Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:

Fastighet

Annons:

REALTID.SE AVSLÖJAR:

Liza Marklund byggde om
med svart arbetskraft

Liza Marklund gjorde rekordklipp på sin lyxfastighet i Stockholm. Med yrkeskriminella svartjobbare.

Marklund_Liza_P_200.jpg
Liza Marklund. Foto: Scanpix
Marklund_Hus2_200.jpg
Liza Marklund sålde trevåningshuset på Östermalm för 34 miljoner kronor till fastighetsbolaget Sagax ägare David Mindus 2007.
Foto: Stockholms stadsbyggnadskontor
Luthman_Daniel_F_200.jpg
Daniel Luthman, 36, har bytt sida efter 20 år som yrkeskriminell. Till hösten kommer hans andra bok, på Telegram förlag. Han föreläser om baksidan av den kriminella världen. ”Mitt främsta budskap är att det är inte värt det. Det är 1 procent glamour och 99 procent skit”. Han är också krönikör, bland annat i kriminaltidskriften Misstänkts två sista utgåvor under våren.
Marklund_hus_F_200.jpg
Daniel Luthmans firma med svartjobbare var först på plats när renoveringen av Liza Marklunds hus startade.
Foto: Stockholms stadsbyggnadskontor
Luthman_Wanted_200.jpg
”Jag är wanted” som Daniel Luthman gav ut 2009 under pseudonymen David Larsson kan bli film. ”Det finns ett stort intresse”, säger han.
Liza Marklund spekulerar i fastigheter. Hon köpte en av Stockholms pampigaste stenhus 2005 – före detta östtyska ambassaden på Verdandigatan i Lärkstan.

Prislappen blev 17 miljoner.

Och hon sålde för det dubbla två år senare.

Realtid.se kan avslöja att lyxrenoveringen av trevåningshuset på 400 kvadratmeter delvis skedde med svart arbetskraft.

Ett byggbolag med en årsomsättning på 50 miljoner kronor fick uppdraget. Centrumbyggen Jan Jansson AB.

Uppgifter till Realtid.se gör gällande att Centrumbyggen i sin tur la ut jobb på ett nystartat bolag, A-riv AB, som gick i konkurs kort tid efter byggjobbet åt Marklund.

– Firman bestod endast av svartarbetare och svarta pengar. Jag vet också att större delen av firman bestod av kriminella personer, säger en källa.

I konkursutredningen framgår att flera personer fick statlig lönegaranti efter konkursen – trots att de enligt källan jobbade svart.

Konkursförvaltaren lämnade sin utredning vidare till Ekobrottsmyndigheten. EBM valde dock att lägga ned ärendet.

Det första samtalet till en av de tidigare anställda är en bom. Mannen, som i dag skulle vara 34 år, är inte i livet. Dödsorsak okänd.

Efter det bekräftar flera andra att de gjorde jobb på Verdandigatan.

En person som uteblev från en rättegång i januari berättar att han arbetade med transporter för firman till Liza Marklunds hus under första halvåret 2006.

Ytterligare ett par personer bekräftar kortfattat efter löfte om anonymitet att de också arbetat med Marklunds hus.

Vd för byggbolaget A-riv var Daniel Luthman.

Kort tid efter konkursen flydde han från Sverige till Thailand.

I Thailand skrev han sin true-story bok ”Jag är wanted”. Han gav ut den under pseudonymen David Larsson på Wahlströms & Widstrand förlag 2009.

För tio månader sedan kunde han återvända till Sverige. Stärkt av framgången med boken, som sålt i mer än 40.000 exemplar, är han fast besluten om att aldrig återvända till kriminalitet.

Vi träffas på fiket Svarta Lådan på Söder i Stockholm.

– Mitt bolag var det första som var på plats i Marklunds hus. Vi hade sex man som gjorde jobb för närmare 500.000 kronor under första halvåret 2006, säger han.

Han har en anledning att berätta detta efter att ha bytt sida.

– När jag ändå ställs mot väggen så tycker jag det är otroligt viktigt att visa hur nära det kriminella ligger Svenssons vardag. Det finns överallt ända upp till toppskiktet, där man minst anar det. Det är inte svart eller vitt utan vi lever i en stor gråskala.

Det är bland annat med den här typen av jobb som den undre världen tar sig in bland samhällets toppar.

– När en firma som min kan ta sig in bland toppskiket och även in i statligt ägda byggnader inom rättsväsendet så som häkten och utföra jobb, bör man ifrågasätta ett och annat. Det känns nästan som samhället accepterar detta, blundar och när det passar gör man det svarta svartare istället för att se gråskalan man själv står i, säger Daniel Luthman.

A-riv fakturerade svartjobben till Centrumbyggen.

– Jag fick betalt på rätt sätt av dem och min firma betalade senare ut pengar till våra svartjobbare. Det var pengar från både Centrumbyggen och grov brottslighet.

Luthman berättar att hans firma gjorde flera jobb åt Centrumbyggen.

Liza Marklund var inte det största jobbet de gjorde åt oss. Jag har precis läst ut Luthmans bok. Den var läsvärd, säger Jan Jansson, vd på Centrumbyggen Jan Jansson AB.

Centrumbyggen var nöjd med att anlita Luthmans firma.

– Samtidigt är det lite konstigt att inse att jag har suttit med en riktig gangster på byggmöten.

Misstänkte du att det handlade om svartjobb?
– Nej, för alla våra underleverantörer vi anlitar får vi skicka in uppgifter till facket för att få grönt ljus. Och Byggnads gav klartecken för A-riv.

När ett byggföretag anlitar underleverantörer ska de först godkännas av facket.

– De kollar att årsredovisningarna är schyssta och så. Och de är extra petiga när inte alla är med i facket. Sen ställde vi krav på Luthman att han skulle lämna in en rivningsplan. Han fixade till alla pappren. Och han verkade gilla jobbet.

Hur känns det att ha anlitat A-riv när de körde allt svart?
– Det känns ju inte så kul. Men jag har inte bidragit till det. Jag upplevde inte Luthman som en gangster. En del av hans personal såg man ju vad de hade för bakgrund. Det syntes på deras tatueringar att det var en annan kategori. De var jävligt trevliga att jobba med i alla fall, säger Jan Jansson.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:




Har ni förändrat ert sätt att jobba med underleverantörer efter tiden med A-riv?
– Jag vågar påstå att vi är betydligt mer seriösa än de rikstäckande byggföretagen – om du jämför. Det ringer firmor med polskt och estniskt ursprung som säger att de kan göra jobb åt oss för 170 kronor i timmen – sånt befattar vi oss inte med.

Realtid.se får tag på Liza Marklunds man Mikael Aspeborg, tillika vd för Marklunds bolag Mediahuset Altersbruk, som ägde huset på Verdandigatan i Stockholm.

Han blir tagen på sängen när Realtid.se konfronterar honom med uppgifterna om A-rivs svartjobbare.

– Med svart arbetskraft? Vi renoverade med hjälp av en renommerad byggfirma, säger Aspeborg.

Samtidigt erkänner han att de inte kollar underleverantörer trots att bolaget investerar i fastigheter.

– Det är problematiskt om det var svart som du säger. Vi har anlitat Centrumbyggen tidigare, så det fanns ingen anledning för mig att misstänka något. Vi får vara noggrannare nästa gång.
Daniel Luthmans byggbolag i boken ”Jag är wanted”
”Boken är lika full av skit och grova brott som mitt verkliga liv”, skriver Daniel Luthman.

När Luthmans alias i i den senare delen av boken kommer in på byggbranschen är han en nykomling.

I boken får han frågan om han tänker köpa byggfirman.
”Ingen aning. Måste kolla upp den. Fan, måste ju sätta mig in i både bygg och AB:n.”

Bygg och Riv Tjänst AB, heter bolaget i boken.

”Om jag gillade knegarna så skulle det bli bygg.”

Tvärtemot A-riv AB stod byggbolaget i boken inte på honom personligen.

”Hade ingen lust att firman skulle stå på mig, då det var svarta deg som rullade. Det var ju där själva vinsten låg: att man degade någon firma som skickat en falsk faktura för ett jobb som bara låtsasexisterade. Sen fick man tillbaks degen svarta och hade kvitto och faktura på att man pröjsat.”

Bolaget växte från tio till drygt trettio anställda.

”Det fanns en irriterande baksida: likviditeten. Vi expanderade och av den anledningen kom vi aldrig ifatt.”

”Men jag körde på, vi var levande döda…”
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Fastighet

Annons:

Annons:

Annons:

 
 

Annons:

 
 

Annons:


Annons: