man tittar på hur många verk Eolus har etablerat, vilken vinst Eolus har genererat, och räknar bort intäkterna från förvaltningsbiten (den el som Eolus har sålt från de egna vindkraftverken).

– Då kommer du att se vilka intäkter vi har haft på att sälja verk, och ungefär vilken vinst man kan tänka sig att vi har haft på förvaltningsbiten. Och då ser man ganska väl vilken marginal vi ligger på för projekteringsbiten.

Eolus Vind har alltså hittills byggt kring 300 vindkraftverk hittills motsvarande en sjättedel av alla de cirka 2000 vindkraftverk som byggts i Sverige.

Hur många vindkraftverk tror du att det finns i Sverige totalt när det är fullt utbyggt?
– Man har ju från regeringens sida sagt att det kan röra sig om 6.000 verk. Jag tror att vi kommer att se att den siffran kommer att överskridas.

Exempelvis understryker Ekberg att han inte har något emot kärnkraft som företeelse.

– Jag har till och med läst lite kärnfysik, även om det bara är lite grand.

Eolus bedömning är i varje fall enligt Ekberg att det kommer att ta ganska lång tid att ersätta de kärnkraftverk som finns i drift i Sverige idag.

– Dessutom så kommer man från EU:s håll - tror vi - skärpa de här kraven på mer förnybar energi ytterligare, förbi det som redan finns idag.

Enligt Ekberg är det svårt att få siffror för vad det kostar att etablera ny kärnkraft idag, speciellt efter den japanska kärnkraftsolyckan i Fukushima.

– Man får ta det med en ganska stor nypa salt, men om man tittar några år framåt i tiden - och kanske redan nu, så är frågan om inte Eolus vindkraftverk ligger lägre i etableringskostnad än vad ett nytt kärnkraft kostar om man jämför produktionskostnad per kilowatt-timme - om man räknar in försäkringskostnader och fördyringar kopplade till att du kanske nu måste ha ytterligare säkerhetsåtgärder för kärnkraft.

Ekberg hänvisar exempelvis till diskussionen i media om mellanlagringsbassänger som måste ha elförsörjning och så vidare.

– Antingen så kommer det att utformas ett nytt stödsystem för förnybar energi såsom vindkraft. Det kanske är tveksamt. Eller så kommer det att byggas ny förnybar energi även efter år 2020 utifrån rena marknadskrafter, eftersom tillgången på energi inte är tillräcklig då.

Därför tror alltså Ekberg att de 6.000 vindkraftverken kommer att passeras.

– Sedan finns det ju en debatt - speciellt där det har byggts mycket vindkraftverk såsom i Mellanskåne eller på Västgötaslätten, där det redan står många vindkraftverk.

Då börjar man enligt Ekberg fundera på vad som är acceptabelt för närboende och så vidare.

– Delvis tror jag att det är en generationsfråga. Jag börjar själv bli gammal nu, och när jag var liten fanns det telefonstolpar överallt - men de är liksom borta nu 20 år senare. Vart tog de vägen?

Nu är Ekberg själv granne med ett par vindkraftverk som kom upp för ett tag sedan.

– För 100 år sedan så stod där en sådan där liten vindmölla som malde säd liksom.

Ekberg menar att acceptansen och vad vi upplever som en del av vår tillvaro, förändras med tiden.

– Pratar man med barn som växer upp nu och kanske är 10-12 år, så har ju vindkraftverken ur deras perspektiv ”alltid stått där”. Det är ju bara vi som är lite äldre som kommer ihåg att: ”Jaja, för 20 år sedan så stod det inga vindsnurror här.”

Ekberg bedömer att i den processen så kommer acceptansen att ändras.

– Och utifrån det perspektivet så har vi i Sverige extremt bra förutsättningar för att bygga mycket vindkraft. Om du jämför med hur många verk som står i Danmark eller i Tyskland per kvadratkilometer.

Det låter ju bra för Eolus?
– Ja, visst låter bra, men det finns motståndare som tycker att det låter jättedåligt också. Men det är min tro.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:


Om man då räknar med att det kommer att finnas över 6.000 vindkraftverk i Sverige år 2020, tror du att ni då kommer ha uppfört motsvarande andel av antalet vindkraftverk som ni har uppfört idag - eller kanske till och med en ännu högre andel?
– Konkurrensen har ju ökat också. Det är många spelare som är med i matchen nu. Att vi skulle kunna behålla vår andel av antalet uppförda vindkraftverk - det vågar jag inte ens spekulera i liksom, men det skulle jag väl kanske egentligen bedöma som osannolikt.

– Det som vi har sagt är dock att det inte finns något som hindrar oss från att bygga fler vindkraftverk, men i andra länder då.

Den kompetens som Eolus har arbetat upp är enligt Ekberg giltig i länder som ligger efter utbyggnadsmässigt.

– Och vad jag menar med det är att i Danmark eller Tyskland har vi inget att tillföra, men i Norge, Estland, Lettland och Litauen har vi en kompetens som i ganska stora stycken saknas i de länderna - och där kan vi bygga.

Eolus verkar ha en finansiellt väldigt stark position? Enligt Remium så har ni bara en liten nettoskuld?
– Vi har en kassa men visst har vi även skulder. Våra egna vindkraftverk är ju belånade med en viss belåningsgrad. Så visst har vi skulder.

Men det blir inte så stor skuld netto om man drar ifrån kassan?
– Jag kan titta i vår årsredovisning. Men att vi kommer att stärka kassan avsevärt under vårt nästa räkenskapsår - det är helt klart.

Ekberg läser upp att enligt årsredovisningen per sista augusti 2010 uppgick Eolus långfristiga skulder till 229 miljoner kronor, de kortfristiga uppgick till 489 miljoner kronor.

Totalt 600-700 miljoner kronor i skulder alltså?
– Ja, och omsättningstillgångarna inklusive kassan uppgick till 1 miljard.

Er verksamhet är ju väldigt kapitalkrävande?
– Ja, det är den ju. Den är ju det.

Ser du framför dig att Eolus framöver kommer att behöva kapitaltillskott från aktieägarna?
– Det ligger ju inte i planen just nu. Det skulle vara av särskilda anledningar.

– Om man säger så här: Den verksamhet som vi ser framför oss allt annat lika, det vill säga att om vi fortsätter med den tillväxten som vi har, och inga nya möjligheter dyker upp vid horisonten - så klarar vi det här själva.

– Skulle det dyka upp någon annan möjlighet som kräver kapitaltillskott - ah, då är ju saken i ett annat läge.

– Men den grundläggande strategin klarar vi oss själva med, annars hade vi inte börja dela ut pengar som vi gjorde förra året. Det hade sett konstigt ut: ”Här har ni 50 öre. Men nej, nu vill vi ha pengar tillbaka.”

Enligt Ekberg är Eolus aktieägare ofta entusiaster från början.

– Det är vanliga privatpersoner som har börjat köpa in några aktier i Eolus för kanske 20 år sedan, och därefter har deras kapital vuxit efterhand.

Sedan har Eolus då och då kommit och gjort en del nyemissioner.

– Då har aktieägarna kanske tagit lån och sagt sig: ”Men ok, jag hänger med här.”

Enligt Ekberg har Eolus fortfarande ett väldigt spritt ägande med 3.000 aktieägare.

– Och en del av dem har haft en ganska rolig ekonomisk resa i och med att värdet på aktien har ökat.

Samtidigt ligger de kanske kvar med stora aktieinnehav bedömer Ekberg.

– Då får man ju ha respekt för att om vi kommer och begär ytterligare kapitaltillskott av aktieägarna via nyemissioner, så blir det svårt rent likviditetsmässigt för aktieägarna att hantera det.

Allt annat lika så anser alltså Ekberg att Eolus klarar expansionen utan nyemissioner.

– Det hindrar ju inte att det kan hända något annat som förändrar läget, men det får vi ta ställning till då.

Fanns det någon passus i er senaste kvartalsrapport om att ni sänker nybyggnadestakten lite eftersom det är så kapitalkrävande?
– Vi hade kunnat gasa ännu mer om vi hade haft en jättestor säck med pengar. Som vd vill man ju alltid ha ett ymnighetshorn med pengar [skratt], men sådan är inte världen - utan vi har en kassakista, och den får vi förhålla oss till. Och så får vi anpassa tillväxttakten till det.

Utifrån det har Eolus sagt att styrelsen fastlagt som mål att bolaget ska bygga 200 nya vindkraftverk över en treårsperiod, och att bolaget klarar det. Det innebär 91 nya vindkraftverk nästa räkenskapsår om man ska vara exakt.

– Men vi har ju tillstånd att bygga fler än så. Så återigen, visst; om jag hade haft en jättestor kassa, så hade jag kunnat bygga 110 verk nästa år. Men nu får vi säga: ”Fine, nu planerar vi utifrån det här.”

Och det är enligt Ekberg en utmaning i sig som också ska relateras till vilka personella resurser som Eolus Vind har.

– Bygg-gänget som ska få upp de nya vindkraftverken - de svettas nog som det är med 90 verk.

De 200 nya vindkraftverken som Eolus enligt målet ska uppföra under tre år avser räkenskapsåren 2009/2010 (föregående räkenskapsår), 2010/2011 (innevarande räkenskapsår) och 2011/2012 (nästa räkenskapsår).

– Så vi har hittills kommit ungefär halvvägs med det målet.

Under året 2009/2010 uppförde Eolus 54 nya vindkraftverk. Under 2010/2011 blev det 55 verk. Tillsammans blir det 109 verk. Därmed återstår 91 verk att uppföra året 2011/2012.

– Därav passusen att kassan styr tillväxttakten, för efterhand så binder vi ju mer rörelsekapital - även om vi kan effektivisera vår egen verksamhet och se till att få betalt på ett bättre och mer effektivt sätt. Det är ju stora projekt vi håller på med kapitalmässigt. Så är det ju.

Skulle man kunna tänka sig att något av de stora byggföretagen skulle vilja köpa Eolus nu när det går så bra för er? Har du tänkt några sådana tankar?
– Nej, jag tänker inte sådana tankar. Sådant får styrelsen tänka på. Det är en ägarfråga. Vi gör det vi ska och fokuserar på den löpande verksamheten.

Enligt Eolus senaste årsredovisning är Bengt Johansson bolagets största aktieägare med en ägarandel på över 10 procent.

Vem är det?
– Det är en privatperson i Småland.

Han var inte med och grundade Eolus?
– Han har varit med oerhört länge. Han har säkert varit med sedan starten.

Som aktieägare?
– Som aktieägare, och jag tror att han har varit styrelseordförande också.

Men han har inte varit anställd i själva verksamheten?
– Nu är han ju bortåt 70, men han är väldigt kunnig och aktiv som bollplank när det gäller vindkraftverk. Det är helt klart.

Johansson har haft mycket vattenkraft tidigare - småskalig vattenkraft, sålt av den biten och istället gått in i vindkraft.

– Det finns ju en del tongivande personer i Eolus som har varit med väldigt länge.

En är Ingvar Svantesson som grundade Vårgårdakontoret. Han har en ägarandel på drygt 1 procent av Eolus enligt årsredovisningen.

Bengt Johanssson och Bengt Simmingsköld är två andra förgrundsfigurer. Simmingsköld för sin del har en ägarandel på 1,5 procent enligt årsredovisningen.

Det finns även en Åke Johansson bland Eolus storägare. Han har en ägarandel på nästan 4 procent enligt årsredovisningen.

Dessutom har storägarna en hel del röststarka A-aktier i Eolus.

– Totalt representerar styrelsen med svans en grupp aktieägare med en röstandel på 40 procent av Eolus.

Så om det är någon aktör som vill sluka Eolus, så måste förhandlingar ske med styrelsen?
– Ja, det går ju inte att sluka Eolus utan att styrelsen är med på tåget. Det går inte.

Vad kommer förresten namnet Eolus ifrån?
– Det är vindens gud.

I vilken mytologi?
– Den grekiska.

Ekberg själv har tidigare bakgrund inom Trelleborg-koncernen.

– Jag har varit vd för ett dotterbolaget Trelleborg Protective Products som gör skyddsdräkter. Drygt 9 år tror jag att jag hann med i den koncernen.

Innan dess var Ekberg verksam i telekombranschen. Han har bland annat varit affärsutvecklingschef på svenska mobiloperatören Europolitan som senare blev uppköpt av Telenor och nu heter Telenor Sverige.

Ekberg var även ett tag vd för ett konsultbolag inom telekombranschen. Det bolaget hette Kipling Holding som blev förvärvat av Dimension som i sin tur blev förvärvat av Proact IT AB.

Var inte Kipling ett av bolagen på börsen som lyfte under IT-bubblan?
– Det stämmer. Det var under den turbulensen som Kipling blev förvärvat.

– Vi var ju gamla ärrade telekom-människor. Jag hade varit med i Kipling sedan 1990 då. Och den där haussen som kom då, den tog ju oss lite på sängen för att vi förstod liksom inte från början vad som hände. Det poppade upp bolag till höger och till vänster liksom.

Kipling hade väldigt tidigt börjat arbeta med tanken på mobilt internet kring 1995 och 1996 någonstans. Europolitan lanserade sin tjänst för mobilt internet kring 1996-1997.

– Då fick vi ju jobba i motvind, för om man då talade om att: ”Om några år här så kommer ni att skicka bilder, och vi kommer att föra över massvis med information via mobiltelefon” så tyckte folk att vi var virrpannor. Men nu är vi ju där för länge sedan.

Därefter kom den där haussen då många sa att: ”Det här kommer att bli stort”, och börskurserna steg till höger och vänster.

– Det var en ganska turbulent tid och spännande på många sätt.

Blev du själv mångmiljonär på den resan?
– Nej, det blev jag inte. En del löste jag ut. Det blev en grundplåt till ett hus. Det blev det ju.

– Men någonstans i den där processen så kände jag inte riktigt igen mig. Då var jag helt klart ett telekomproffs, och kände inte riktigt igen mig i den världsbilden som analytiker målade upp och som våra kollegor i branschen målade upp.

– Då tänkte jag liksom: ”Ok, nu hade det varit kul att göra något helt annat och vara verksam i ett bolag där det faktiskt kommer ut någonting i andra ändan - det vill säga ett producerande, tillverkande bolag.”

Och i samband med att det stod klart att Kipling skulle komma in i ett större sammanhang, så kände Ekberg att han då ville kliva av och göra något annat.

– Då gick jag in i gummibranschen istället. Det var en ganska gedigen omställning, men det ångrar jag inte. Det har varit 9 lärorika år.

Känner du Roger Johansson som tidigare var chef för ett av Trelleborgs affärsområden?
– Han som nu är vd på BE Group? Nej, känner honom gör jag inte, men vi har träffats i matsalen utanför Trelleborgkoncernen ett antal gånger och sagt ”goddag” till varandra [skratt].

– Men han var ju affärsområdeschef på Automotive och jag var verksam inom Trelleborg Protective som är en del av Trelleborgs affärsområde Engineered Systems - som är koncernens största och även mest diversifierade affärsområde med många olika verksamheter. Så att vi hade väl liksom ingenting att göra med varandra.

Och hur hamnade du i Eolus Vind? Blev du headhuntad eller?
– Nej, faktiskt inte, utan det är så att min käre far - han har varit aktieägare i Eolus i princip sedan starten.

Hör han till någon av storägarna?
– Nejnej, utan i ganska liten skala. Han tycker att det är roligt med vindkraft, så han kastade in lite pengar i början på 90-talet.

– Sedan har han kommit till mig och sagt: ”Har du sett vad bra det går för det här bolaget?” Då har jag svarat: ”Jaha, det var spännande.”

Något år senare skulle Eolus göra en nyemission, och då frågade Ekbergs pappa om Ekberg tyckte att pappan skulle vara med på det.

– Då svarade jag: ”Ja, men de ser ju bra ut de här siffrorna. Gör du det.”

Därefter har Eolus Vind vuxit och Ekberg själv blivit mer och mer intresserad då pappan kommit med glada mungipor.

– Senaste gången då Eolus gjorde en nyemission 2009 så började min pappa tycka att det blev mycket pengar och frågade mig om inte jag kunde gå in som aktieägare i Eolus.

Ekberg svarade: ”Jo, det kan jag väl göra. Men jag vill gärna veta lite mer.”

– Så jag var med då Eolus dåvarande vice vd Per Vitalison som hade en föredragning för tänkta investerare. Då var jag där och lyssnade.

Och Ekberg tänkte då: ”Jag tror på den här affärsidén. Den verkar bra.”

– Så då blev jag aktieägare i Eolus i samband med nyemissionen. Det var i och för sig en liten aktiepost jag köpte, men för mig var det vad jag mäktade med då.

Sedan var Ekberg med under Eolus årsstämma och lyssnade av bolaget, och tyckte: ”Ja, men det här är ett spännande bolag.”

– Därefter tänkte jag inte mer på det, för jag var så fokuserad på Trelleborg. Och sedan såg jag att Bengt Simmingsköld skulle gå i pension. Jag funderade inte så mycket på det heller. ”Ja, men det blir väl Per som tar över då liksom”, tänkte jag spontant.

Men sedan bestämde man sig för att inte välja den lösningen.

– Och så såg jag att det var ute en annons via en headhuntingfirma. Då kunde jag inte motstå längre att liksom skicka in mitt cv och säga ”Här är jag!”. Så det var ganska oplanerat egentligen, och märkligt nog så valde de mig då. Så konstigare än så är det inte.

I dagsläget äger Ekberg 15.100 aktier i Eolus Vind.

En del kanske tycker att du borde öka på lite mer?
– [Skratt.] Jajojo, men vi har en ganska småländsk approach. Det finns inga optionsprogram eller någonting sådant, utan då får man liksom betala det med skattade pengar helt enkelt.

– Jag har ju en ambition att öka mitt ägande i Eolus, men just nu håller jag på att renovera mitt hus så mycket så att jag liksom inte har råd. Jag har inte kunnat fixa loss mer stålar. Så enkelt är det.

Känner du att aktieinvesterare förstår potentialen i Eolus Vind?
– Om du hade frågat mig i november 2010 så hade jag sagt: ”Definitivt inte!” då.

Då låg aktiekursen kring 40 kronor.

– Sedan dess har den ju gått upp med 50 procent. Jag och Per ska ju köra den dagliga verksamheten också, men vi har ju lagt så mycket tid vi mäktar med på att försöka kommunicera ut hur vi ser på framtiden och hur vi ser på bolagets utveckling. Så att sakta men säkert så får vi säkert den värdering vi förtjänar.

Enligt Ekberg är det just nu inga analytiker som bevakar Eolus Vind mer än Remium, och Avanza kanske gör någon analys ibland.

– Så det är ju inga av de större som har oss under luppen eller på radarskärmen. Och i det perspektivet har vi sett av flera skäl att det nog är läge att byta lista.

En orsak är enligt Ekberg att det finns institutioner som måhända skulle vilja gå in med ett ägande i Eolus men som inte kan det eftersom bolaget formellt sett är onoterat.

– Vi tror att vi helt enkelt har vuxit ur First North som lista.

Eolus har i dagsläget ett börsvärde på 1,3-1,4 miljarder kronor vilket skulle motsvara en notering på Stockholmsbörsens midcap-lista om bolaget skulle flytta över dit. Den formella regeln är att bolag på midcap-listan måste ha ett börsvärde på över 150 miljoner euro.

– Och med en eurokurs på 9,20 kronor så kommer vi väl över den nivån med ett skohorn.

Valutaeffekter spelar i övrigt roll för Eolus resultatnivå. Eolus resultat ökar om eurokursen faller mot kronan.

– Under min tid i Trelleborg-koncernen så ville man gärna ha höga euro- och dollarkurser. Men i det här jobbet ska det vara lägre.

Mer exakt är det enligt Ekberg dock ett tveeggat svärd för Eolus med lägre eurokurs eftersom vindkraftverken köps in i euro.

– I och med att elen säljs i euro så får du en nedsida på förvaltningsbiten om euron faller, men för projekteringsverksamheten så har ju den låga eurokursen gynnat oss. Så är det ju helt klart.

Om Eolus i slutändan bara blir ett förvaltningsbolag som förvaltar sina egna vindkraftverk, hur många verk kan man tänka sig att ni kommer att ha då?
– Det vågar jag inte svara på. Det ligger så långt framåt i tiden. Men det är ju tresiffriga tal vi talar om. Sedan exakt hur stora de är, det vet vi inte. Jag har en idé om vilken nivå det kan handla om, men jag ska inte torgföra det.

Tresiffrigt innebär alltså upp till 999 vindkraftverk?
– [Skratt.] Ja, mellan 100 och 999.

Hur stora intäkter genererar ett vindkraftverk på ett år?
– En Vestas V90 som är den vanligaste snurran vi sätter upp idag, producerar 5-6 miljoner megawatt-timmar per år. Och säg att du får 70 öre per kilowatt-timme, så är du uppe i cirka 4 miljoner kronor i intäkter per år för ett verk.

Och när man väl har en vindkraftspark uppe och snurrar så är det väldigt stora marginaler på den?
– Naa. De kalkyler vi gör nu innebär att det går att ta tillbaka de investerade pengarna på säg 11 år.

Så länge?
– Det är räknat på att hela investeringsbeloppet är lånefinansierat med en viss ränta och så vidare, och att verket skrivs av på 20 år. Man brukar ha som tumregel att det du investerar ska du ha tillbaka, och sedan ska du ha lika mycket till på banken efter 20 år.

Enligt Ekberg är man kanske inte riktigt där idag i de kalkyler som baseras på vad man kan terminssäkra elpriset och elcertifikaten på.

– I dagsläget ligger man lite lägre, men man får en bra avkastning. Så är det.

Det man undrar är hur mycket Eolus skulle kunna generera i vinst per aktie när vindkraften är fullt utbyggd i Sverige och ni bara sitter med en massa egna vindkraftverk som snurrar?
– Det är en väldigt bra fråga [skratt], och den tror jag inte ens att vi själva vågar svara på riktigt idag - helt enkelt för att det är så många parametrar.

Det handlar om alltifrån hur stort utbudet av el kommer att vara om 10 år, det vill säga vilka andra stora investeringar som kommer in.

– Jag tänker då till exempel på kärnkraft eller något liknande.

En annan fråga är hur enkelt det kommer att bli att exportera el från Sverige.

– Man bygger nya kablar till Litauen och till andra länder, och kan trycka ner elen till andra delar av världen - exempelvis Tyskland. Det kommer att påverka.

Samtidigt sker det enligt Ekberg en energieffektivisering som innebär att man sparar mer el och använder mer effektiva kylskåp och så vidare.

– Sedan kan man ju se att i vissa fall kanske man övergår till att använda mer el genom att exempelvis använda elbilar istället för fossila bränslen.

– Alla de här parametrarna - om man slänger upp dem i luften och ser var de trillar ner någonstans, och ska försöka säga: ”Ja, år 2020 ska vi ha den här avkastningen” - det vågar vi inte uttala oss om.

Om ni någon gång i framtiden inte ser mer potential för att uppföra nya vindkraftverk i Sverige, finns det då möjligheter för er att vara med och ersätta befintliga vindkraftverk med nya?
– Ja, och där är vi redan igång faktiskt.

I något fall håller Eolus till och med på med att köpa upp gamla vindkraftverk.

– Ännu så länge är det i liten skala, men vi har tittat på några fall där det finns stor sannolikhet för att vi kan få etablera större verk.

Enligt Ekberg finns det några vindkraftverk som börjar komma till åren.

– De kan säkert stå där i 10 år till, men sedan kan det vara läge att byta ut dem.

Just nu är den verksamheten ännu i väldigt liten skala för Eolus.

– Men just den frågan kommer från många av våra medarbetare: ”Ok, vad händer om 10 år liksom? Ska vi fortfarande hålla på med projektering då?”

– Och mitt svar är: ”Ja, det kommer vi att göra. Vi kommer att göra det utomlands, vi kommer att finnas i andra länder. Och vi kommer att göra ”re-powering” som är ett buzzword; det vill säga att man tar ner gamla verk och ersätter dem med nya.

Det kommer enligt Ekberg även att projekteras vindkraftverk i vatten, det vill säga havsbaserade vindkraftverk.

– Sedan tror jag att man kommer att se att: ”Ja, men det här är faktiskt ett effektivt sätt att producera el.” Man kommer att bygga mer.

Så de kombinationerna kommer enligt Ekberg att göra att det kommer att ske en fortsatt projektering, även om den kommer att se lite annorlunda ut än idag.

– Och istället kommer vi att hos Eolus ha en ökad dominans av förvaltning och drift av existerande vindkraftparker och så vidare.

Det verkar som att vindkraftverken blir allt större och större?
– Ja.

Men finns det någon gräns för hur stort ett vindkraftverk kan bli?
– Ja, det gör det ju.

500 meter högt?
– [Skratt.] Nej, det finns materialbegränsningar.

Men enligt Ekberg är den tydligaste begränsningen i Sverige med all sannolikhet ljud, det vill säga att det finns väldigt tydliga krav hur mycket man får störa närboende.

– Riktlinjen i dagsläget är 40 decibel. Det säger inte så mycket, men det är ungefär som en liten viskning. Den ljudnivån får man inte överskrida hos de närboende. Du ska inte kunna höra mer av ett vindkraftverk om du bor i närheten.

Därutöver finns det även skuggeffekter.

– Om verket blir för högt så kommer solen att lysa på husen när solen går ner, och då kommer du att se rotorbladen som en skugga.

Där finns också begränsningar för hur lång tid under ett normalår som det fenomenet får inträffa.

– Det påverkar vilken höjd du har på vindkraftverken.

Det gör att i de flesta fallen där Eolus bygger idag, så kan bolaget inte bygga större vindkraftverk - även om det i dagsläget finns vindkraftverk som är tre gånger så stora.

De största vindkraftverken som går att köpa nu är på 7,5 megawatt, men de flesta som Eolus bygger är på 2 megawatt.

– Nu så planerar vi för 3 megawatt i ett antal projekt, men de är i mer glesbefolkade områden där man utan att störa på något markant sätt kan bygga de här.

Till havs kan man även bygga stora vindkraftverk.

– Och så finns det tekniska begränsningar.

I och med att man ökar den svepta arean, det vill säga den arean som vinden träffar, så ökar belastningen.

– Och den här belastningen ökar inte linjärt, utan med kuben egentligen. Belastningen ökar med kvadraten på arean, men om vinden ökar så får du ut mer energi med en faktor på tre. Och det påverkar ju hela designen av alltifrån blad till fundament och hela strukturerna i de här.

Så enligt Ekberg finns det säkert en teknisk begränsning, men sedan är frågan var den är någonstans.

– Den gränsen kommer säkert att flyttas ett antal gånger.

Det man ser nu är enligt Ekberg att det börjar pratas om 10 megawatts-verk avsedda att uppföras till havs.

– Det är ganska stora pjäser.

Hur högt skulle ett sådant vindkraftverk vara?
– Till havs så behöver de inte vara så höga i och för sig, men det största som finns till havs nu som jag känner till heter Vestas V164 som har en ”tipphöjd” på 187 meter.

Vingen är då 164 meter i diameter.

– I det vindkraftverket finns det även en liten övernattningslokal i maskinhuset så att teknikerna kan stanna kvar om det skulle bli blåsigt så att man inte kan hämtas hem med helikopter. Så det är ju ganska stöddiga maskiner.

Är Vestas den bästa leverantören av vindkraftverk?
– Det finns många bra leverantörer. Vestas har vi ju precis skrivit ett ramavtal med. Vi är väldigt nöjda med den service och framför allt leveransprecisionen och kvaliteten på verken, men vi har avtal med andra då och kommer säkert att ta in flera leverantörer.

Enligt Ekberg passar vissa tillverkade vindkraftverk olika bra i olika miljöer.

– Det skiljer i vilka ljudemissioner de har, exakt vilka storlekar det är, vilka rotordiametrar det är - vilket i sin tur är kopplat till om det är lite lägre vind eller lite högre vind. Så det är helt klart så att vi kommer att ha flera leverantörer att stå på.

Vestas är marknadsledande på vindkraftverk globalt. Sedan finns det Enercon.

– Siemens är ju också en stor aktör, och GE en annan.

Det finns en spansk som heter Ganeza.

– Och sedan kommer det från Asien stora spelare som Suslon till exempel som är baserad i Indien, men även från Kina och Korea.

Vestas-aktien verkar ju ha gått dåligt, men det kanske är köpläge i den då?
– [Skratt.] Det vågar jag inte uttrycka mig om, men jag har en gång haft förmånen att träffa koncernchefen på Vestas.

Han heter Ditlev Engel.

Vestas är ju danskt. Är även Engel dansk?
– Han pratade danska, men namnet låter lite tyskt.

– Och han sa att Vestas måste kunna konkurrera med kineserna på deras hemmaplan, så Vestas har fabriker i Kina. Jag tror att Vestas tänker rätt där. Hela branschen håller på att mogna och blir industrialiserad, och nu gäller det bara att pressa kostnader och få produktionsflödena att bli mer effektiva och få ner ”cost of energy” - det vill säga vad det kostar att producera en kilowatt-timme med vindkraftverk.

En annan firma som enligt Ekberg är väldigt fokuserad på det är Siemens.

– Jag har sett att Siemens kapar ledtider i sin produktion av vindkraftverk, helt enkelt därför att man inser att: ”Ja, men vänta nu. Kineserna kommer, koreanerna kommer, indierna kommer.” Och det är ju det som föranleder mig att säga att år 2020 så kommer du inte att ha den kostnaden på vindkraftverket i förhållande till vad det producerar.

Sedan finns det andra kostnader såsom elanslutning, fundament och ägare.

– Så de av de västerländska leverantörerna som inser utvecklingen snabbt, och anpassar sig efter det - de kommer säkert att klara den omställningen och den ökade konkurrensen.

– Sedan skulle jag bli förvånad om det inte är några som även kommer att slås ut på vägen. Vilka det blir har jag en uppfattning om, men det tänker jag inte torgföra.
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

Annons:

Annons:

 
 

Annons:

 
 

Annons:


Annons: